Englands första match efter förlusten i EM-finalen slutade i vinst på bortaplan i en match som kanske mest kommer minnas för scenerna utanför plan än för det som faktiskt hände på plan. 

Hela matchen kantades av rasistiska burop, ramsor och gester från Ungerns hemmasupportrar och om inte gårdagens händelser leder till någon form av bestraffning från FIFA så är det helt enkelt något fel med organisation som den är nu. 

Om vi fokuserar på matchen så valde Southgate att ge förtroende till många av de spelare som medverkat under EM. I första halvlek hände inte särskilt mycket (på plan) som var värt att notera, men än mer hände i den andra när engelsmännen gjorde alla matchens fyra mål. 

Ett inledande mål från Raheem Sterling i den 55:e minuten följdes av två mål inom 15 minuter från Harry Kane och Harry Maguire, innan Declan Rice finjusterade resultatet till 4-0 med ett mål i slutminuterna. 

Englands spelare visade styrkan att dels ignorera händelserna utanför plan, dels ta sig vidare från besvikelsen som var förlusten på straffar mot Italien. Det var en imponerande andra halvlek och passande att en av Englands bästa spelare under mästerskapet fick inleda målgörandet. Att Sterling dessutom var en av de spelare som de rasistiska påhoppen var riktade mot gjorde målet ännu mer viktigt. 

Det här är såklart inte den första gången som våra engelska spelare har utsatts för rasistiska påhopp och det är även värt att komma ihåg att alla de England-fans som nu fördömer händelserna i Ungern bör minnas att vi även måste fördöma rasism när det sker i “de egna leden”, det vill säga när framförallt Rashford, Saka och Sancho utsattes för rasistiska påhopp från sina egna “fans” efter straffmissarna i EM-finalen. 

För mig blir matchen nästan oviktig i det stora hela när händelser som dessa fortsätter att ske match efter match. Lägg därtill att VM-kvalet spelas för att få chansen att spela ett kontroversiellt VM i Qatar så finns det inte mycket mer njutning att ta från dessa matcher. 

Det som finns kvar är det unga laget som Southgate byggt upp, som enbart imponerat på mig med sin vältalighet, empati, passion och ärlighet. Det, om något, kan man åtminstone vara stolt över!