Främst handlade det nog om okunskap, jag kände inte till honom tillräckligt bra. Men så handlade det nog också om tajming. Vi befann oss i ett transferfönster där det ett tag såg ut som att vi skulle behöva ersätta Ademola Lookman och kanske till och med Éderson. Då kändes det inte som att den sportsliga ledningen hade gjort en helt korrekt kompetenskartläggning, när man valde att plocka en 17-årig backtalang.
Men, jag är glad att klubben valde att ge det unga hungriga stjärnskottet en chans att utvecklas i en spännande och fartfylld miljö med stora utvecklingsmöjligheter och härliga kollegor, eller något. För vilken liten guldklimp det har visat sig vara hittills.
I ett lag som haft den ena trasiga backen efter den andra har han tagit plats och spelat både Serie A och Champions League. Och inte bara spelat, han har gjort det väldigt bra. Och bevisligen var det ju en rekrytering som behövdes, efter alla sjukdagar som trillat in på stora delar av backlinjen. Så jag får backa i min kritik av den organisatoriska behovsanalysen helt enkelt.
Honest Ahanor föddes den 23 februari 2008 (vad ung man känner sig i jämförelse…) i Aversa i Italien och har tillbringat hela sitt fotbollsliv i Genoa. Där spelade han sig upp genom ungdomslagen och gjorde sin A-lagsdebut under förra säsongen. Sedan var det någon med ett bra öga som valde att pynta ut 20 miljoner euro för att få honom till Bergamo.
När han har behövts som mest har han klivit fram och mer eller mindre varit en klippa för Atalanta. Och låt mig upprepa: han är bara 17 år gammal. Det kan ju så klart betyda att utvecklingen kan gå åt flera håll. Men nu ryktas det vara fler klubbar som är ute efter honom och jag säger bara: snälla ta honom inte ifrån oss.
I alla fall inte än. Vi ska ändå vara ärliga (förlåt) med att vi är en klubb som säljer om rätt peng erbjuds.
