Det var en kväll med optimala förutsättningar för fotboll. Kalmar FF hade öppnat upp Guldfågeln Arena och välkomnade åter ett par supportrar till att få se sitt älskade lag spela. Det som hördes tydligt under matchens första halvlek var sorlet från logerna och Douglas Bergqvist. Spelaren har vuxit in som en profil i vårt rödvita lag av flera anledningar. Bland annat är hans sätt att visa passion och få förunnat. När den sista brodern Elm tackade för sig, trodde nog många med undertecknad att en del av själen i föreningen hade försvunnit. Dock har våra spelare visat minst lika mycket hjärta för föreningen. Supportrarna har länge efterfrågat mer synlighet av hjärta bland spelarna, att det ska synas att man krigar för märket på bröstet. Årets upplaga av Kalmar FF, är något av det mest passionerade upplagor vi haft.

Det fanns en tid när storlagen kunde komma till Kalmar och spela ut oss. Efter fem omgångar låg laget, som enda obesegrade lag, på en fjärde plats. En plats som vi supportrar endast såg i våra drömmar för ett par säsonger sedan. Äntligen kan vi se uppåt i tabellen, i alla fall ett tag.
När vi ändå pratar hjärta, bör Henrik Rydström nämnas. Han är kronan på verket som är klubbhjärta och passion för föreningen personifierad. Det finns en energi som speglar av sig på spelet och sättet spelarna agerar på planen. Det är ett lag som inte ber om ursäkt och som låter motståndarna förstå vilka det är dem möter. Kalmar FF har blivit ett svårt lag att möta. Förut ville inte lagen komma till Kalmar för att det låg avsides. Nu vill de inte komma hit, för risken att bli utspelade.

Hjärta, passion och en stor vilja att kriga för varandra, det är Kalmar FF 2021.

/ M.Karlström