Tottenham lyckades hemmabesegra Manchester City med 4-1. Det kunde du väl inte se komma?
- Nej det kunde jag inte. Manchester City som ju har börjat riktigt starkt i ligan kändes inte på något sätt som en efterlängtad motståndare, även om deras mindre imponerande prestation mot West Ham vittnade om att man kanske inte behövde vara enbart pessimitiskt inställd. 

Erik Lamela har av många räknats bort sedan länge. Men vad säger man efter en insats som gårdagens?
- Erik har knappast haft det lätt, även om Tottenhamsupportrar brukar vara ganska överseende även med längre formsvackor så länge spelaren kämpar för laget. Gårdagen för Lamela var dock en av de bästa sedan han kom till klubben, och förhoppningsvis kan han fortsätta så för även om jag likt en envis, gammal och dövblind hund stått honom bi så inser även jag att det funnits mer att hämta än det han hittils visat. Hans arbetskapacitet är otrolig, han sliter och springer som om det inte fanns någon morgondag och det är exakt den inställningen som liljevita fans har velat att hela laget ska ha. Att Lamela dessutom fick kröna gårdagen med ett mål utöver assisten känns helt rättvist. Med ett bra och etablerat självförtroende kan Lamela bli precis hur bra som helst.

4-1 alltså. Vilka är dina känslor nu, vilka andra ska hyllas?
- Kollektivet givetvis! När spelarna krigar så mycket för varandra är det svårt att inte dras med i glädjeruset. Försvarsspelet var mer eller mindre prickfritt, Kyle Walker käkade upp Sterling på sin kant och Ben Davies stängde följsamt igen sin egen. Eric Dier och Dele Alli stod upp som två kolosser på mittfältet, medan gasellen Harry Kane i princip hade kunnat sköta hela det offensiva presspelet helt själv. När laget från första till sista man tar jobbet till hundra procent måste man hylla organisationen även om man så klart kan hitta förbättringsområden, som att Eriksen exempelvis fortfarande är alldeles för vek i det fysiska spelet och så klart borde ha kapat Toure innan baklängesmålet. 
Men en dag som denna blir det naturligt att inte lägga särskilt mycket vikt på det negativa - man kan istället få lov att njuta att att Tottenhams unga lag ser ut att trivas riktigt bra tillsammans under Pochettino.