Ajax ungdomar kliver ikväll ut på Johan Cruyff ArenA, obesegrade för säsongen. Hemmaplan är pumpad för att återigen höra en annan jingel än Europa Leagues. XG:n är putsad och hybrisnivån (omotiverad) hög – men defensiven blinkar fortfarande lika rött som ett av Charkivs bomblarm när motvinden nu börjar ta i. Tre raka hemmasegrar ger en oerhörd fart under galoscherna, men när säsongens första matcher enbart är ett kryss ifrån att erbjuda en regelrätt porrvideo, ja, då finns det anledning till oro.

Kort och gott: laget i rött och vitt gillar att skapa en del, älskar att bjuda på massor, och har förlovat sig med tanken att lämna mittbackarna ensamma med existentiella frågor och löpdueller. Underhållningsgaranti; bestående hjärtstillestånd ingår.

Inter? Ett lag med korttidsminne: femmålsfrenesi mot Torino, följt av två raka förluster som onekligen satte gamle Ajax ikonen-men-numera-tränare Cristian Chivus kaffe i halsen. Men lurad blir den som stirrar på tabellraden – deras anfall tuggar fradga, nio mål på tre matcher, medan defensiven bara ger upphov för tomt tugg. Chivus högoktaniga 3-5-2 pressar högre än supporterskarans blodtryck, kontrar snabbare än Waffen-SS och låter Lautaro Martinez–Marcus Thuram dyka upp i luckor som uppstår när motståndet tror att faran är över. Med andra ord: perfekt recept för en målrik afton i Amsterdam… olyckligt då för blått och svart att Martinez fått ursäkta sig själv från resan till nederländska huvudstaden till följd av skada.

Härifrån smalnar alltså allt in till duellerna som kommer definiera kvällen. Får Wout Weghorst grepp om förstakontakten mot sådana spelare som Francesco Acerbi och Alessandro Bastoni, blir Inter tvungna att backa en halvzon och då exponeras deras mittfält för Ajax – och där, i just den vändningen, kan Ajax kliva ut med skärpa och självklara kombinationer. På andra sidan linjen handlar det om Kenneth Taylor mot Nicolò Barella: kan Taylor sy ihop första och andra passet efter bollvinst stannar Ajax kvar högt, kan han inte det förvandlas samma bollvinst till Inters bästa press-trigger. Detta är den tunna linan Ajax kommer få balansera: modet att hålla mönster intakta, och cynismen att bryta motståndarnas rytm innan den ens börjar.

Historien kastar sin skugga över gräsmattan på ArenA. Inter förlorar ogärna mot nederländskt motstånd. Förhoppningsvis har Ajax tröttnat på att läsa den historiska fotnoten om italienska lag som kommer hem med något de inte borde. Att Chivu står vid fel sida av sidlinjen är antingen dramatikens nödvändighet eller ett nödvändigt ont. Viktigt att komma ihåg är att självaste Chivu ryktades till Ajax innan klubben grep tag i något tryggt och bekant, nämligen John Heitenga. Det gör bara läsningen klarare: Inter vet hur de ska göra 1–0 utan Mr. 1-0, Davy Klaassen, som sedan sin stint i Milan-klubben har konverterat sina svart-blå färger till ett mer ikoniskt vitt-rött.

Nyckeln för Ajax är enkel i teorin och svår i verkligheten, likt allt annat denna säsong. Invertera ytterbackarna med restförsvaret påslaget. Tre bakom bollen i etablering som regel, inte undantag, och tidig press på Bastonis längre fot innan bollen hinner lyfta mot skyarna. När Inter trycker upp sina wingbacks finns den välkomnande och bekanta ytan bakom dem; en sned boll i rätt timing, Weghorst som vägg, Raúl Moro i steg – det är där Arenan går upp i falsett. Får Inter istället första fria crossen, tvingas Ajax sträcka ut mellan lagdelarna och då kommer kontringarna som ett paket på posten: inte för att de nödvändigtvis har spelat dåligt, utan för att åldern har gett upphov till (igen, omotiverad) skalle.

Den känslomässiga riktighet säger att det här blir kvällen då ArenA bär sitt lag förbi en fait accompli; den statistiska sannolikheten säger att Inter har enklare mål till hands och tillräcklig vana för att överleva stormen när den väl uppenbarar sig. Underhållningen är garanterad, ren nolla är lika osannolikt som fred i mellanöstern. Tipset, med hjärtat i ena handen och verkligheten i den andra: snar vinst åt besökarna, en svängig afton där Ajax bjuder på allt som gör klubben omöjlig att inte älska – som lika omöjlig att titta på.

Förväntad startelva: Jaros; Gaaie - Baas - Itakura - Wijndal; Gloukh,Klaassen, Taylor; Moro, Weghorst, Godts