StartfotbollPremier LeagueManchester United FCMUWomen’s Barmy Army: Investeringar mot toppen
Lagbanner
MUWomen’s Barmy Army: Investeringar mot toppen
Maya Le Tissier och Simi Awujo skrattar ihop tillsammans med lagkamraterna när United kör över Burnely.

Manchester U

idag kl. 08:00

MUWomen’s Barmy Army: Investeringar mot toppen

Först var det en, sedan blev det tre. Nu finns inte mindre än fem svenskor i Manchester Uniteds damlag. Januaris transferfönster har bjudit på en hel del, och visst är det så att United står starkare rustade inför säsongens andra hälft. Framförallt är det offensivt som spets värvats in, nog finns förutsättningar för att se mål när man slår på damlagets matcher. Vi tar ned det som hänt, vi laddar upp för det som komma skall – ligan, ligacupen, FA-cupen och Champions League, nu kommer alla matcher på en och samma gång.

Author
Pontus Berg Nilsson

pontusbn@hotmail.com

@pontusbn

När sommarens övergångsfönster tog slut kunde det ganska enkelt konstateras att Manchester Uniteds damlags trupp inte på ett tillfredställande vis stod rustad för vad som komma skulle – en höst med ligaspel och tufft matchande i Champions League.

Visserligen kom Julia Zigiotti Olme, Fridolina Rolfö och Jess Park in, alla starka nyförvärv som spetsade till kvaliteten i truppen. Men samtidigt lämnade Grace Clinton med spets , och Aoife Mannion med bredd. Snarare än spets var det numerären som frambringade problem.

Kort därefter gick Millie Turner sönder – missade hela hösten – och Celin Bizet blev gravid och missar hela säsongen.

Vi behöver inte kalla in någon raketforskare för att se att det då blir både många och tunga minuter på en liten skara spelare. Inledningsvis var det inga bekymmer, segrarna kom, avancemang i Champions League, och kanske hade vi ropat varg helt i onödan. Men så började en vargavinter visa sitt nylle, poäng tappades och spelet hackade.

Flera spelare hoppade fram på ångor, och fick gräva djupt för att se till så det blir Champions League även under våren och att avståndet uppåt i ligan inte blir ointagligt. Marc Skinner roterade en del, kanske hade han kunnat rotera än mer – men hur hade det påverkat spelet, vem ska ersätta Hinata Miyazawa, till exempel.

Redan i augusti belyste Skinner behovet av truppförstärkning i januari, att planer redan satts i verk. Han var faktiskt övertydligt med att förstärkningar var nödvändiga. Sett till klubbledningens tidigare hanteringen av damlaget fanns det – åtminstone i mig – en både berättigad och verklig oro över att så inte skulle bli fallet.

Men nu står vi här i januari, och förstärkningar har det blivit.


Hanna Lundkvist och Ellen Wangerheim, landslagskompisar, har båda flyttat till Manchester-solen.

Lotta Ökvist var första svenska i Manchester Uniteds damlag. Två säsongen blev det i England, två säsonger kantade av skador och bristande speltid. Inför förra säsongen kom Anna Sandberg och skulle bevisa att en svenska faktiskt kan ta hand om vänsterbacksplatsen – första säsongen var inskolning, denna säsong är det ingen som kan ta platsen ifrån henne.

Under sommaren 2025 värvades Julia Zigiotti Olme och Fridolina Rolfö. Manchester United höll på att bli svensklaget nummer ett ute i Europa. När man ändå slagit in på en väg kan man lika gärna fortsätta.

Både Hanna Lundkvist och Ellen Wangerheim har nu anslutit och gjort Anna Sandbergs ensamma tillvaro till en svensk enklav i nordvästra England.

In i leken har även tyskan Lea Schüller skickats.

Tre värvningar som direkt höjer kvaliteten i truppen, skapar alternativ och möjligheter och ger hopp om många framgångsrika säsonger. Slagstyrka upp, alternativ bättre , vi återkommer till numerären och spelare som lämnat.

Först tar vi en liten titt på vad dessa nya spelare kan erbjuda United under våren, och i ett längre perspektiv.

Hanna Lundkvist lämnade i slutet av förra året San Diego Waves när kontraktet löpte ut, och förstärker nu högerbackspositionen på ett kontrakt till sommaren 2029. Trots att hon bara är 23 år gammal har hon representerat AIK, Hammarby och Atletico Madrid innan flyttlasset gick till USA. De senaste säsongerna har hon också etablerat sig som startspelare i det svenska landslaget. I United tar hon främst upp kampen med Jayde Riviere, kanadensiskan som i sina bästa stunder har få före sig på högerbackspositionen i ligan. Men hon har också en kropp som behöver vila, och med Lundkvist flåsande i ryggen finns nu alternativ som gör just den positionen till en av lagets starkaste. Spelet med boll, att flytta den framåt och skapa trygghet i uppspel är en paradgren för Lundkvist, vi har också redan fått se henne agera samlat och stabilt i försvarsspelet. Här får vi en fair fight om speltid, precis som man vill ha det.

Längre fram i plan värvas mål in, mer eller mindre som garanti. Eller vad sägs om dessa siffror från Lea Schüllers fötter och huvud: 77 mål på 143 matcher för SGS Essen, 103 mål på 180 matcher för Bayern München och 54 mål på 82 landskamper för Tyskland. Det brukar pratas om att vara league proven , alltså att känna till och ha erfarenhet från ligan som ett plus, detta är väl det närmsta man kan komma ett bevis för en målgaranti – även om hon inte spelat i England förut. När tyskan varvat igång är hon en självklar startspelare – och lär vara det flera år framåt, kontraktet är skriver till sommaren 2029 – kanske tillsammans med Elisabeth Terland ibland och kanske som ensam spets ibland. Men spela, det ska hon göra.

Som om inte det vore nog, vad sägs om 17 mål och tio assist på 25 matcher i Damallsvenskan för Hammarby. Det är Ellen Wangerheims facit från förra säsongen. Anfallslinjen både breddas och förstärks ytterligare, och här har vi en 21-åring som har alla möjligheter i världen att utvecklas och ta sig till nya och än högre nivåer. Den stora uppsidan här är att det – alla mål till trots – finns en framspelare och en spelare som kan användas strax bakom en spjutspets likaväl som att själv vara spjutspetsen. Detta är en värvning för här och nu, men minst lika mycket för kommande säsonger – även här har vi kontrakt till sommaren 2029.


Lea Schüller har redan fått fira sitt första - av förhoppningsvis många - mål i United-tröjan.

Tre spelare ni, tre spelare extra i numerären – kan man då tänka. Men icke, några spelare har också lämnat United. Både Hannah Blundell och Rachel Williams satt på utgående kontrakt, och båda lämnar nu United. Blundell – som varit viktig och en konstant på ytterbacksplatsen fram tills hon blev gravid – går nu vidare till Everton på lån. Vad som sker därefter får vi se, men någon fortsättning i United blir det inte. Rachel Williams – som med sin blotta uppenbarelse och sin förmåga att hoppa in och skapa oreda i straffområdet – har blivit lite av en kultspelare, återvänder till sin ungdoms lag; Leicester City. Ett fint sista kapitel kan skrivas till anfallarens både långa och framgångsrika karriär.

De båda kommer ha en plats i Manchester Uniteds historieböcker, som en del i laget som vann FA-cupen och som en del i det lag som för första gången tog sig in i Champions League. De kommer vara saknade, och ska ha ett stort och varmt tack för allt de bidragit med.

Nu var det ändå dags att gå skilda väga, för allas skull.

Skilda vägar går United även med brasilianskan Geyse. Efter några turbulenta månader för ett år sedan lånades hon ut till Gotham FC, det avtalet har löpt ut och hon säljs nu till Club América. Hon besitter teknik som få andra, men om vi ska vara ärliga blev det aldrig särskilt lyckat i Manchester. Poängen uteblev, konkurrensen hårdnade och även om hon kunde snurra upp försvarare och bjuda på highlight-moments blir en nystart i Sydamerika perfekt. Vi önskar även henne lycka till och tackar för tiden i United.

Med dessa försäljningar kan vi då göra matten – tre in och tre ut, plus minus noll helt enkelt (även om Geyse inte riktigt kan räknas in som en del av truppen, kanske ändå plus ett, men vi landar på noll eftersom Celin Bizet är borta säsongen ut). Att truppen behövde spetsas var en del av januari-uppgiften, men den behövde också utökas i antal kroppar. Den ekvationen har inte gått ihop – än, i alla fall.

Kvalitetsökning kan vi slå fast att vi fått. Med all respekt för Williams och Blundell, men i deras respektive skede av karriären är Schüller och Lundkvist ett steg upp – likaså kommer Wangerheim med både spets och ger bredd. Mittfält och framåt kan vi känna oss (relativt) trygga med, däremot ser det fortsatt tunt ut i försvarslinjen. En skada och krisberedskapen är bristfällig. Några dagar återstår innan det är slutshoppat för denna gång, går det att hitta en mittback eller central mittfältare? Kanske, förhoppningsvis, det är liksom sista pusselbiten för ett mer eller mindre ultimat januari-fönster.

När jag skriver de där sista orden, ett mer eller mindre ultimat januari-fönster , kan jag också konstatera att även utan mittback har kraven på resultat ändå blivit större. Konkurrensen om de två kvarvarande Champions League-platserna – Manchester City sitter i sådant förarsäte att de garanterat tar en av de tre – kommer stå mellan Chelsea, Arsenal, Manchester United och Tottenham. Fyra ska bli två, där Tottenham är outsidern som blandat sig i och dessutom förstärkt i januari och Arsenal och Chelsea har de största plånböckerna. Men, missad topp tre skulle kunna innebära en dödsstöt för Marc Skinners fortsatta United-bygge framåt.

Några kors kommer jag inte krypa till, men klubbledningen har överraskat mig positivt denna månad. Tänka sig.

En sak är i alla fall säker, ingredienserna för en otroligt rolig, spännande och intressant vår finns.

Till sist…

efter vinteruppehållet är matchandet igång. Först var det viktig ligamatch borta mot Arsenal, som också var det spelförande laget. Än lägre blev United när Jayde Riviere i andra halvlek drog på sig sin andra varning. United lyckades ändå hålla matchen mållös och försvara sig till en poäng. Därefter var det intåg i FA-cupen som gällde, mot Burnley från tredjedivisionen. På hemmaplan visade det sig inte bli några bekymmer, 5-0 efter mål från Maya Le Tissier, Julia Zigiotti Olme, Simi Awujo, Lea Schüller och unga Layla Drury – för alla utom Le Tissier var det första målet i United-tröjan.

samtidigt som truppen förstärkts under januari har vi även fått se en minst lika viktig kontraktsförlängning. Hinata Miyazawa stannar i United till 2029. Japanskan är en av de enskilt viktigaste byggstenarna i detta lagbygge, att hon nu skrivit nytt – långt – kontrakt känns oerhört betryggande.

värvningen av Ellen Wangerheim uppges ge Hammary bortåt sju miljoner kronor. Den dyraste övergången från Norden, och den dyraste värvningen för United. En liten skåpställning, får man ändå säga. Att bara hitta spelare utan kontrakt kommer inte långsiktigt ge de önskade resultaten, men att locka till sig en talang av Wanherheims kaliber och dessutom lägga upp de pengar som krävs kommer – kanske – kunna göra det.

på tal Wangerheim, WSL har fullständigt kört över Damallsvenskan under januari. Engelska ligan fylls på med de bästa spelarna från svenska högstaligan, positivt för de svenska klubbarna är i alla fall att det finns pengar som sipprar från England till Sverige. Men den maktordning vi ser inom herrfotbollen börjar visa sig även inom damfotbollen – även om det är en bit kvar till samma differens.

TNT Sports har sändningsrättigheterna till FA-cupen för damer, och de håller stenhårt på sin exklusivitet – vilket man kan förstå. Det negativa i detta är att de hittills sänt ett kraftigt begränsat urval av matcherna, och samtidigt blockat alla andra matcher från att visas. Exempelvis gick det ingenstans att se Uniteds match mot Burnley, höjdpunkter blev tillgängliga först dagen efter. I världen av idag där allting finns tillgängligt hela tiden är det urdåligt att inte kunna följa sitt lag om man inte har möjlighet att själv befinna sig på arenan där matchen spelas… bättring, en turnering som FA-cupen måste kunna följas från start till mål.

januaris tre värvningar och Miyazawa kommer alla tillhöra Manchester United till sommaren 2029. Äntligen börjar vi se längre kontrakt skrivas – det går liksom inte att bygga något på ständiga ettårskontakt, detta är en välkommen utveckling.

krysset mot Arsenal gör att Tottenham smitit om i ligan, United är nu inte bättre än femma. Men det är bara en poäng upp till Arsenal på tredjeplatsen, och sedan ytterligare fyra till Chelsea på andraplatsen. Till Manchester City i ledning skiljer hela elva poäng – våren handlar nu om att nå tredjeplatsen.

på tal om kontrakt, och korta sådana, Ella Toone, Elisabeth Terland, Lisa Naalsund och Gabby George har alla fått klausul om en ettårsförlängning aktiverad. Det är givetvis positivt, det ger möjlighet och tid till att skriva längre avtal eller möjlighet om att få in pengar på försäljning i sommar. Med tanke på två anfallsvärvningar under januari känns Terlands framtid högst osäker, likaså kan läget vara detsamma för Naalsund – och vad som händer med Toone får vi se. Jag vill se henne i United hela karriären, men frågan är om hon kommer kunna vara en ledande startspelare när truppkvaliteten ständigt ökar. Hur ser hon själv på sin roll? I pausen mellan Manchester United och Arsenal på Old Trafford hyllades hon efter att ha blivit tilldelad Member of the Order of the British Empire (MBE) för sina insatser för England och damfotbollen. Toone har – med sin United-bakgrund från barnsben – en så mycket större betydelse för detta lag än bara det som sker på plan, ett nytt längre kontrakt hoppas jag löser sig så fort som möjligt.

femte rundan i FA-cupen är lottad, tuffast möjliga lott för United – borta mot Chelsea.

det här med att spela unga spelare är inte Marc Skinners paradgren, överlag har United svårt att få de egenfostrade att ta de sista stegen. När det kommer till spelade minuter av spelare som är 21 år eller yngre är United sämst i ligan i denna gren. Ett argument för detta är att de bästa unga lånas ut, men inte heller där har någon lycka synts. Jess Simpson imponerar i Southampton, utöver det har nu Keira Barry, Evie Rabjohn, Emma Watson (som säljs permanent till Mexiko) och Lucy Newell alla kallats tillbaka från låneperioder i andradivisionen – efter mer eller mindre bristande speltid. Antingen är spelarna helt enkelt inte bra nog, eller så gör United inte ett tillräckligt bra arbete med att hitta rätt klubbar och hitta sätt för spelarna att gå från juniorer till seniorer. Något behöver i alla fall göras, det räcker inte att prata om United-DNA och utveckling av unga spelare – ord är en sak, handling en annan.

kanske att guldklimpen finns i 16-åriga Layla Drury, hon hoppade in och gjorde debut och mål mot Burnley. Magiskt att se.

Gabby George och Leah Galton dras med skador som håller dem från spel några veckor, värre är det för Ella Toone som blir borta minst sex veckor. På tal om numerären, detta hjälper så klart inte till – och frågan är om det finns tillräcklig täckning när matcherna igen blir många och tuffa.

United har just lyckats stå emot Arsenal, på onsdagskvällen den 21 januari är det dags igen. Semifinal i ligacupen på bortaplan – matchen visas 20:00 här . Därefter är det ligamatcher mot Aston Villa, Liverpool och Leicester innan slutspelet i Champions League drar igång i mitten av februari. United börjar borta mot Atletico Madrid. Innan returen ska en ligamatch mot London City Lionesses också tryckas in. Sju matcher på en månad, sju matcher som kan avgöra det mesta av hur våren sedan blir.

Månadens spelare: Phallon Tullis-Joyce

Månadens mål: Maya Le Tissiers 1-0 mot Burnley . Med tanke på att det bara fanns en match med mål att välja på, är det förvånansvärt svårt att välja. Jag är ändå alltid svag för distansskott med en sträckt vrist, när Le Tissier dessutom trär upp bollen i krysset blir det vinst – men en stark rekommendation är att titta på alla, kanske framförallt Simi Awujos skruvade avslut i krysset.

Uniteds damer har förstärkt under januari, men det återstår några dagar av transferfönstret - vad vill ni mer se hända? Och vad tror ni om kommande månad, finns det någon titel i kikaren? Kommentera här under!

Spel utan konto innebär att man använder e-legitimation för registrering.

spela18-logostodlinjen-logospelpaus-logospelinspektionen-logo