Första halvlek
Det var möjligtvis Chelseas mest bekväma halvlek på hela säsongen. Redan i den andra matchminuten tog laget ledningen när Jorrel Hato höll sig framme på en hörna och satte 1–0. Därefter tog Chelsea ett fast grepp om matchbilden och kunde kontrollera spelet utan större problem.
I sitt etablerade anfallsspel formerade sig Chelsea i sin allt mer etablerade 2–2–5–1-struktur. Hato och Malo Gusto inverterade in i fickorna framför mittfältet, med Cole Palmer centralt mellan dem. Det skapade ett tydligt numerärt övertag centralt, samtidigt som laget kunde hålla bredd ute på kanterna.
En intressant detalj var att Estevao placerades ute till vänster, för att ge plats åt Pedro Neto till höger. Det visade sig dock inte vara helt lyckat, då Estevao är betydligt mer effektiv från sin naturliga högerkant och hade svårt att sätta någon större prägel på spelet i den här rollen.
Trots det skapade Chelsea flera fina anfall mot ett lågt stående Port Vale. Laget lyckades också utöka ledningen med ytterligare två mål innan paus – ett genom Joao Pedro och ett efter ett självmål av Jordan Gabriel.
En av de mest framträdande spelarna i halvleken var Malo Gusto. Hans rörlighet och taktiska förståelse var avgörande för mycket av det offensiva spelet. Genom att konstant byta position med Neto lyckades han dra isär Port Vales försvar och skapa ytor centralt.
Samtidigt fanns det vissa detaljer att slipa på. Chelsea var ofta bra på att hitta in med instickspass i motståndarnas block, men valde alltför ofta att spela tillbaka istället för att låta anfallet utvecklas och fullt ut utnyttja ytan som skapats. Gusto var en av få som konsekvent försökte spela mer direkt och riskfyllt mellan linjerna, något som vid flera tillfällen gav positiv utdelning.
Andra halvlek
Den andra halvleken blev minst lika bekväm som den första. Port Vale förändrade inte sitt försvarsspel, vilket gjorde att Chelsea kunde fortsätta kontrollera matchen med samma struktur och spelidé.
Den enda justeringen från Chelsea kom offensivt, där Estevao flyttades över till sin naturliga högerkant. Det gav omedelbar effekt. Han växte in i matchen, stod för både mål och assist – där hörnan till Andrey Santos var särskilt väl slagen – och bidrog dessutom med flera andra farliga aktioner.
Chelsea fortsatte att rada upp målchanser och utdelningen kom också. Tosin Adarabioyo fyllde på med ett mål, och Alejandro Garnacho satte dit en straff innan matchen till slut slutade hela 7–0.
En annan tydlig förbättring var tempot i spelet. Där första halvlek stundtals var något långsam, höjde Chelsea nu intensiteten och höll en hög nivå matchen igenom. Det gjorde att man kunde trycka tillbaka Port Vale ännu mer och konsekvent skapa målchanser.
Sammantaget blev det en tydlig reaktion på den svagare formen, en kontrollerad insats, flera individuella topprestationer och en övertygande seger som tar Chelsea vidare till semifinal.
