Det är kul att vinna matcher. Tottenham trivs. Det är tydligt att Nuno Espirito Santo har fått laget att arbeta hårt för varandra. Det är klart att det har betydelse att Oliver Skipp städar bakom Pierre Emile Højbjerg och den nuförtiden så hårt arbetande Dele Alli. Ibland saknas kreativitet, men så länge trepoängarna ramlar in är det svårt att klaga.


Son gav Spurs ledningen
Watford inledde matchen bra, men Spurs tog snart över och skapade då ett stort bollinnehav utan att riktigt hota. Lucas Moura hade ställts åt sidan, men hans förmåga att utmana saknades då ett statiskt Spurs rullade runt bollen. Men i slutet av halvleken slog Heung-min Son en inläggsfrispark som gick in vid den bortre stolpen, och Spurs kunde något oväntat ta ledningen.

I den andra halvleken fortsatte Spurs på samma sätt. Väldigt lite hände, men eftersom Watford försvarade med något färre spelare så kunde det ibland finnas tendenser till att öppna upp sig. När Moura tillslut kom in gjorde han precis det som behövdes, han tog bollen och utmanade in i straffområdet, och det borde gett utdelning när Harry Kane fick chansen från en meter. Men klockan tickade på, och Watford testade aldrig Hugo Lloris.


Spurs i serieledning
Tottenham lyckades vinna med 1-0 efter Sons mål. Det var chansfattigt, men det kändes inte helt oväntat. Watford försvarade med hela laget från start, och i ledning hade Spurs mindre anledning att öppna upp. Tottenham är uppe i serieledning, och utan insläppt mål.

Mål: 1-0 Son (42)

Bäst i Spurs:
+++ Sanchez
++ Højbjerg
+ Moura

Spurs lag:
Lloris
Tanganga Sanchez Dier Reguilon
Højbjerg Skipp Alli
Son (Bryan 87) Kane Bergwijn (Moura 68)