Friday I´m In Love - När Blågult var Himmelsblått

För någon vecka sedan blev svenska landslaget klart för VM efter en playoffrysare mot Polen hemma på Strawberry Arena i Solna. För många var det säkert en fotbollsmässig högtidsstund och jag unnar dem glädjen, men jag känner mig inte ett dugg engagerad själv.

Det beror i och för sig på många saker. Jag har tappat intresset för VM sedan flera år tillbaka sedan FIFA under mutkolven Infantino konsekvent har valt att lägga mästerskapet i auktoritära länder där mänskliga rättigheter inte respekteras, men det lämnar jag därhän nu.

Mitt största problem med landslaget har alltid varit att jag har så förtvivlat svårt att sitta och heja spelare som jag normalt sett ser som motståndare. Jag är i detta hänseende en djupt missunnsam, rälig jäkel och jag kan sällan känna ogrumlad glädje när t ex en före detta AIK:are, IFK Göteborgare eller HIF:are blir hjälte i landslagströjan.

Lika lite som jag gläds med andra svenska lag i Europaspel har jag gillat att se Mikael Lustig, Sebastian Larsson, Andreas Granqvist eller Håkan Mild ränna omkring i landslagströjan och göra blågult gråare.

Men som med allt annat har det funnits undantag och för mig var det givetvis under den gyllene Tommy Svensson-eran på 1990-talet.
Efter ett fint hemma-EM 1992 var det examen för den skallige magisterns gäng under VM 1994 i USA och klassens ljus bestod av en kvintett MFF-hjältar.

Redan under kvalet hade Patrik Andersson, Roger Ljung, Stefan Schwarz, Jonas Thern och framför allt Martin Dahlin visat sig vara avgörande pjäser. De före detta MFF:arna var stora spelare i stora lag och tog med sig sin attityd och vinnarskalle till varje landslagssamling.

Patrik Andersson och Martin Dahlin var stjärnor i Bundesliga och gav Borussia MönchenGladbach spets, Jonas Thern var storstjärna i Serie A och just i en transfer mellan bjässarna Napoli och Roma, Roger Ljung var en stöttepelare i turkiska bjässen Galatasaray och Stefan Schwarz var efter en succétid i Benfica på väg till Arsenal och Premier League.

Fostrade i himmelsblått under den store Roy Hodgson var de här pågarna av precis rätt material för att ge Sverige sin första pallplats i Fotbolls-VM sedan 1958 på hemmaplan. De hade en alldeles egen attityd och hårdhet som gjorde att Tommy Svensson inte lät någon annan delta i "deras" kvadratspel på träningarna, då skaderisken var för stor. "De är inte kloka, Malmökillarna" hette det.

Ni vet alla hur det gick i VM och jag skall inte rekapitulera de klassiska ögonblicken, men jag vet att utan den lika hårda som spelskickliga MFF-kvintetten hade vi aldrig bärgat det där bronset.

Oavsett om en spattig Blåvittmålvakt hade en formtopp och en trulig Parmalirare hamnade i världslaget hade vi aldrig ens varit nära, och den där himmelsblå ryggraden som lyfte blågult till världsklass gjorde för en gångs skull även landslaget till mitt och jag kunde verkligen njuta.

Hade nu bara geniet och härföraren Jonas Thern inte blivit orättvist utvisad mot Brasilien i semifinalen och killern Martin Dahlin skadats tidigare under turneringen så att han tvingades gå av, så hade vi kunnat gå hela vägen, men man kan inte få allt tyvärr.

VM 1994 blev den sista stora showen för Tommy Svenssons fina gäng, sedan var mångas karriärer på nedgång och skador bromsade upp andra och sedan kom 2000-talet med Lagerbäcks era och andra förgrundsfigurer, men det MFF-späckade 94-gänget faller aldrig i glömska.

Det känns avlägset nu, men man kan väl alltid drömma om ett landslag i framtiden som också bärs av MFF-fostrade hjältar. Då skall jag ge blågult en chans igen.

Idag för tjugotvå år sedan vann MFF mot Örebro i hemmapremiären med 5-1 efter bland annat två mål av Igor Sypniewski. Året 2004 blev vårt första guldår sedan 1988 och det var MFF:s stora återkomst till toppen efter ett tufft 1990-tal. Tufft blev livet också för Igor, men det är ett öde för en längre text, någon annan gång.

Veckans låt blir trots 94-temat givetvis inte den horribla dängan "När vi gräver guld i USA", utan den feta, svängiga "Regulate" med Warren G och Nate Dogg från samma år.