IFK Göteborg tappade ledning till förlust mot Elfsborg, på övertid. Vad gör dig mest irriterad?
Joakim Hanäs, BBpodd och Blåvitt-profil i Tuttosvenskan
– Inte ATT utan HUR vi förlorar. Vi möter ett Elfsborg som är totalt under isen, spelar bra - men hittar ÄNDÅ ett sätt att ge dem en jävla KARNEVAL i Borås! Detta är dessutom inte någon tillfällighet, utan bara den sista i en LÅNG rad av förnedringar för oss supportrar där hela Sverige får skratta åt oss.
– Det går liksom en rät linje från att Kennedy fångar en bärs, till Simon Strands chip till att AIKs 16-åriga debutant som heter FILLING gör mål på oss till att Sveriges mest bänkade spelare får en sista hjältesaga mot oss. Det är ALLTID oss man får skratta åt, och det är så jävla ovärdigt att man inte har lyckats stoppa det på så många år.
Elsa Alm, Känd från bland annat Fotbollsmorgon samt vice ordförande i Änglarna
– Det är mycket som gör mig sur. Att man återigen tappar en match på övertid för tankarna till förra säsongen, ett år man helst vill glömma. För att svara rakt, det ska inte vara möjligt att förlora den matchen på det sättet som laget gör. Det är för dåligt.
Adrian Pihl, Ordförande i Supporterklubben Änglarna
– Spelmässigt stör det mig att vår backlinje blev virrigare av bytena. Det sägs ofta att man inte vill förändra för mycket i en backlinje för att det kan skapa oreda, och igår var ett gyllene exempel på det. Jag upplevde det som ett beslut som var mer styrt av rädsla för att tappa matchen snarare än mod att vinna den, och rädsla har en tendens att straffa sig på fotbollsplan.
I ett större plan, om jag får gå ut på en tangent, så stör det mig att Rasmus Wikström gör ännu ett mål mot oss. Han representerar på många sätt mycket av det som jag tycker gått fel för Blåvitt de senaste åren. En egenfostrade spelare, som tackade nej till kontraktsförlängning (han var erbjuden ett nytt kontrakt, men valde ett annat alternativ. Det var inte Blåvitt som nobbade honom) för att istället dra till större pengar i Bröndby, och nu hamnat i Elfsborg. Det är svårt att bygga en långsiktig strategi när våra lovande spelare som vi flyttar upp visar så lite lojalitet…
Arvid Larsson, Redaktör Alltid Blåvitt
– Att det var så fruktansvärt väntat. Redan i den första halvleken kände jag mig övertygad om att Blåvitt skulle förlora matchen med 4–3. IFK Göteborg utstrålar noll självförtroende i ledning och det faktiskt helt sanslöst hur det kan kännas så. Elfsborg är dåliga och var extra dåliga mot oss. Det ska liksom inte kunna gå att släppa in fyra bollar.
– Det är också så smärtsamt tydligt att de som ska vara ledargestalter och som laget ska kunna lita sig mot är precis dem som allra tydligast går bort sig och fallerar fullständigt. August Erlingmark och Gustav Svensson, vice lagkapten respektive lagkapten, är de största syndabockarna och det säger en del om hur långt kvar IFK Göteborg faktiskt har för att överhuvudtaget vara nära att blanda sig i någon sorts toppstrid.
Rasmus Wikström har gjort tre mål mot IFK Göteborg på två matcher. Det mesta talar för att säsongen är över rent tabellmässigt, det blir varken bottenstrid eller toppstrid. Det är ett tydligt fall framåt jämfört med 2023 och 2024, men vad tycker du om årets säsong på det hela taget?
Joakim
– Det är självklart mycket skönare att slippa bottenstriden, ingen är gladare än jag för det.
Samtidigt är det nog en rekordsvag allsvenska där typ alla lag utom Mjällby och Gais har underpresterat. Med bara ett par icke underkända insatser till i vidöppna lägen där allt var upplagt för seger hade vi utan problem varit med i striden om europaplatserna.
Tycker tyvärr att det är mer av ett ”wasted opportunity” än något stort fall framåt. Jag tror tyvärr att vår tendens i kollektivet att vilja nöja oss med det lilla också är starkt bidragande till förnedringsbarheten i fråga 1.
Elsa
– Årets säsong är helt klart bättre än tidigare, men den är också vad vi ska kunna förvänta oss av Blåvitt. Vi är ett mittenlag ekonomiskt och bör prestera därefter. Allt annat är ett misslyckande- eller en överprestation. Kravställningen på IFK Göteborg 2025 måste vara att prestera utifrån resurser, och agera för att förstärka sin ekonomiska position. Det är det säkraste sättet för att nå framtida framgångar, men på ett hållbart sätt.
Adrian
– Det är såklart svårt att ta in just nu, men jag tycker egentligen att Blåvitt tagit väldigt många rätta steg i år. I motsats till tidigare nämnda Wikström så har både Noah Tolf och Felix Eriksson förlängt sina kontrakt. Det är spelare som kommer kunna bidra ännu bättre sportsligt i framtiden när de utvecklats mer, fått mer rutin, och spelsättet satt sig bättre.
– På det så har vi för första gången på länge faktiskt fått väldigt bra träff med våra värvningar. Kommentarer är såklart överflödiga vad gäller Fenger, men även till exempel Clemmensen har producerat rätt mycket poäng. Nu menar jag inte att han är bra 90 minuter i varje match, men poängen trillar in, och precis som i fallet med våra unga egna produkter så finns det all anledning att tro att han kommer bli ännu bättre över tid. Särskilt nu när de får gnutta vidare i relativ lugn och ro istället för att behöva “go back to basics” för att rädda kontraktet i år igen. Det ger antagligen ingen tabellposition som folk kommer jubla över, men det är ett stort steg i rätt riktning.
Arvid
– Alltså, efter i måndags känns det mest bara mörkt, uppgivet och som totalt katastrof. Så är det förstås inte egentligen, den nyanserade versionen är trots allt ändå att det är ett fall framåt. Det är extremt skönt att slippa titta neråt i tabellen och ha kvalstrecket ständigt flåsande i nacken. Så sett är det en godkänd säsong hittills, för rent tabellmässigt är jag inte missnöjd alls.
– Däremot är det under all kritik de sätten som IFK Göteborg förlorar matcher på. Det ska liksom inte kunna gå att ligga hyfsat i tabellen men samtidigt vara det lag som skämmer ut sig själva allra mest gång efter annan. Det är bara Blåvitt som kan förlora på det sättet – och det är inte den första insatsen i år på temat. 0–4 mot Hammarby i premiären, 0–3 borta mot AIK direkt efter sommaruppehållet och 2–3 hemma mot Häcken är också matcher som tyder på svaga psyken. Hur sjukt det än låter och framstår är det som att Blåvitt allra mest behöver jobba på sättet att förlora fotbollsmatcher på. Det behöver liksom inte ske på så sjuka sätt varenda jävla gång.
Vad är vägen framåt? Räcker det att ha tålamod och tro på processen – som ju går i rätt riktning enligt tabellen – eller behöver saker hända och huvuden rulla?
Joakim
– Tar vi verkligen in på de klubbar som vi egentligen vill jämföra oss med, eller har vi egentligen bara tagit tillbaka lite mark mot typ BP, Halmstad och Sirius?
– Är aldrig förespråkare för besinningslöst sparkande till höger och vänster, men man hade ju väldigt gärna tagit del av alla olika utredningar som uppenbarligen måste ha visat att just den ”laguppställning” vi redan hade också råkade vara den helt rätta.
Elsa
– Det är nog inte så svartvitt. En hel del går uppenbarligen i rätt riktning, exempelvis truppstrategi. Andra saker måste vi också fortsätta utvärdera, och ställa rätt frågor för. Har IFK Göteborg den mest konkurrenskraftigt och bäst utformade organisationen, eller finns det andra lag som lyckas bättre, trots sämre förutsättningar och ekonomi? Här behöver vi medlemmar fortsätta ställa frågor, och ta ansvar som de ägare till klubben vi faktiskt är.
Adrian
– Jag är en stor förespråkare för att en idrottsförening måste bedrivas med målbilden av att “vi ska vara bättre imorgon än vi är idag”, och då har man inte råd att luta sig tillbaka och tro på processen. Man måste hitta en balans mellan att hålla sig till en långsiktig strategi och att korrigera när saker inte går rätt. Något Blåvitt under lång tid haft svårt med. Jag tror det viktigaste för Blåvitt just nu är att ta fram en långsiktig plan för våra unga spelare. Hur länge tror vi de blir kvar? Hur ska de utvecklas bäst? Vad händer den dagen de rör sig vidare? (Allsvenskans plats i den globala näringskedjan är ju tyvärr vad den är.)
– Sen behöver vi också inventera truppen. Vilken höjd tror vi det finns i truppen. Vilka spelare har mer i sig, och vilka har nått sin höjd? Gustav Svensson t ex kommer sannolikt inte bli en bättre fotbollsspelare till nästa säsong. Om hans ens spelar vidare då. Tror vi att Jonas Bager och August Erlingmark som mittbackspar har den extra nivån som krävs för att Blåvitt ska ta nästa steg? Om inte så behöver vi få in i alla fall en mittback som är startspelare till nästa år, men jag vill väldigt gärna att vi också värvar en spelare som vi tror är startspelare om 2-3 år. Dvs, en långsiktig truppstrategi.
Arvid
– Att huvuden ska börja rulla tycker jag ändå inte – förutom Håkan Milds kanske. Det känns fortsatt som den allra bästa vägen att gå för samtliga parter i och runt IFK Göteborg. Problemet är bara hur det ska ske på ett korrekt, demokratiskt och rimligt sätt. Hur som helst vore det bäst att Blåvitt fick må lite bra igen, såväl på läktarna som uppfattningen utifrån sett. Det vore kul om läktarna bjöd på högklassiga tifon igen, till exempel.
– I övrigt väljer jag nog ändå att förlita mig på att Stefan Billborn och Joachim Björklund är de rätta tränarna för IFK Göteborg just nu. Spelet ser bättre ut, resultaten är bättre och det går inte att lasta dem för att inte ha gjort det som deras uppgift var –att få klubben på rätt spår rent sportsligt. Sedan tror jag inte att det kanske nödvändigtvis är de två som ska ta IFK Göteborg till SM-guld och Europaspel, men att stabilisera klubben i den allsvenska tabellen. Det är nog så det behöver bli, det kan inte gå för snabbt fram för då är nog risken stor att allt bara går åt helvete istället.
