Ur supporterperspektiv avskyr jag den mörka tiden mellan november till april. Spelarna har vinterträning och vi supportrar får rikta våra fotbollstörstande ögon mot ligorna utanför landsgränserna. Detta kan dock aldrig täcka det hål som skapas inom oss den från den stunden då sista visslan hörs i höstmörkret, när banderollerna rullas ihop och flaggorna får ta plats i förrådet.
Denna tiden på året är en tid av förväntningar och förundran. De sista förberedelserna stundar och frågan är om man har gjort allt rätt. Kalmar FF är en förening som alltid är svår att placera. Det ordet som fastnar i mitt huvud när jag funderar över kommande säsong är NYSTART. Det är en nystart på så många vis. En rubrikernas man har värvats till och med sommaren som ska ersätta de två sambadansande anfallarna vi hade förra året. Hur många som dansade med, låter vi vara osagt.
Tränarpärmen har lämnats över från Nannes händer, via Henrik Rydström och tagits emot av Magnus Pehrson. Senaste gången han sågs på Guldfågeln Arena, hade hans Malmö FF precis förlorat med 3-0 mot vår lag, snaran runt halsen drogs åt ännu mer innan pallen slogs undan några dagar senare. Ibland blir det inte som man har tänkt sig.Magnus är ingen ovan tränare i Allsvenskan. Efter att ha tränat Djurgården och sedan Malmö blir säsongen en nystart för den skånefödde tränaren, en nystart där han har allt mitt stöd.
På söndag är det premiär! Bara ordet får det att pirra till lite extra. Jag minns premiärerna på Fredriksskans. Tre timmar till avspark och porten öppnades. Halsduken knuten runt halsen och blocket under armen satte man igång jakten på autografer. Premiärer gör något med en.
Det är NU allt ska visas upp. De planer man smidigt på de snötäckta planerna ska sättas i verket. Sedan strålkastarna slocknade och de svartgula fansen lämnade vår inneplan har laget fått tillbringa träningar i både vantar och underställ För oss supportrar startar allt igen. Allt ifrån pipet vid biljettkontrollen, visiteringen, ekandet av skorna som går uppför trapporna på väg mot sektionen ska upplevas igen. Fatöl i puben bakom hemmastå, slutresultat som tippas.
Trots att jag i skrivande stund sitter 700 mil från mitt älskade Kalmar finns det inget som hindrat mig från att drömma om ett lyckat 2019. Låt 2019 bli året då föreningen och supportrarna går samman. Vi minns alla de åren då vi var en fara för Svensk Fotboll. Den rödvita maskinen sabbade festerna och höjde långfingrar mot storlagen. Vi har gjort det förr och kan göra det igen.
På söndag öppnas den Allsvenska säsongen, ligan vi alla älskar. På andra sidan väntar ett svartblått lag från de lärdas stad med vår mesta spelare på sin tränarbänk. När applåderna för Henrik har tystnat, startar den rödvita expressen! Vi stannar inte förrän i november!
2019 är nystartens år. Nyheter i både truppen, på tränarbänken och på vår ståplats. Vår SLO sa det på kick-offen! ”Klappa, sjung. Det kostar inget”. Tillsammans ska vi hjälpa vårt lag mot framgång! Vi har varit ett hot mot de andra femton lagen tidigare. Kalmar kan. Kalmar vill. Kalmar törs!
Framåt Kalmar!
