SuperLenny
2015-04-22 16:00
Lillebror Espanyol på omöjligt uppdrag
Tänk på fotboll i Barcelona och du kommer knappast först in på hur det går för RCD Espanyol. Klubben för en extremt anonym tillvaro bakom ärkerivalen. Men hur kom klubben till och finns någon framtid för stadens andralag?
SuperLenny
Ett år efter FC Barcelona bildande föddes lokalkonkurrenten Reial Club Deportivo Espanyol. Det var den 28 oktober 1900 när industristudenten Ángel Rodríguez Ruiz lämnade in dokumenten som krävdes. Då under namnet Sociedad Española de Football. En vanlig missuppfattning när man talar om ”El Derbi Barceloní” är att rivaliteten bottnade i konflikten mellan Spanien och Katalonien. Grunden till missnöjet var dock inledningsvis att FC Barcelona ansågs satsa alldeles för mycket på utländska spelare och därför behövdes det en motpart, enligt ledningen för Espanyols sätt att se på stadens idrottsliv.
Bildandet av Espanyol var alltså en tydlig markering ”anti-Barca” och som enda sedan dess spätts på av att katalanerna ser klubben som en tydlig provokation från Madrid. De blå-vita färgerna härrör från 1910 och är en hommage till den katalanske amiralen Roger de Llurias vapensköld. Under Francisco Francos diktatur (1939-1975) blev det katalanska språket förbjudet. Böcker brändes, lärare avrättades och i massmedia förbjöds allt annat än det spanska språket. Efter flera namnändringar fick Espanyol 1912 sitt nuvarande, katalanska, namn Reial Club Deportivo Espanyol. Kung Alfonso XIII ansåg på den tiden att klubben förtjänade en kunglig titel – och delade ut rätten till en kungakrona i märket och att kalla sig ”Real”, som på katalanska stavas Reial. Under Francos tid tog klubben det spanska namnet Real Club Deportivo Español.
Då FC Barcelona, med väldigt få säsongers undantag, alltid har varit det bättre laget av dem två har rivaliteteten egentligen mest handlat om politik. I stark kontrast mot FCB och deras supportrars extrema hållning mot den sittande regimen – vilket exemplifierades genom klubbens sociala ansvarstagande för att integrera invandrare från fattigare delar av Spanien på 60- och 70-talet – så var Espanyols anhängare främst från grupper nära regimen. Polismän, militärer och andra yrkesgrupper lojala till Madrid. På senare år har dock de politiska skillnaderna tonats ned. Espanyol återtog sin katalanska stavning och ändrade sin officiella kampsång från spanska till katalanska. Ändå är det ett långt ifrån smärtfritt klimat mellan supportrarna – som givetvis domineras av den betydligt mer framgångsrika klubben på Camp Nou.
- Jag hatar faktiskt Espanyol mer än jag hatar Madrid, sa Albert Riera, som följt Barca sedan han var en liten pojke, i New York Times reportage från 2013.
Den i dag 29-årige supportern tycker inte att Espanyol har en plats i Katalonien.
- Espanyolfansen känner sig mer spanska än katalanska. Dessvärre spelar politik en stor roll i det här.
Även om många Espanyolfans säkert inte delar Rieras uppfattning om dem, så ligger det en viss sanning i det han säger – sett till historien. När det handlar om sportsliga framgångar går det knappast att jämföra klubbarna. Av 161 derbyn har FC Barcelona – inför vårsäsongen 2015 - vunnit 92 matcher, kryssat 35 och förlorat 34 till Espanyol. Att derbyt är betydligt viktigare för Espanyol än Barcafansen råder det knappast några tvivel om. 2007 slutade Espanyol inte bättre än elva i ligan, men säsongen ses ändå som en stor succé. Anledningen är Raúl Tamudos kvittering till 2-2 på Camp Nou. Ett resultat som bidrog till att Real Madrid kunde vinna titeln före Barca. Tamudo blir fortfarande ständigt påmind om hur pass mycket hans mål betydde.
- Vart jag än går så finns det Madridfans som tackar mig. Inte så många Barcafans gör detsamma.
Bland Espanyols övriga meriter är det ganska skralt, men två sensationella Europacupfinaler som ljusglimtar. Stadens andralag har slutat på tredjeplats i La Liga som bäst, senast säsongen 1986-87. Däremot har de vunnit Copa del Rey fyra gånger – senast 2006 vilket gav klubben en biljett till Uefacupen. Lett av turneringens målkung Walter Pandiani kunde RCD Espanyol ta sig till en mycket överraskande final mot Sevilla. Där tog det stopp i straffläggningen. Det var andra gången laget slutade tvåa i Uefacupen och den stora frågan är ju om det ens är möjligt att göra det igen.
För även om den ocharmigt överdimensionerade Olympiastadion ersatts med den nybyggda arenan Estadi Cornella-El Prat (40,500) så har klyftorna i La Liga bara ökat och ökat. Barcelona och Real Madrid roffar åt sig hundratals miljoner mer i tv-pengar än de mindre klubbarna. Espanyol har också svårt att hävda sig lokalt vad gäller sponsorintäkter. Det gör att de förmodligen får fortsätta värva billigt, smart och profilfattigt med fokus på att säkra nytt kontrakt varje säsong. Ganska talande för skillnaden mellan klubbarna är att de matchtröjor som säljer bäst i Espanyolbutikerna är de utan namn på ryggen. Och slår man upp den katalanska tidningen Sport brukar färska nyheter om Espanyol hittas väldigt, väldigt långt bak i tidningen. Sådan är verkligheten för lillebror som i helgen har en gyllene chans att än en gång sabba för serieledaren FC Barcelona i kampen om mästerskapet med Real Madrid. Lyckas Espanyol med det är säsongen plötsligt mycket, mycket mer minnesvärd än ännu en stabil mittenplacering.
Källor: Marca, Sport, New York Times, Uefa, Wikipedia.
Spela på stadsderbyt i La Liga mellan Espanyol och Barcelona på SuperLenny.com. Bra odds och flera livespel >>
Bildandet av Espanyol var alltså en tydlig markering ”anti-Barca” och som enda sedan dess spätts på av att katalanerna ser klubben som en tydlig provokation från Madrid. De blå-vita färgerna härrör från 1910 och är en hommage till den katalanske amiralen Roger de Llurias vapensköld. Under Francisco Francos diktatur (1939-1975) blev det katalanska språket förbjudet. Böcker brändes, lärare avrättades och i massmedia förbjöds allt annat än det spanska språket. Efter flera namnändringar fick Espanyol 1912 sitt nuvarande, katalanska, namn Reial Club Deportivo Espanyol. Kung Alfonso XIII ansåg på den tiden att klubben förtjänade en kunglig titel – och delade ut rätten till en kungakrona i märket och att kalla sig ”Real”, som på katalanska stavas Reial. Under Francos tid tog klubben det spanska namnet Real Club Deportivo Español.
Då FC Barcelona, med väldigt få säsongers undantag, alltid har varit det bättre laget av dem två har rivaliteteten egentligen mest handlat om politik. I stark kontrast mot FCB och deras supportrars extrema hållning mot den sittande regimen – vilket exemplifierades genom klubbens sociala ansvarstagande för att integrera invandrare från fattigare delar av Spanien på 60- och 70-talet – så var Espanyols anhängare främst från grupper nära regimen. Polismän, militärer och andra yrkesgrupper lojala till Madrid. På senare år har dock de politiska skillnaderna tonats ned. Espanyol återtog sin katalanska stavning och ändrade sin officiella kampsång från spanska till katalanska. Ändå är det ett långt ifrån smärtfritt klimat mellan supportrarna – som givetvis domineras av den betydligt mer framgångsrika klubben på Camp Nou.
- Jag hatar faktiskt Espanyol mer än jag hatar Madrid, sa Albert Riera, som följt Barca sedan han var en liten pojke, i New York Times reportage från 2013.
Den i dag 29-årige supportern tycker inte att Espanyol har en plats i Katalonien.
- Espanyolfansen känner sig mer spanska än katalanska. Dessvärre spelar politik en stor roll i det här.
Även om många Espanyolfans säkert inte delar Rieras uppfattning om dem, så ligger det en viss sanning i det han säger – sett till historien. När det handlar om sportsliga framgångar går det knappast att jämföra klubbarna. Av 161 derbyn har FC Barcelona – inför vårsäsongen 2015 - vunnit 92 matcher, kryssat 35 och förlorat 34 till Espanyol. Att derbyt är betydligt viktigare för Espanyol än Barcafansen råder det knappast några tvivel om. 2007 slutade Espanyol inte bättre än elva i ligan, men säsongen ses ändå som en stor succé. Anledningen är Raúl Tamudos kvittering till 2-2 på Camp Nou. Ett resultat som bidrog till att Real Madrid kunde vinna titeln före Barca. Tamudo blir fortfarande ständigt påmind om hur pass mycket hans mål betydde.
- Vart jag än går så finns det Madridfans som tackar mig. Inte så många Barcafans gör detsamma.
Bland Espanyols övriga meriter är det ganska skralt, men två sensationella Europacupfinaler som ljusglimtar. Stadens andralag har slutat på tredjeplats i La Liga som bäst, senast säsongen 1986-87. Däremot har de vunnit Copa del Rey fyra gånger – senast 2006 vilket gav klubben en biljett till Uefacupen. Lett av turneringens målkung Walter Pandiani kunde RCD Espanyol ta sig till en mycket överraskande final mot Sevilla. Där tog det stopp i straffläggningen. Det var andra gången laget slutade tvåa i Uefacupen och den stora frågan är ju om det ens är möjligt att göra det igen.
För även om den ocharmigt överdimensionerade Olympiastadion ersatts med den nybyggda arenan Estadi Cornella-El Prat (40,500) så har klyftorna i La Liga bara ökat och ökat. Barcelona och Real Madrid roffar åt sig hundratals miljoner mer i tv-pengar än de mindre klubbarna. Espanyol har också svårt att hävda sig lokalt vad gäller sponsorintäkter. Det gör att de förmodligen får fortsätta värva billigt, smart och profilfattigt med fokus på att säkra nytt kontrakt varje säsong. Ganska talande för skillnaden mellan klubbarna är att de matchtröjor som säljer bäst i Espanyolbutikerna är de utan namn på ryggen. Och slår man upp den katalanska tidningen Sport brukar färska nyheter om Espanyol hittas väldigt, väldigt långt bak i tidningen. Sådan är verkligheten för lillebror som i helgen har en gyllene chans att än en gång sabba för serieledaren FC Barcelona i kampen om mästerskapet med Real Madrid. Lyckas Espanyol med det är säsongen plötsligt mycket, mycket mer minnesvärd än ännu en stabil mittenplacering.
Källor: Marca, Sport, New York Times, Uefa, Wikipedia.
Spela på stadsderbyt i La Liga mellan Espanyol och Barcelona på SuperLenny.com. Bra odds och flera livespel >>
