I onsdags gick vi igenom truppen ( https://www.svenskafans.com/fotboll/truppgenomgang-2026-691740 ). Idag plockar vi fram papper och penna för att börja skissa på taktiken. Den som läst truppgenomgången kommer märka att en del tankar är återkommande, skillnaden är att det nu blir mer konkret. Vi kommer att börja med de två taktiker som jag tror att ÖIS kommer att använda sig av. Sedan avslutar vi med två lite mer experimenterande elvor. Jag är fullt medveten om att nutida tränare helst inte pratar formationer utan de vill hellre gå in på vilken roll en spelare har. Men jag är ingen tränare utan kommer att gå rakt på formationer och pilar. Dessutom har jag tagit mig friheten att döpa de olika elvorna. Den uppmärksamme kommer att upptäcka att planerna har lite olika nyans, jag lyckades tyvärr inte korrigera det. Något som också saknas är... en målvakt! Hampus Gustafsson borde varit med i samtliga elvor. Jaja! Nu kör vi.
Taktik 1: Grunduppställningen (3-4-3) 
Vi har spelat 3-4-3 med två wing-backs under en lång tid nu. Det är också så vi spelat under träningsmatcherna, så det finns ingenting som talar för att vi helt plötsligt skulle börja spela på något annat sätt. Om vi utgår från nuläget så tror jag att detta är den elva Holmberg hade satt på planen om alla spelare varit tillgängliga. Den spelare som stod närmst elvan är nog Benjamin Laturnus , men i nuläget tror jag att Holmberg väljer Owen Parker-Price i första hand. Precis som bilden visar så har wing-backsen en viktig uppgift i att löpa längs hela kanten och följa med såväl offensivt som defensivt. Vindehall får en något mer defensiv roll medans Parker-Price gärna får ta mer ansvar offensivt. OPP vill förvisso gärna komma ner och hämta boll, men pilarna visar också riktning. Det är Owen Parker-Price som ska stå för det kreativa på innermittfältet. På kanterna hittar vi Alm och Sana och det gör att vi kan hota från båda håll. I backlinjen är Dyrestam given. Michael Parker känns också given. Om Styffe är skadefri så går han före Sebastian Lagerlund i nuläget. Längst upp på topp hittar vi Noah . Den här uppställningen och framförallt taktiken är grunden. Det är den vi kommer att utgå ifrån och det är den vi kommer att se i om inte alla så de allra flesta matcherna.
Taktik 2: Muren (5-4-1) 
Den andra taktiken kallar vi för muren, och den har vi faktiskt sett. Det är egentligen inte konstigare än att Wing-backsen här får en mer defensiv roll och då ändras backlinjen till en 5-backslinje. Alm och Sana får ta ett kliv ner i banan, men de skulle kanske ligga lite högre upp än innermittfältarna. Detta är en taktik vi kan använda oss av när vi möter topplagen eller lag som vi vet kommer att ha ett stort bollinnehav och vill spela runt. Här handlar det om defensiv stabilitet och omställningar! När vi vinner boll så ska det gå fort sen ska vi ställa om och Noah ska ligga högt upp och hugga som en kobra. I denna elva har jag därför valt William Svensson på högerbacken istället för Daniel Paulson då William är mer av en högerback än Paulson . I mittlåset hittar vi Michael Parker , Dyrestam och Styffe . Men som ni ser så finns en pil riktad mot Anton Andreasson , för det är nog mer rimligt att spela Sebastian Lagerlund som en av mittbackarna och Michael Parker på vänsterbacken. På det centrala mittfältet hittar vi återigen Vindehall och Parker-Price . Men här lägger vi också in en liten tanke på provspelande Cissé . För det kanske inte vore fel helt fel att ha två bollvinnare på mittfältet. För som sagt, i den här taktiken ska det gå fort. Vinn boll! Ställ om! Vi ska inte föra spelat och vi ska inte äga bollinnehavet, vi ska ställa om och straffa. Troligt är att vi under säsongen kommer att få se både taktik 1 och taktik 2 i samma match då de går in i varandra och kan ändras beroende på matchens utveckling. Men taktik 2 - muren kan också användas redan från start mot till exempel Malmö borta och andra spelförande lag.
Taktik 3: ATTACK vänster (3-4-3) 
Nu börjar det bli lite roligare och lite mer experimenterande. I den här elvan har vi samma utgångsläge som i grunduppställningen. Men här finns en tydlig plan - attackera på vänsterkanten! Som ni kan se så finns Michael Parker här som wing-back på vänsterkanten vi ser också att Benjamin Laturus har kommit in på det centrala mittfältet. Här är tanken att vi ska överbelasta vänsterkanten. Styffe får agera vänstermittback (trots sin högerfot) och om jag inte minns helt fel var det från den positionen han slog ett inlägg till William Svensson i bortamatchen mot Kalmar förra året. Styffe har en bra fot och ska följa med i anfallen. Laturnus ska ligga mer åt vänsterkanten och tillsammans med Parker och Sana hitta kombinationer och triangelspel. I denna elva finns också CJ från start! Varför då? Jo, han är en bättre boxspelare och när ÖIS attackerar i våg efter våg på vänsterkanten så behövs en bra boxspelare att hitta i mitten och då tror jag att CJ är mer lämplig. William Svensson har också fått komma in på planen och får ha en något mer defensiv roll eftersom tanken återigen är att överbelasta vänsterkanten så behövs en spelare som täcker upp vid kontringar. Rasmus Alm får agera gubben i lådan på högerkanten - för när motståndarna märker att allt går via vänsterkanten, ja då kan det helt plötsligt öppna upp sig för honom på högerkanten. När ska denna taktik användas då? Framförallt om man på förhand vet att motståndarna har en svagare högerkant. Men den kan också användas för att överraska motståndarlaget.
Taktik 4: ANFFALLSDUON (3-5-2) 
Detta är nog den taktik som går längst ifrån grundtaktikten. Varför? Jo, för här spelar vi helt plötsligt med ett klassiskt anfallspar. Backlinjen finns inte så mycket att säga om, där är grunden som vanligt. Men på mittfältet blir det lite mer spännande. Här har vi två centrala mittfältare i Vindehall och Owen Parker-Price . Framför dem så hittar vi Sana eller Laturnus i en klassisk "10:an roll". Den som spelar där ska vara kreatören som luckrar upp försvaret och levererar bollar till våra anfallare, lite som Diego Montiel gjorde när han var i storform. På kanterna hittar vi två yttermittfältare och frågan är om det inte är bäst att spela Paulson och Andreasson här, för det kan nog bli lite för mycket löpande för Sana på en sån position (samtidigt som det vore väldigt intressant att se Laturnus i 10:an-rollen). Men det som gör den här taktikten som mest spännande är såklart anfallarna! Här spelar alltså både Noah och CJ . CJ som mötande spelare och Noah i djupet. Tänker man på deras egenskaper så vattnas det lite i munnen. Om de får till en bra kemi så skulle de kunna passa varandra som handen i handsken. I och med att CJ finns på planen möjliggör också denna taktik att spela långt på två olika sätt. En långboll på Noah i djupet eller en boll som CJ plockar in och fördelar vidare. Den här taktikten skiljer sig främst mot de andra genom att anfallen i första hand inte går vi kanterna. Den gör att vi blir ganska tunna vid kanterna men istället väger tungt centralt. Som ni ser är detta också den enda taktikten där Rasmus Alm är förpassad till bänken. Så kanske ska den användas när han är disponibel? Men den kan också användas när det är viktigt att vinna kampen på mitten eller om motståndarna har erkänt svaga mittbackar. För har du två mittbackar som inte är alerta så lär de straffas hårt av CJ och Noah .
