Det som skulle bli en "remuntada", en heroisk vändning inför ett kokande San Siro, förvandlades istället till en av de mörkaste sidorna i Inters historia . När slutsignalen ljöd den 24 februari 2026 stod det klart att de italienska giganterna, fjolårets finalister, hade blivit utklassade över 2 matcher av ett gäng norrmän från polarcirkeln.
Matchen började med det förväntade trycket. Inter ägde bollen, bet sig fast på Bodö/Glimts planhalva och sköt hela 30 skott – ett nytt klubbrekord i Champions League-sammanhang. Men statistiken blev en bedräglig tröst. Inget bet på de välorganiserade gästerna, som försvarade sig med en närmast overklig disciplin.
I den 58:e minuten kom kallduschen. Ett ödesdigert hjärnsläpp av Manuel Akanji gav Jens Petter Hauge fritt fram att tysta hemmapubliken med 0–1. Luften gick ur San Siro, och när Håkon Evjen vackert tryckte in 0–2 femton minuter senare var förnedringen ett faktum. Bastonis sena tröstmål var bara en fotnot i en match där Inters stjärnor såg idélösa och nervösa ut mot ett Bodö som sprang stenhårt för varandra i 90 minuter.
Detta var inte bara en förlust; det var ett paradigmskifte. En av de största skrällarna i turneringens historia. Att ett lag med en bråkdel av Inters budget kan lämna Milano efter att ha vunnit med totalt 5–2 över två möten gör ont i ett Inter-hjärta.
Medan Premier League har sprungit ifrån oss ekonomiskt, har vi i Italien tröstat oss med vår taktiska överlägsenhet. Men när ett kollektivt drillat Bodö/Glimt, med en bråkdel av Inters lönebudget, kan kontrollera matchbilden på San Siro, finns det inga bortförklaringar kvar. Serie A och italiensk fotboll är i fritt fall mot avgrunden och som det verkar är Inter just nu helt enkelt bara minst dåliga i ligan. Det hjälper uppenbarligen föga i europa.
Inters prestation var symtommatisk för Serie A 2026: långsamt bolltempo och en total avsaknad av en plan B när det taktiska låset inte går upp. För att inte tala om skillnaderna i hur ineffektiva Inter varit över två möten, medan Bodö varit dödligt kliniska. Just ineffektiviteten är jag också rädd för att vi kommer att få fortsätta återkomma till under ett bra tag framöver, framförallt nu när anfallslinjen förväntas ledas av en iskall Thuram medans Lautaro rehabar en trasig vad.
På planen såg vi ett Inter som saknade ledarskap. När Hauge satte 0–1 försvann inte bara energin på läktaren, utan även ryggraden i laget.
Att bli utslagna med totalt 2–5 är inte ett olycksfall i arbetet; det är en systemkollaps. Vi kan kritisera precis alla i det lag som Inter ställde upp idag och även Chivu, ingen kommer undan med hedern i behåll.
Inter får nu slicka såren och fokusera på ligan som man med största sannolikhet kommer att vinna, men minnet av den norska isvinden som svepte över San Siro kommer att dröja kvar länge.
Betyg:
Yann Sommer: 6
Kunde inte göra mycket på de kliniska avsluten, men saknade den karisma som behövs för att styra ett försvar i panik.
Yann Bisseck: 4,5
Hängde inte med i svängarna när Glimt växlade tempo. Fransmannen såg ut att springa i lera mot Hauges snabbhet.
Manuel Akanji: 3,5 (Sämst på plan)
En mardrömskväll. Hans bjudning vid 0–1-målet var symbolisk för ett Inter utan fokus. Han agerade statist vid båda baklängesmålen.
Alessandro Bastoni: 5,5 (Bäst i Inter)
Den enda som nästan får godkänt. Försökte väcka laget med sitt mål och sina uppspel, men var ensam krigare i en fallen armé.
Luis Henrique: 4,5
Stabil defensivt i första halvlek, men bidrog med absolut ingenting offensivt när laget behövde tryck. (Utbytt 62’).
Nicolò Barella: 4,5
Sprang mil, men utan adress. Förlorade den taktiska kampen på mittfältet och såg ovanligt frustrerad ut.
Piotr Zielinski: 5
Var helt ok. Kommer undan med hedern i behåll.
Davide Frattesi: 4
Kommer i en del farliga djupledslöpningar, men är inte alls delaktig i uppspelen. Slår totalt 18 pass med 67% passningssäkerhet. (Utbytt 62’).
Federico Dimarco: 5
Slog inlägg efter inlägg, men kvaliteten saknades. Bodö/Glimts försvar hade inga problem att städa undan hans försök. Svag kväll.
Marcus Thuram: 4
Helt isolerad. Lyckades aldrig vinna sina dueller och såg ut att sakna självförtroende i boxen.
Pio Esposito: 4,5
Kort och gott osynlig. Vinner en del dueller, men lägger sig också ofta på tok för lätt
Inhoppare:
Carlos Augusto (in 81’)
Denzel Dumfries (in 82’)
Andy Diouf (in 62’): 4,5
Petar Sucic (in 62’): 5
Ange-Yoan Bonny (in 62’): 6,5
Tränare: Cristian Chivu: 4
Taktiskt utmanövrerad av Knutsen. Att inte kunna stänga ner Glimts kontringar efter läxan i Norge är ett tjänstefel. Svag över två matcher.
Forza Inter!
