Trots nederlaget igårkväll gick solen upp i morse och lyser klart på den klarblå himmeln. Just nu sitter undertecknad på ett tåg mellan Nottingham och Birmingham, varifrån flyget går mot Kastrup i kväll. För egen del var det den första campen och Europaresan med MFF och vilken upplevelse det varit. Att få sitta på pressläktaren och få se sitt älskade lag samtidigt som man fått chansen att intervjua både spelare och legendarer från klubben har varit en dröm som nu gått i upplevelse.
Kön in till pressrummet bestod till mestadels av kamerafolk.
Efter att ha tagit in stämningen från uppsamlingspuben begav jag mig mot City Ground för uthämtning av ackreditering och trots att man var i god tid så fick man trängas i en lång kö in till pressrummet där merparten av kön utgjordes av kamerapersoner. Medan TV-gänget med Jennifer Kücükaslan i spetsen fick förtur (troligen på grund av sändningsstart) så stod jag och Sydsvenskans Max Wiman ett bra tag i ledet vilket Wiman beklagade sig över.
Pressgänget i väntan på 79-legendarena. Här med Europacuppokalen i bakgrunden.
När vi väl hämtat ut ackrediteringen väntade en mediaträff med 79-lagen. Forest hade rullat ut den röda mattan och byggt ett snyggt område för att hylla de gamla spelarna. Lagen, som hade ätit middag i en byggnad mittemot, kom till slut ut på röda mattan och snabbt var kameror och mikrofoner framme för att få legendarernas tankar kring tillställningen.
Sydsvenskans Max Wiman hälsar på den 125-faldige engelska landslagsmålvakten och Forest-ikonen Peter Shilton.
Spelarna från båda lägren var bjussiga och stannade till för att prata minnen med både svenska och engelska reportrar. Själv fick jag en intervju med Roy Andersson som ligger ute för att läsa här: https://www.svenskafans.com/fotboll/camp-sherwoodskogen-intervju-med-roy-andersson-688427 .
I pressrummet bjöds det på svensk middag i form av köttbullar och potatismos.
När jag kände mig klar från intervjuzonen med 79-spelarna gick jag in för att få i mig lite käk innan matchen. Även här följde Forest sitt hyllningstema då det serverades svensk husmanskost i form av köttbullar och potatismos på samma gång som det gick att plocka svenskt lösgodis i påsar. Det ska även tilläggas att pressfikat under presskonferensen i onsdags bjöd på kanelbullar i svensk ära. Ännu ett plus i kanten för engelsmännens respekt och omtänksamhet. Något de dock fick kritik för i pressrummet var den långa väntan på nya köttbullar. Undertecknad hann äta flera mackor innan påfyllningen skedde efter närmre 40-45 minuter. Kommentatorn Jesper Hussfelt förklarade skämtsamt för mig att han och Jens Fjällström roffade åt sig de sista köttbullarna innan vi kom. Svenska reportrarna tog också slut på kaffemaskinen så det fick bli en kopp engelskt te ut på pressläktaren.
Drygt 1000 MFF:supportrar fyllde ena hörnan av City Ground och trots att de var i minoritet vann de läktarmatchen klart.
När jag var på uppsamlingspuben några timmar före avspark var det redan ett bra drag. Ramsorna skanderades efter varandra och supportrar jag pratade med lovade att sjunga sig hesa på bortasektionen under matchen. Mer intryck från uppsamlingspuben kan du läsa i min text här: https://www.svenskafans.com/fotboll/camp-sherwoodskogen-stamningen-fran-uppsamlingspuben-688407 . Annars förtjänar bortaföljet stora beröm för att i långa perioder överröstat hemmapubliken med ramsor och bra gung. Medan Forestpubliken blev tysta och bekväma vid ledning så ökade Malmö-klacken bara mer och mer. Om de himmelsblå spelarna stod för en blek insats på plan kan man säga det motsatta om supportrarnas prestation. Är det något vi kan vara väldigt stolta över är det att MFF låter högst, även ute i Europa.
Malmö FF och Nottingham Forests lag från Europacupfinalen 1979 uppradade på innerplan strax före avspark.
Vyn från pressläktaren. Extra plus att Forest till matchen valde att spela i röda shorts (spelar till vardags i vita) för att låta MFF spela i sitt hemmaställ med vita shorts likt Europacupfinalen 1979.
För att summera matchen kort så tycker jag att Mravac väljer en lite väl defensiv approach från start då vi i långa perioder blir väldigt lågt stående med en fembackslinje längst bak. När vi väl vinner boll blir på så vis även omställningslägena minimala. Vid flertalet tillfällen kändes det som att Gudjohnsen fick försöka anfalla på egen hand mot fyra rödklädda försvarare. Visst, man ska absolut ha respekt mot ett lag som senast kommer från en 3–0-triumf mot Liverpool, men att bara lägga sig lågt utan att själv försöka etablera något eget bollinnehav var fel väg att gå med facit i hand. Ju längre matchen går desto mer nedtryckta blir vi och vore det inte för en fenomenal insats av Ellborg i mål kunde siffrorna runnit i väg i första halvlek. I de avslutande 45 minuterna väljer Forest att mest spela av matchen och trots det vinner man skottstatistiken på mål med hela 22–1! Med andra ord var det ett formstarkt motstånd som visade upp klasskillnad mot ett lag helt i avsaknad av självförtroende.
Avslutningsvis vill undertecknad tacka alla som följt och läst texterna från Camp Sherwoodskogen. En sak som dock grämer mig är att jag inte fick någon bild på får som annars är en tradition när Himmelriket är på Europaresa. Bättre lycka nästa camp som är redan om två veckor när Ossian Karling reser till Portugal för matchen mot Porto. Se till att följa oss även då. För som det sjungs i ramsan, "I med och motgång, vi följer vårt lag".
