José Mourinho. Ibland känns han väldigt mycket Mourinho. Så det är klart att han byter in en försvarsspelare när matchen går mot 0-0. Han ville visa att Spurs spelade på 0-0 i en bortamatch som denna.


Spurs sätter försvarsspelet först
Mourinho är förutsägbar. Riktlinjerna är tydliga. Försvarsspelet först. Detta gav en matchöppning där Chelsea förde spelet men Spurs skapade chanserna. Med tiden kom Spurs in i det sett till bollinnehav, men det skapades inte mer för det. En mållös första halvlek kändes logisk.

I den andra halvleken kom Chelsea ut och hotade från start. Spurs klarade ut den tunga perioden, men Chelsea hade visat att dom hade tankar på tre poäng. Mourinho gjorde standardbytet där Giovani Lo Celso kom in istället för Tanguy Ndombele, vilket talade för att Spurs skulle kunna sätta tempot bättre, men kanske skulle tappa i oväntad briljans. Nu hände inte särskilt mycket, men Lo Celso hör hemma i Spurs startelva, och båda lagen såg nöjda ut. Ett oavgjort resultat var helt okej för Mourinho, medan Chelsea tydligare gick för tre poäng, men båda lagen kunde leva med 0-0.


Säsongen är lång
Spurs leder ligan igen. Det känns helt okej. Den här matchen kändes ganska logisk, det gick enligt plan, för Mourinho ville inte förlora och Spurs har lärt sig försvara. Samtidigt är Frank Lampard garanterat nöjd med hur Harry Kane och Heung-min Son fastnade. Båda lagen är i toppen för att stanna.

Mål: 0-0

Bäst i Spurs:
+++ Ndombele
++ Lloris
+ Höjbjerg

Spurs lag: 
Lloris, 
Aurier, Rodon, Dier, Reguilon,
Sissoko, Højbjerg,
Son (Lucas 90+2), Ndombele (Lo Celso 65), Bergwijn (Davies 89),
Kane