Säsongen 2024-2025 är avslutad och summeras enklast med ett ”puh, vi hängde kvar”. En 16:e plats blev det till slut efter managerbyte och uppryckning under säsongens andra halva.
Förra året gjorde jag en tillbakablick till säsongerna 100 år, 75 år, 50 år och 25 år tidigare. Du kan läsa de artiklarna här på Wolves sida på Svenska Fans. Nu följer nya blickar i Backspegeln, på säsongerna ett år senare, med samma tidsintervall.
För 50 år sedan, säsongen 1974/75
I årets serie av backspegelstittar fokuserar jag på fotbollen. För en kort beskrivning av omvärldsläget och känsla för tidsandan i England vid den här tiden, läs gärna artikeln ”I backspegeln – för 50 år sedan” på SwedeWolves sida på Svenska Fans, publicerad 2024.
Wolves
1974/75 spelade Wolves sin åttonde säsong i rad i Första Divisionen. Sedan återkomsten till finrummet hade Wolves haft placeringarna 17, 16, 13, 4, 9, 5 (av 22 lag). Föregående säsong gav sedan en 12:e plats men bar ju också med sig vinsten i Ligacupen. Årets säsong innebar en ny mittenplacering, faktum är att Wolves ”försvarade” sin 12:e plats. Säsongen innehöll också omedelbara och snopna respass i samtliga cup-turneringar, inklusive ett nytt deltagande i UEFA- cupen.
I klubben regerade nu ordförande John H Ireland sedan 1964. Wolves supportrar minns Ireland allra mest som den som höll i yxan när Stan Cullis sparkades. Det här var också säsongen då Derek Dougan avslutade sin spelarkarriär. ”The Doog” spelade 258 matcher under de 8 år han var i klubben och var en stor profil både på och utanför planen. När Dougan senare styrde klubben namngav han en läktare efter Ireland. Sir Jack Hayward döpte sedan (2003) om läktaren till dagens ”Steve Bull Stand”.
Sjuttiotalslaget visade ibland upp sig i Tips-Extras sändningar och vi är många fans som minns spelarna från den tiden väl. Detta är ”mitt Wolves” och en tänkbar förstaelva – efter tröjnumren 1-11* - kunde bestå av följande namn (jag skriver ”tänkbar” för det var faktiskt inte så ofta den faktiskt såg ut så här - även om minnesbilden är att elvan var oförändrad vecka efter vecka): Parkes, Palmer, Parkin, Bailey, Munro, McAlle, Hibbitt, Carr, Richards, Dougan, Wagstaffe.
Även i Wolverhampton minns man gärna spelarna från den här eran och faktum är, att hela tio elftedelar av uppställningen här ovan idag är invalda i Wolves Hall of Fame. Det är bara Willie Carr som (ännu) inte förärats en plats där. Oproportionerligt många av de 33 invalda spelarna i den förnäma församlingen, kan man tycka. Speciellt med tanke på att klubben har en historia av snart 150 år och nästan 1100 A-lagsspelare har spelat tävlingsmatcher. Å andra sidan har vi ”äldre” fans alltid använt våra hjältar i 70-talslaget som måttstock mot alla senare upplagor…
I laget den här perioden fanns nämligen också andra favoriter som tex Alan Sunderland, Steve Daley, Steve Kindon, Barry Powell, Norman Bell, George Berry, Paul Bradshaw, Mel Eves… Det är inte ovanligt, att någon av dessa dyker upp i olika funktioner på matchdagarna i dag.
I övrigt i fotbolls-England den här säsongen noterar vi, att Manchester United spelade i division två och Leeds United förlorade Europacup-finalen mot Bayern München, matchen där råskinnet Terry Yorath förkortade karriären för Bayerns och Svenska Landslagets högerback, Björn Andersson. Andersson tillhör i mina ögon de bästa svenska försvarsspelarna i min livstid, kanske är han den allra bäste! I januari 1975 utsågs Brian Clough till manager för mittenlaget i andradivisionen, Nottingham Forest. Å, tja, det blev ju ganska bra… Ett ligamästerskap, två ligacuper och – två gånger Europacup-mästare (!) för den lilla klubben på de åtta åren han var där.
Mästare 1975 blev Derby County som tog sin andra och senaste (sista?) serieseger, före Liverpool och Ipswich. West Ham vann FA-cupen och Wolves lämnade över ligacuptiteln till Aston Villa.
*) Alla klubbar numrerade sina spelare 1-12 där den ende (!) avbytaren som tilläts hade nummer 12. De flesta klubbar spelade med små variationer samma spelsystem och man kunde oftast se vilken position en spelare hade, bara med ledning av tröjnumret.
Manager
Bill McGarry närmade sig slutet av sin sejour i Wolves men han skulle bli kvar ytterligare en säsong. Kanske var det hans ”hårda nypor” som satte sina spår i spelarnas psyke när ligaplaceringarna dalade från höjdpunkten 1971 (4:a).
Säsongen 1974/75
Den nya säsongen inleddes med bortavinst mot Burnley. John Richards gjorde mål efter bara fem minuter och strax före paus satte Geoff Palmer vinstmålet 2-1. De följande resultaten var blandade precis som mittenplaceringen i tabellen skvallrar om. Laget höll sig stabilt kring tolfteplatsen och låg också precis där vid årsskiftet.
Till höjdpunkterna hör matchen mot Newcastle (4-2) där Kenny Hibbitt gjorde alla fyra målen och hemmamatchen mot Chelsea som vanns med hela 7-1. I september blev det direkt förlust i Ligacupen där vi var regerande mästare. Fulham slog ut oss 3-1 och i UEFA-cupens första omgång vann Porto 5-4 sammanlagt, efter 4-1 i Portugal och förlust på Molineux med 3-1. Inte blev det roligare efter nyår då vi förlorade mot Ipswich i FA-cupen (Ipswich hade ett mycket bra lag det här året).
I november 1974 såg jag min första ligamatch i England då Wolves spelade 0-0 mot Arsenal på Highbury, en stor upplevelse för mej, ännu inte fyllda 14 år. Det var på den tiden man åkte båt till England. Jag köpte stickad Wolves-mössa och halsduk som jag har kvar än idag.
I säsongens sista match mot Leeds (1-1) gjorde The Doog sitt sista framträdande som spelare när han kom in i 65:e minuten. Publiken jublade högt varenda gång han touchade bollen. På hela säsongen blev det bara tre starter och tre inhopp i ligan plus tre cupmatcher. Två mål blev det ändå.
Wolves slutade alltså åter på tolfte plats. Efter säsongen gjorde Wolves en Norge-turné (!) och vann i tur och ordning mot Mjöndalen, Odd och Ålesund.
Stats och kuriosa
Flest mål gjorde den här säsongen Kenny Hibbitt. Hans nio straffmål bidrog till totalen 17 mål. Tvåa i interna skytteligan kom John Richards (15) och trea var Steve ”The Tank” Kindon (10). Hibbitts 17 mål räckte till en fjärdeplats i förstadivisionens skytteliga som Malcolm Macdonald vann (21) för Newcastle. ”Super-Mac” avslutade sin karriär 1979 i Djurgården, av alla klubbar…
750313 gjorde Willie Carr debut efter att ha värvats från Coventry för £100.000. Han måste ha tänkt att han gjort ett fantastiskt klubbyte då han gjorde mål i en match där hans nya klubb krossade Chelsea med hela 7-1.
Ett par veckor senare, 750331 blev Jamaica-födde Don Gardner den förste svarte spelaren i Wolves när han byttes in mot Steve Kindon i segermatchen mot Luton (5-2). Det blev bara ytterligare ett inhopp och en enda match från start för Gardner. Bara en knapp månad efter debuten lånades han och flera andra spelare ut till Portland Timbers i USA. Han spelade några säsonger i den amerikanska ligan och när han återvände till England blev det till Port Vale.
Under säsongen nådde både kaptenen Mike Bailey och Derek Parkin 300 matcher för Wolves. Parkin fortsatte länge till och är idag Wolves ”meste” spelare genom tiderna med 609 matcher.
Mitt i säsongen, under ett två veckor långt serieuppehåll, åkte Wolves till Kuwait och spelade 2-2 mot Quadissa.
I U-laget härjade 19-årige centern Norman Bell och öste in massor av mål medan blott 17-årige George Berry höll ihop försvaret.
Efter säsongen gavs Dave Wagstaffe en Testimonial match där Wolves spelade mot en kombination av välkända spelare från andra ligaklubbar. 13.901 dök upp och stöttade Waggy ekonomiskt genom sina biljettpengar. Då spelades också en ”förmatch” mellan två blandade lag som innehåll både fotbollsspelare och andra. Känner ni igen några av namnen i det här laget? Weir, Clamp, Stuart, Flowers, Woodfield, Mike Keen, Deeley, Rod Stewart, Elton John, Robert Plant, Mullen.
Resultat 1974/75
Ligaplacering 12:a First Division
(Tabellrad 42 14-11-17 57-54 39p)
Ligacupen 2:a omg Förlust mot Fulham 1-3 (h)
FA CUP 3:e omg Förlust mot Ipswich 1-2 (h)
UEFA-cupen 1:a omg Förlust mot Porto 1-4 (b), 3-1 (h)
Don Gardner, den första svarta spelaren i Wolves A-lag:
https://www.wolvesheroes.com/wp-content/uploads/2017/07/wolves-luton-74-75.jpg
//WELO33
