West Ham kom till spel med väntad startelva och när vi såg bänken blev det vi redan förstått, men inte gärna vill erkänna för oss själva, smärtsamt påtagligt: Det här är inte ett Premier League-lag, spelare för spelare är vi inte bra nog för den här ligan. Vi får förlita oss på välbehövlig förstärkning i januarifönstret, sedan handlar allt om att överleva!
Matchen började trevande och Man. United var, som väntat, det något bättre laget. Soucek gjorde en viktig brytning vid straffområdet och Wan-Bissaka räddade en boll på mållinjen.
I andra halvlek var knappt en kvart gammal när hemmalaget tog ledningen. Något turligt, men inte helt ologiskt.
West Ham försökte därefter flytta fram positionerna, men hade svårt att skapa de riktigt heta chanserna. Fram tills klockan tickade mot 83 minuter. En hörna från inbytte Irving hamnade hos Bowen vars avslut räddades av Mazraoui, men bollen gick till Magassa som kallt placerade in kvitteringen och en viktig poäng bärgades hem till East End.
Det går i alla fall inte att klaga på inställningen den här matchen. Alla spelare gav allt och det räcker långt, det krävs hundratioprocent i varje enskild situation under varje sekund resten av säsongen för att vi ska klara detta. Matchens glädjeämne var annars Kante som gjorde ett riktigt piggt inhopp.
Då Leeds besegrade Chelsea hemma är West Ham, trots poängen, under det förhatliga nedflyttningsstrecket. På söndag väntar svåra Brighton borta och det blir svårt att klättra över strecket den matchen. Likväl återstår 24 omgångar så mycket kan hända än!
I’m Forever Blowing Bubbles!





















