Det får mig att tänka på den gamle utrikesministern Sten Andersson som på ett rätt elakt vis myntade ett uttryck som byggde på att den dåvarande folkpartiledaren Bengt Westerberg visserligen var smart, men tänkte helt fel – han hade en felprogrammerad hjärna - enligt Sten Andersson. Huruvida det var så eller inte är en annan sak, men uttalandet fastnade. I detta fall kan jag inte annat än hålla med om att detsamma gäller för Karren Brady. Hon måste ha en felprogrammerad hjärna. Åtminstone när det gäller hela historien om Chelseas brott mot regelverket. En felprogrammering som oroar.
Reglerna bör nog inte vara lika för alla...
Resonemanget bygger på tanken att brotten mot regelverket begicks under den dåvarande Chelsea-ledningen , men att dagens styrelse gjort allt för att samarbeta och ställa saker till rätta. Något hon anser bör belönas. Dessutom menar hon att reglerna inte bör vara lika för alla. Samtliga regelöverträdelser behöver inte resultera ett rött kort, som hon så pedagogiskt förklarar.
Eller som hon också skriver:
”Because while Everton and Forest supporters have every right to feel hard done by, this isn’t a one-size-fits-all game. ”
Och fortsätter med det hon tycker är det centrala och riktiga i beslutet att Chelsea endast ska betala 10,75 miljoner pund :
”Chelsea today are being judged not just on past wrongdoing, but on present behaviour. ”
Argumenterar för godtycklighet
Chelsea bör alltså inte dömas enbart för vad de faktiskt har gjort, utan även på att nuvarande ledning sköter saker mycket bättre än den som var på plats när brottet som utreds verkligen begicks…
Problemet är bara att rättssäkerhet innebär att du måste bedöma det som faktiskt skedde, när det skedde. Hon argumenterar därmed för mer godtycklighet på bekostnad av rättssäkerheten.
Snarare oligarki
Det Brady beskriver och vill framhålla som något bra närmar sig mer en oligarki än en regelbaserad struktur som är rättssäker, där man kan lita på och – framför allt – förstå dess beslut. Oligarki handlar om att makten finns hos ett fåtal och där de tillsammans – och deras godtycklighet - står över regelsystemen, vilka därmed inte gäller för alla.
Fotbollsvärldens oligarker
Roman Abramovic tillhörde visserligen de ryska oligarkerna, men det är fotbollsledare som Brady som gör att fotbollsvärlden aldrig någonsin kommer att betraktas som rättssäker. Fotbollsvärldens oligarker. Man lägger ned oerhört mycket energi på att utveckla system som VAR just för att själva spelet ska bli så rättvist som möjligt. Men om en av fotbollens ledande personligheter resonerar på detta vis innebär det att rättvisa endast ska existera på planen medan det är någon form av godtycklighet som ska existera i övrigt.
Oroväckande om "folkets sport"
Då kan man inte komma och säga att fotbollen är sporten för gemene man och kvinna. Folkets sport. Frågan är om inte Karren Brady bör programmera om sig lite eller kanske sätta sig i skolbänken och läsa på om begrepp som rättvisa, rättssäkerhet, godtycklighet och oligarki. Hon är ju ändå inte bara en ledare inom fotbollsvärlden, utan också en inflytelserik opinionsbildare, företagsledare och sitter dessutom i överhuset i egenskap av baronessa. Men skämt åsido – det är oerhört oroväckande om hennes perspektiv skulle delas av fler av de ledande inom fotbollsvärlden , vilket det nog sannolikt gör.
