Tottenham
2025-05-17 13:44
Dagen efter: Äntligen är Spurs där
Tottenham förlorade den svåra bortamatchen mot Aston Villa, men matchen handlade för Spurs del inte om att försöka vinna. Spurs skulle bara bli av med ännu en ligamatch, i väntan på finalen i Europa League som äntligen är nästa match. Bror Hemming svarar på några aktuella frågor.
Spursredaktionen
1. Ange Postecoglou valde att vila nästan hela den tänkta startelvan för finalen i Europa League. Hur ser du på laguttagningen?
- Jag är försiktigt kritisk. Visst var det viktigt att ta sig förbi mötet med Aston Villa utan allvarliga skador på nyckelspelare. Förra veckan skadade sig Dejan Kulusevski, och det är illa. Men samtidigt skadade sig Lucas Bergvall på träning, och det visar att man inte kan vila sig fram till en final.
Jag kan inte släppa tanken på finalen i Champions League för sex år sedan. Spurs dök inte upp. Det går inte att vila i veckor inför en viktig match. Den här gången är uppehållet för spelarna inte lika långt. Men tyvärr tror jag att Spurs förlorar på detta upplägg. Vad är exempelvis tanken med det centrala mittfältet. Jag tar för givet att Pape Matar Sarr kliver in tillsammans med Rodrigo Bentancur och Yves Bissouma. Men den trion hade då mått bra av att spela en match tillsammans.
Samtidigt kanske det inte hade hjälpt med elva spelare med huvudet någon annanstans. Att gå på halvfart brukar öka skaderisken om motståndarna är taggade och vill förnedra en. Så på så sätt kan jag förstå att Postecoglou ändå valde den här vägen. Men det är ju för att Postecoglou tillåtit att mentaliteten blivit så här i klubben. Spurs förlorade den inte när man inte spelade för att Arsenal skulle vinna ligan förra året. Det vi ser nu är nåt historiskt dåligt, och det är Postecoglou som leder Spurs i denna riktning hur kritisk han än var förra året.
2. Hur ser du på spelarnas insatser, vilka spelade till sig större möjligheter till att få minuter i finalen?
- Heung-min Son var okej, och att han fick ganska många minuter gör att jag tror att han anses redo att starta matchen på onsdag. Pape Matar Sarr gör sin grej, och i brist på alternativ kan det räcka till en startplats. Mathys Tel har växt i mina ögon, men det är ändå inte en spelare som gjort sig förtjänt av minuter. Wilson Odobert har fått kritik för insatsen igår, men jag tycker ändå att han har nåt spånnande i sig som gör att han kan göra skillnad, så är läget desperat så känns han som en joker att slänga in.
Archie Gray, Mikey Moore och Ben Davies är spelare som jag tycker bara kommer längre och längre ifrån speltid. Det är lätt att slänga in Djed Spence där, men han lider nog mer än någon annan av att inte ha skalle för att leverera i sådana här matcher. I en bra omgivning och i en match som verkligen gäller nåt har han fortsatt stort förtroende från mig.
3. Hur är känslan nu när finalen faktiskt är Spurs nästa match?
- Känslan är inget vidare. Men den har egentligen inte förändrats. Jag räknar med 0-0 och förlust efter straffar.
Men... Om Spurs ställer upp med Son, Richarlison och Dominic Solanke från start framför Bentancur, Bissouma och Sarr... Om Cristian Romero och Micky Van De Ven bildar mittbackspar framför Guglielmo Vicario med Pedro Porro och Destiny Udogie på kanterna... Ja, när den elvan släpps kan jag faktiskt börja tro på att det kan gå vägen.
- Jag är försiktigt kritisk. Visst var det viktigt att ta sig förbi mötet med Aston Villa utan allvarliga skador på nyckelspelare. Förra veckan skadade sig Dejan Kulusevski, och det är illa. Men samtidigt skadade sig Lucas Bergvall på träning, och det visar att man inte kan vila sig fram till en final.
Jag kan inte släppa tanken på finalen i Champions League för sex år sedan. Spurs dök inte upp. Det går inte att vila i veckor inför en viktig match. Den här gången är uppehållet för spelarna inte lika långt. Men tyvärr tror jag att Spurs förlorar på detta upplägg. Vad är exempelvis tanken med det centrala mittfältet. Jag tar för givet att Pape Matar Sarr kliver in tillsammans med Rodrigo Bentancur och Yves Bissouma. Men den trion hade då mått bra av att spela en match tillsammans.
Samtidigt kanske det inte hade hjälpt med elva spelare med huvudet någon annanstans. Att gå på halvfart brukar öka skaderisken om motståndarna är taggade och vill förnedra en. Så på så sätt kan jag förstå att Postecoglou ändå valde den här vägen. Men det är ju för att Postecoglou tillåtit att mentaliteten blivit så här i klubben. Spurs förlorade den inte när man inte spelade för att Arsenal skulle vinna ligan förra året. Det vi ser nu är nåt historiskt dåligt, och det är Postecoglou som leder Spurs i denna riktning hur kritisk han än var förra året.
2. Hur ser du på spelarnas insatser, vilka spelade till sig större möjligheter till att få minuter i finalen?
- Heung-min Son var okej, och att han fick ganska många minuter gör att jag tror att han anses redo att starta matchen på onsdag. Pape Matar Sarr gör sin grej, och i brist på alternativ kan det räcka till en startplats. Mathys Tel har växt i mina ögon, men det är ändå inte en spelare som gjort sig förtjänt av minuter. Wilson Odobert har fått kritik för insatsen igår, men jag tycker ändå att han har nåt spånnande i sig som gör att han kan göra skillnad, så är läget desperat så känns han som en joker att slänga in.
Archie Gray, Mikey Moore och Ben Davies är spelare som jag tycker bara kommer längre och längre ifrån speltid. Det är lätt att slänga in Djed Spence där, men han lider nog mer än någon annan av att inte ha skalle för att leverera i sådana här matcher. I en bra omgivning och i en match som verkligen gäller nåt har han fortsatt stort förtroende från mig.
3. Hur är känslan nu när finalen faktiskt är Spurs nästa match?
- Känslan är inget vidare. Men den har egentligen inte förändrats. Jag räknar med 0-0 och förlust efter straffar.
Men... Om Spurs ställer upp med Son, Richarlison och Dominic Solanke från start framför Bentancur, Bissouma och Sarr... Om Cristian Romero och Micky Van De Ven bildar mittbackspar framför Guglielmo Vicario med Pedro Porro och Destiny Udogie på kanterna... Ja, när den elvan släpps kan jag faktiskt börja tro på att det kan gå vägen.
