När Howard Webb blåste igång matchen visade Tottenham upp sådan härlig spelglädje att det inte gick att tvivla på att hemmalaget skulle spela till sig samtliga poäng denna söndag. Spurs skapade mängder med målchanser och Emmanuel Adebayor – som för övrigt arbetade hårt över stora ytor som den kraftfulle centerforward Harry Redknapp hoppades han åter skulle bli - hade flera fina lägen att hamna i målprotokollet utan att lyckas.
 
Glädjande för Tottenham var att Ledley King åter kunde spela 90 minuter och hans rutin, lugn och kloka beslut skapar både harmoni och självförtroende i en backlinje som lyfter sig flera snäpp i mittbackklippans alltid efterlängtande sällskap. Benoit Assou-Ekotto, Kyle Walker och Younes Kaboul gjorde alla ett gott dagsverk, även om vissa protester kan höras gällande QPR:s reduceringsmål. Även Brad Friedel kan ifrågasättas en aning för sin passivitet i samband med målet, men gör annars återigen en stabil insats, även om QPR:s ringa offensiv inte ställde honom på några större prov.
 
Hemmalaget förde matchen och ansatte det tempo som önskades. Första halvlekens två mål var starkt i underkant och borde nog varit det dubbla. Gästerna, säkert uppjagade av duktige Neil Warnock och dennes halvtidssnack, kom ut som ett nytt lag som verkade strunta i att det stod 2-0 i Spurs favör på tavlan. Halvtidsbyten och hög press, och kanske också en tro på sin egen förmåga (eller minnesbilder från förra helgens skrällseger över Chelsea med 1-0) gjorde att QPR:s reducering blev alltmer väntad, även om passiviteten i Spursförsvaret var under all kritik vid målet. Därefter tog Spurs över igen och att det bara blev ett mål till kan QPR tacka sin målvakt Paddy Kenny för, en av matchens många giganter.

 
Spelglädje
Tottenham anslog tempo och passningsspel i den högre skolan. Man kryddade tillställningen, eller uppvisningen om man så vill, med läckra kombinationer, one-touch-play, klacksparkar och även Cruyffinten signerad Luka Modric, en av planens främsta, felfri i sitt beslutsfattande denna dag och med ett passningsspel som få andra kan matcha. Det går inte heller att ta miste på Scott Parkers inverkan, hans uppoffrande spelstil som gör att övriga mittfältare kan ägna sig åt kreativa åtaganden och att han stundom vikarierar på kanten när någon av de offensiva ytterbackarna är överspelade, eller med sina i-sista-minuten-brytningar framför det egna straffområdet. Harry Redknapp gör sannerligen rätt som skyndar Sandro långsamt tillbaka i spelet, ett beslut som kan vara klokt då Parkers spelstil kan innebära en och annan avstängning längre fram, och som sagt, ligan är lång och Sandro kommer få sin speltid, var så säkra, men att Harry petar Parker lär nog inte ske i första taget.
 
När Aaron Lennon petade ut bollen till Gareth Bale efter Adebayors förarbete och bollen flög stenhårt in i målet till 1-0 trodde nog många på en målkavalkad. Och de borde fått rätt med tanke på den anfallsfotboll Spurs visade upp, något laget inte skämt bort sina fans med sedan Liverpoolsegern i september. Spelmässigt var det en fröjd att se Tottenham spela. Ledley Kings yttersida dunkas i ryggen på en QPR-spelare och hamnade framför fötterna på den enastående Rafael van der Vaart som behärskat rullade bollen i mål invid stolpen, 2-0. QPR spelade som sagt upp sig första halvan av den andra halvleken, fick utdelning, 2-1, men kunde inte stå emot när Lennon (två assist denna dag) och Bale väggspelade i straffområdet och den senare kunde skjuta 3-1 högt i målet.

 
Mästarklass
Om Tottenham fortsätter spela fotboll som man gjorde under hela första halvleken och den sista kvarten av matchen blir man svårslagna. Då kan vägen till den absoluta toppen ligga öppen och med spelare som Modric, van der Vaart, Parker, Bale och Lennon på mittfältet och därtill med två kungar på planen, en framför sig i form av Adebayor och en bakom i King är man ett lag som kan besegra alla vilken dag som helst i veckan. Förlustfria sviten är nu uppe i sju raka matcher. När Harry Redknapp ler, då kan även Spursfansen le, för då vet man att något stort är på gång.
 

Mål: Tottenham – Bale (20, 72 ) van der Vaart (33). QPR - Bothroyd (62)
 

Bäst i Spurs:
+++ Modric/Parker
+++ van der Vaart
+++ Bale