Det är sådana här dagar man lever för, det är sådana här dagar Håkan Hellström sjunger om, det är sådana här dagar som gårdarna är grönsvarta, det är sådana här dagar som det skrivs om i historieböckerna, det är sådana här dagar vi kommer bära med oss hela våra liv.

Ta det inte för givet, det var bara fyra år sedan denna föreningen var nere i avgrunden och man stod på ett Gamla Ullevi tillsammans med 600 andra och såg en Simon Alexandersson masterclass, nu är det istället 12 000 på plats när vi tar klivet ut i europa och Diabate är i allsvensk skytteligaledning, ta vara på detta, njut för fan, man vet aldrig när det händer nästa gång, njut för det är så underbart att vara Gaisare.

Gais ställde upp med följande elva:
Sims

Wängberg – Cardaklija – Ågren – De Brienne

Milovanovic – Holmén – Boudri

Lundgren – Diabate –Niklasson Petrovic

Tydlig signal kring vilka stadens lag är

För andra året i rad blir Göteborgs Atlet & Idrottssällskap högst placerade och bästa laget i staden Göteborg. “Makrillarna” har skickat en tydlig signal gentemot övriga lag i staden och i landet att vi är inte bara här för att stanna och delta utan vi är här för att ta över. GAIS har greppat en järnhand kring att vara stadens överlägset bästa lag inte bara i år utan man har byggt upp en förening som kommer att vara det under en lång tid . Man har inte bara slutat högst upp i tabellen i två år utan man har också tagit en plats i kvalet för nästa års Conference League, det är en sån fuck off till övriga så kallade “konkurrenter” i den här staden, GAIS är på riktigt och GAIS är bäst i Göteborg. Vi är helt överlägsna som John Guidetti sa en gång, vi är helt överlägsna alla andra.

Rödare än Östers matchtröjor

Om man ska gå in lite på matchen så var GAIS katastrofala under första 45, det var hädisk fotboll som bedrevs, förmodligen var det alldeles för mycket nerver hos spelarna för wow vad dåligt det var, trots den bleka insatsen tog “atleterna” ledningen genom Diabate. Det skulle komma en kvittering i Östers favör fullt rättvist. I andra halvlek var det GAIS som flertalet gånger skulle vara nära att ta ledningen men icke men kanske hela matchens händelse skedde i den allra sista minuten när Gustav Lundgren springer sig till ett friläge och på läktaren ser man samtidigt en Mattis Adolfsson älga hem bakom Lundgren för kung och fosterland, man ser sedan Mattis kasta sig för att göra århundradets fulaste tackling han har noll chans att nå bollen och han tar det rödaste kortet man någonsin skådat, det är rött för frilägesutvisning och det är rött för satsningen det är så blodrött kort det kan bli, det är ett rödare kort än Östers matchtröjor.

Där på läktaren kände jag bara en enorm respekt gentemot denna Öster spelare som gör så att de tar ett livsviktigt poäng och han vet redan när han inleder satsningen att han inte är här för att vinna någon boll utan det är rött som gäller, direkt efter att han dödat Gustav Lundgren så var det upp med händerna ge mig det röda också kollade han hur det var med “Gurra”. Jag kände att fotbollen någonstans är som den en gång var i det ögonblicket och det känns som att det sker för sällan sådana röda kort att det var uppiggande att han tog det röda.

35 år senare

35 år sedan så bar den grönsvarta seglatsen ut i Europa senast då var det Moskva som var destinationen. Nu är det ett par månader bort innan GAIS ska spela europeisk fotboll men oj vilken upplevelse det kommer bli. Det är en grönsvart seglats man förmodligen sent kommer att glömma. Det finns så mycket man kan skriva kring hur mycket det betyder, allt från ekonomiska aspekter, hierarkiska aspekterna, dags att förnya pass, glädjen allt möjligt, Det jag vet dock är att ungefär mellan 10-20 Juni kommer lottningen till kvalomgången i conference league gå av stapeln där GAIS kommer stå på en av lotterna och i slutet av juni kommer de första omgångarna att spelas. OPA OPA OPA OPA OPA GAIS I EUROPA!