Det blev som bekant ingen lyckad afton borta i London för en vecka sedan och de tusentals tillresta Napolisupportarna fick bevittna en rent av pinsam insats. 2-0 var egentligen i underkant, då heroiska insatser från Koulibaly och Meret var det enda som hindrade siffrorna från att rinna iväg.

Besvikelsen var förstås stor i det ljusblå lägret. Spelarna höll krismöte inför Chievomatchen för att prata igenom det som hänt och tongångarna verkar nu ha vänt åt det positiva hållet , åtminstone Internt. Ancelotti å sin sida svarade upp genom att mönstra en offensiv elva mot dassgänget från Verona, i ett tydligt försök att få igång målskyttarna och därmed boosta självförtroendet hos gubbarna. Visst gjorde Milik ett mål men Insigne och Mertens var likbleka som vanligt, tur då att Koulibaly klev fram med en doppietta i 3-1-vinsten. Kanske kan han leda avslutsträningen inför Arsenalmatchen?

Arsenal hade förstås också ligalunk i helgen, borta mot ett Watford med ytterst lite att spela för. The Gunners behövde däremot vinna då de har en lite annan konkurrenssituation kring topp 4 jämfört med oss. Vann gjorde de också utan större bekymmer, efter att Aubameyang satt en straff och Deeney synat det röda efter 11 minuter.

Den stora snackisen kring detta dubbelmöte har ju annars varit Arsenals märkliga prestationsdippar på bortaplan under säsongen. Både mot BATE i sextondelen och Rennes i åttondelen inledde man med torsk borta för att sedan vända hemma på Emirates. Nu är situationen spegelvänd och man har ett fint resultat i ryggen inför returen i Neapel. Man ska vara försiktig för att göra alltför långdragna tolkningar av den informationen, men mycket talar ändå för att vi får se en annorlunda matchbild jämfört med förra veckan.

Sammanfattningsvis - ett Napoli i brygga mot ett Arsenal som inte kan slappna av trots bra utgångsläge. Det är otroligt viktigt att Napoli dominerar mittfältet imorgon, en strid man förlorade med marginal på Emirates. Fabián och Allan kan och måste göra det mycket, mycket bättre. Under Sarris tid hade Napoli enkelt kunnat spela sig igenom Arsenals intensiva press, tyvärr är det skönspelet numera som bortblåst.

Tre nycklar till matchen:

1. Hitta ytorna bakom Kolasinac
Napoli skapade ett fåtal farligheter i den första matchen, främst genom att söka ytan på Arsenals vänsterkant. Kolasinac har en hög utgångsposition och bakom honom är Monreal inte superstabil, det måste Callejon kunna utnyttja.

2. Monstret Koulibaly
Raul Albiol är en spelare som det pratas ytterst lite om, men för Napoli är han livsviktig. Spanjoren är den perfekta radarpartnern till Koulibaly - den ene är positionssäker och lugn, den andre ett fysiskt kraftpaket. Efter att Albiol skadade sig för ett par månader sedan har Napoli spelat mediokert och det är ingen slump. I sin kompanjons frånvaro MÅSTE Koulibaly på egen hand styra Napoli till en hållen nolla, för av Maksimovic, Mario Rui och Hysaj kan han inte förvänta sig någon hjälp. Det sjukaste är att Kouli faktiskt är bra nog för att lyckas med den bedriften.

3. Sätt chanserna
Ineffektivitet har varit “the name of the game” för Napoli i flera månader nu. Särskilt Insigne har fått motta en del kritik för mängden chanser han vaskar, men även Milik, Mertens och Zielinski ska ha sin beskärda bit av bajsmackan. Napoli måste göra minst tre, gärna fyra mål för att gå vidare till semifinal - kan dessa spelare ha en bra dag framför mål så är vad som helst möjligt.

Troliga startelvor:

Napoli (4-4-2):
Meret; Maksimovic, Chiriches, Koulibaly, Rui; Callejon; Allan, Fabián Ruiz, Zielinski; Milik, Insigne.

Under Champions League-hösten ställde Ancelotti upp med Maksimovic som provisorisk högerback med goda resultat. Det spekuleras i Italiensk media om att vi kan få se en liknande lösning för att stärka upp defensiven imorgon. I övrigt ordinarie elva - Mertens lär dock få nöta bänk.

Arsenal (3-4-2-1):
Cech; Papastathopoulos, Koscielny, Monreal; Maitland-Niles, Xhaka, Torreira, Kolasinac; Ramsey, Lacazette; Aubameyang.

Lyckas Napoli inte brotta ner Arsenal så är säsongen i praktiken över. Krasst, men så ser verkligheten ut. I ligan är man ohotad tvåa med tjugo pinnar upp till Juve i toppen, Coppan åkte man ur för länge sedan efter att Maksimovic bjudit Piatek på två mål. Fullsmockat med banderoller i Neapel i veckan, ultrasgrupperna kräver framgång i Europa League och undertecknad kan inte göra annat än att hålla med. Torsk imorgon och Napolis regress post-Sarri är ett obestridligt faktum snarare än en stark magkänsla.

DEVI VINCERE!