Brentford startade med samma elva spelare som i senaste matchen mot Leeds: Button – Colin, Dean, Barbet, Bidwell – Woods, McEachran – Saunders, Judge, Swift – Vibe. Djuricin, Canos, Kerschbaumer, Macleod, Yennaris, O’Connell och Bonham fick börja matchen på bänken.

Redan efter två minuter var Brighton nära att ta ledningen när Knockaert sköt precis utanför. Matchen kom sedan in i ett flöde där spelet böljade fram och tillbaka. Halvchanser skapades åt båda håll. Brighton var igen ytterst nära att ledningen efter 20 minuter när högerbacken Bruno sköt från straffområdeslinjen. I sista bråkdelen av en sekund fick Harlee Dean fram en fot och styrde upp skottet i ribban. Några minuter senare kom ändå hemmalagets ledningsmål. Jamie Murphy drev fram med bollen ända till straffområdet där han passade vidare till Knockaert. Han tog några steg utåt vänsterkanten och avlossade ett skott efter marken. David Button sträckte ut maximalt men kunde inte hindra bollen från att gå in i mål. Efter ledningsmålet hade Brighton fullständig kontroll över matchen. Nästa mål kom precis innan paus, när Tommer Hemed nickade in Beram Kayals perfekta inlägg från högerkanten.

I andra halvlek tilläts Brentford äga bollen. Men man lyckades inte hota Brighton utan bollen passades mest runt på säkert avstånd från Brightons mål. Hemmalaget kunde ligga behagligt i sina försvarspositioner och vänta på att utnyttja Brentfords misstag. I halvtid hade Brighton ersatt den något långsamma Bobby Zamora med den betydligt kvickare James Wilson, alltför att kunna hota mer med snabba omställningar. Trots stort bollinnehav lyckades Brentford egentligen bara skapa en farlig chans. Efter en hörna fick John Swift utmärkt skottläge från nära håll. Men James Wilson kastade sig fram och täckte skottet till en ny hörna. Istället var Brighton hela tiden nära att få utdelning på snabba spelvändningar. I matchens slutminuter kom också 3-0 målet genom matchens bästa spelare Jamie Murphy.

Den här matchen visade att Brentford just nu är ett mediokert Championship-lag. Om man inte kan bättre än man visade igår kommer Brentford rasa ner genom tabellen under våren. Förhoppningsvis har The Bees ändå klarat tillräckligt med poäng för att undvika nedflyttning. Mot Brighton gick det tyvärr inte att spåra någon spelidé. Spelarna tycktes mer springa runt på måfå och möjligen hoppas på att individuella prestationer skulle räcka för att vinna matchen. LASSE Vibe var fullständigt osynlig på topp. Sam Saunders var både långsam och svag. Vid flera tillfällen fattade han också konstiga beslut som gjorde att Brentford tappade bollen. Alan Judge verkade mest frustrerad och okoncentrerad. Han hamnade ofta alltför långtifrån Brightons mål och misslyckades också med en del frisparkar. Josh McEachran visade stundtals att han är en duktig passningsspelare. Men man kan bli lite fundersam om han inte är alltför svag i det fysiska spelet för att fungera i Championship. Mittbacken Harlee Dean är också för långsam i vändningarna och något av en riskfaktor i försvaret. Maxime Colin på högerbacken kom inte heller upp i sin normalt höga nivå. Men Brightons Jamie Murpy och Anthony Knockaert var också riktigt svåra motståndare på kanten.

Fanns det då något positivt att ta med sig som Bees-supporter från den här matchen? Jo, det roligaste som hände var att Lewis Macleod äntligen fick debutera för Brentford när han hoppade in i slutet av matchen. Han har varit skadad hela tiden sedan han kom från Rangers för drygt ett år sedan. Igår gick det inte riktigt att bedöma hans nivå, men förhoppningsvis blir han en bra förstärkning på mittfältet under våren. Vi kan också glädjas åt att Yoann Barbet återigen visade att han är en snabb och bollsäker mittback. Lagkaptenen Jake Bidwell kämpade hårt på vänsterkanten. I första halvlek var han delaktig i de flesta anfallen. Men han misslyckades också med många inlägg och tappade ut en del enkla bollar över linjerna. Ryan Woods gjorde en kämpastark insats på mittfältet. John Swift var den enda som lyckades med att hota Brightons försvar. Flera gånger kom han förbi ett par försvarare och tog sig in i straffområdet. Tyvärr uteblev sedan stödet från övriga lagkamrater.

Oj, vad man saknade förra årets lag. Klubbledningen har verkligen misslyckats eller varit ointresserade av att ersätta skickliga spelare som Alex Pritchard, Andre Gray, Jota, Moses Odubajo, Jonathan Douglas och Stuart Dallas. Matthew Benham och hans stab har snabbt och effektivt lyckats rasera det som Mark Warburton och David Weir byggde upp förra säsongen. Nu är den stora frågan hur man ska gå vidare? Finns det tillräckligt med kompetens kvar i klubben för att återigen bygga upp ett framgångsrikt lag som spelar en spännande och attraktiv fotboll?