Det var ingen match jag kommer att minnas speciellt länge. Faktum är att jag hade glömt den sekunderna efter slutsignalen. Faktum 2 är att jag glömt den i så pas hög grad att jag hade missat att skriva den här matchrapporten om inte vår eminente redaktör Arman hade påminnt mig. Faktum 3 är att den egentligen är lika viktig som alla andra segrar den här säsongen. Kanske mer än vissa till och med.

För en förlust hade inneburit att allt slit i december varit ogjort. Nu går vi istället in i vInteruppehållet med alla mål i sikte. Vi är kvar en poäng bakom Napoli i ligan, är i semifinal i Coppan och har ett kittlande möte mot Spurs i CL:s åttondel. Allt frid och fröjd. Eller ja, Dybala blev skadad så det är väl en sanning med modifikation. Vi får räkna med en dryg månads frånvaro.

Matchen då? Jag vill sammanfatta den med ett ord: storlagsfotboll. Ni vet de där matcherna som är riktigt grisiga, jämna och jobbiga som alla lag utom de största tappar poäng i. Juventus började förvisso bra och hade två ramträffar under de första 20; en kalasfrispark från Dybala och ett skottinlägg i stolpen av Bernardeschi. Men sen blev det alltmer fysiskt på plan vilket sänkte tempot och gynnade hemmalaget Cagliari. Och det ska sägas, de rödblåa gjorde en riktigt bra match. Innan halvleken var slut hade de också en ramträff och tvingat vår käre polack i målet till flera bra räddningar. 

Andra halvlek fortsatte i samma stil som den första slutade. Jag tror det var fem skadeavbrott under den första kvarten. Först haltade Dybala av med en sträckning i låret, sen var det Khediras tur att bli utbytt. Det är svårt att spela fotboll med så många avbrott. Men så hände det tillslut, genombrottet. Costa fick bollen på kanten och drog förbi sin markering på sedvanligt vis, framme vid kortlinjen pressade han in bollen lågt mot mål där Bernardeschi mötte upp med karriärens enklaste avslut i öppen bur. Cagliarispelarna blev vansinniga då en av deras mannar låg skadad i vårt straffområde. Men det är domaren som avgör om spelet ska stoppas och så är det med den saken. I en grisig match tar man all hjälp man kan få. Resterande 20 minuter ägnades åt att stänga ytor och stångas. Det gick vägen och den gamla damen kunde lunkade hem mot Turin med tre nya poäng i potten. Svettigt. Men ack så viktigt! 

Nu väntar typ två veckors speluppehåll. Skönt för Allegri och truppen, tråkigt för oss.