Skillnaden i matchens betydelse är milsvid för de båda lagen. J-Södra lär sluta 12a i tabellen, har en minimal chans till en 11e plats. Helsingborg står framför en hisnande avgrund. Vad händer med den klassiska, och redan ekonomiskt tyngda, föreningen ifall man faller på målsnöret? Jag tror det är en fråga ingen i Helsingborg önskar se svaret på. Men också en fråga som ger ett stort allvar åt stunden. Hur axlar Helsingborgs spelare detta allvar? Gefle har varit uträknade av alla sen länge. Och nu har man plötsligt chansen ändå! Ett något mer inspirerande läge som spelare.

Vi Södraiter får alltså följa denna kamp på nära håll. För J-Södras del handlar det mer om att avsluta en succésäsong snyggt. Ta så många poäng som möjligt. För inte tar väl Falkenberg tre poäng borta mot Häcken? Detta Falkenberg som är på väg mot samma låga poängsnitt som Holmsund hade i Allsvenskan 1967. I senaste matchen mot AIK saknades mittfältsduon Robert Gojani och Daryl Smylie. Det lät då som att skadorna var lindriga och förhoppningsvis har Södra en full trupp att mönstra. Oavsett gjorde ersättarna fina insatser mot AIK och ett starkt lag kommer kunna ställas på benen.

Utifrån förutsättningarna med en närmare 25 mil lång resa till en match som inget gäller i ruskigt novemberväder så är det starkt gjort av Green Machine att skicka iväg två bussar till matchen. Man åker såklart ner för att hylla laget efter en säsong som motsvarat förhoppningarna men överträffat förväntningarna och det är laget oerhört förtjänta av. Men även Green Machine är förtjänta av hyllningar efter en stark säsong! De ser ut att ha blivit fler på hemmastå under hela säsongen, varit representerade på alla bortamatcher, hållit igång bra och röststarkt och ser dessutom ut att ha förbannat roligt under tiden! Så bygger man en stark supporterkultur!