Borta mot Parma brukar Inter ha det väldigt svårt. Det tog en herrans massa år att jaga bort spöket från Tardinistadion. Gårdagens förutsättningar talade för Inter: Kris i Parma. Inter i kanonform. Vi skulle bara ta hem tre poäng i jakten på Roma, Milan och Juventus.

Detta blir ingen lång matchrapport, för matchen kan summeras i väldigt få antal tecken. Då kör vi:

Inter börjar bra. Inter dominerar som dom aldrig gjort och man aldrig trodde skulle ske på bortaplan mot Parma. Vieri nickar i kryssribban en bit in i första halvlek, efter ett fantastiskt inlägg av nyblivne 22-åringen Pasquale. Ett mål ligger i luften. Ett mål kommer, fast i fel mål såklart. Dålig kommunikation gör att Toldo rusar på en boll, missar den och bollen går retfullt in i mål via Filippini.

1-0 några minuter innan halvtid. Inter fortsätter ha kommandot. Ex-Interistan Frey räddar allt i målet. Han gör en otrolig match. Parma vinner. Inter har gjort bort sig igen.

* * *

"Zac" var bedrövad efter matchen och jag förstår honom. Detta är inte "hans" gubbar på planen. Skulle han ha tagit över i somras hade vi sett flera gubbar ersatta. Med "Zac" vid styret har spelet blivit bättre, men resultaten har inte kommit. Vi har åkt ur Champions League och ligatiteln är det bara vinka hejdå åt. Nu är det åtta poäng upp.

Läs inte på Inter.it om ni inte vill må illa. Klyschorna efter förlusterna är så fjantiga att man skäms. Klyschornas mästare är Fabio Cannavaro. Korkad både på och utanför planen.