Äntligen var dagen kommen, premiären i årets Allsvenskan borta mot GAIS. Det var ett stort följe som hade rest ner till Göteborg denna måndag och ryktena sa att det var strax över 3000 gnagare på plats. Även om solen sken nere i Göteborg denna måndagskväll så har det på den senaste tiden inte varit lika ljust runt omkring klubben. I lördags meddelade klubben att Thomas Berntsen får lämna sitt uppdrag som sportchef och utöver det kommer man från en försäsong med 12 spelade matcher och en målskillnad på 10-17. 

Laget
Inte heller har det sett särskilt ljust ut på skadelistan och när truppen släpptes under morgonen kan jag nog inte ha varit den enda som höjde på ögonbrynen när målvaktstränaren Kyriakos Stamatopoulos satt med som en av de 20 uttagna spelarna då Kalle Joelsson ådragit sig en skada. Noterbart är att det befinner sig just nu åtta spelare på skadelistan vilket är lite oroväckande inför framtiden.
När väl startelvan presenterades valde Mikkjal ThomASSEn att kasta ut fem Allsvenska debutanter direkt i form av Benkovic, Csongvai, Hove, Kakoullis samt Redkin.

Var vi verkligen redo för den allsvenska starten?
Mikkjal Thomassen har i flera intervjuer sagt att laget kommer att vara redo mot Gais i premiären, men frågan är om vi verkligen var det?
Det var ett vackert målat AIK emblem som vecklades ut över bortaklacken innan matchstarten, följt av ett hav med bengaler och en banderoll som lydde enligt följande ´´Flaggar för tre poäng´´. Mohammed Al-Hakim blåste i pipan och det var en match som startade med väldigt mycket boll, Gais var enormt passiva men bollinnehavet ledde inte fram till särskilt mycket utan det flesta anfallen slutade med att bollen passerade sidlinjen. Efter ca 20 minuter tog Gais sig in mer och mer i matchen, något som vi känner igen från cupspelet när motståndarna har börjat svagare och till slut lyckats kontrollera matchen helt och så var det även här. När Gais flyttade upp skapade de chanser direkt och Thycosen räddade nog ett potentiellt ledningsmål när han blockerade ett skott som avlossades centralt i straffområdet av Axel Henriksson i hemmalaget. Skottet gick ut till hörna där även den var nära att sluta med ett ledningsmål. Utöver Johan Hoves chans var halvleken chansfattig ur ett AIK perspektiv och i många och långa stunder blev vi kvar lågt i positionsspelet, vilket ofta är ett problem med att spela just femback. Det blir svårt att spela bollen framåt och etablerar bollinnehav eftersom så många spelare blir kvar djupt ned i banan.

Även efter paus fortsatte hemmalagets dominans och de såg ut att ha full kontroll på matchen, desto längre tiden gick desto mer och mer kändes det som att vi bara spelade för att överleva och få med oss krysset hem till Stockholm. Den spelare som stack ut allra mest i AIK led var debutanten och 18-årige Redkin, han såg orädd ut och verkade vara den som ville allra mest, han slet, kämpade och han sprang och det var ofta genom honom som luckor uppstod i Gais försvaret. 

90+2
Det är något med abonnerade tågresor, Göteborg och tilläggstid, senast var det borta mot IFK Göteborg i omgång 27 när Tideman Hansen nickade in 1-2 i den 96e minuten. En match spelas alltid tills domaren blåser av och även om det var Gais som kontrollerade matchen och stod för de hetaste chanserna så var det fortfarande 0-0 på tavlan när Dino Besirovic i den 92a minuten snodde bollen från Beckman längs kanten, in mot straffområdet rusar både John Guidetti och Bersant Celina och En fin träff från Besirovics högerfot träffar perfekt på pannan på Bersant Celina som nickar in ledningsmålet och slutresultatet 0-1, därmed kunde tre poäng hämtas hem till Stockholm.