Drygt halva säsongen är spelad och tillsammans med Napoli rycker vi ifrån resterande jagande lag i tabellen. Juventus kan känna ett lugn, Allegri stressar aldrig i onödan och genom sin historia, så brukar det lösa sig i slutändan.
Chievo kommer till denna match med ett horribelt facit, då man har förlorat mot Benevento (1-0), Lazio (5-1). Senaste vinsten kom i slutet av november och när man ska ställas mot Juventus kan jag inte föreställa mig vad tränare Rolando Maran säger till sina spelare innan avspark. Med det sagt vill jag inte måla upp matchbilden som att Juventus spelade brallorna av Chievo, men däremot så hade Juventus i vanlig ordning majoriteten av all bollinehav (30-70) och det är rätt talande siffror. Förståeligt då Chievo sabbade sin egen match genom att dra på sig två ofantligt onödiga röda kort. Men fram tills dessa utvisningar var det fortfarande oavgjort, och utan Dybala känns det redan på förhand som att det kan trava i anfallsspelet. Men icke så, man får helt enkelt hitta andra lösningar. Allegri har addresserat problemet ifall skador skulle uppstå. Genom att ha en bredare trupp, med likgiltiga spelare som ''fattar grejen'' så bör man kunna genomföra en matchplan och gå vinnande ur striden.

Den spännande talangen Samuel Bastien kom sent in en situation och sedan ryckte i tröjan på Asamoah lite för uppenbart och samlade på sig två gula kort inom loppet av två minuter, tio minuter innan paus. femton minuter efter paus blir den erfarne Fabrizio Cacciatore så pass arg på domaren, att han ger honom en anledning att visa ut Cacciatore. Detta var i samband med att domaren inte blåste straff för just Cacciatore.

Det krävdes ett byte, Sturaro som fick chansen från start fick kliva av för Bernardeschi. Efter lite av ett högtryck, så kan Juventus hitta målet efter 67 minuter, ett hårt distinkt avslut efter ett snett-inåt-bakåt inspel av just Bernardeschi. Matchen var aldrig riktigt spännande efter det andra röda kortet. I vanlig ordning tryckte man på och man väntade endast på mål nummer två. Det andra målet var ett efterlängtat mål av vår egen nummer 9. Vackert inspel från vänster av Douglas Costa - till Gonzalo Higuain som nickar in bollen bakom en chanslös Sorrentino.

Matchen är väldigt svårbedömd då den blev så fruktansvärt ojämn. Jag refererar till att Chievo sabbade sin egen match, alla vinster är välkomna och då blickar vi framåt.

Idag säger vi grattis på 40-årsdagen till vår favorit Gianluigi Buffon som troligtvis i skrivande stund njuter av ett glas rött. Det är nämligen det enda jag kan tänka mig då Juventus firade 1 insläppt mål på 13 matcher. Avanti ragazzi!