Jag vet nog inte vem som var mest nervös denna dag. Bollpojkarna som fick stå nära sina idoler, maskotarna som gick ut med dem eller ägarna av Mansfield Town -paret Radford- som i en intervju pratade om äran att ha Arsenal i byn.. eller kanske var det Gunners som var nervösa.. jag undrar. Det har ju förekommit tillfällen då Gunners med hög svansföring gått på en rejäl mina i cupen mot lag från fjärran ort på den engelska ön. Walsall under 30-talet, Bradford Park Avenue på 50-talet och Wrexham 1992. När nu alla pratar om hur tråkiga Gunners är att se, hur mycket Time-wasting de sysslar med samtidigt som de slåss om fyra titlar, så är det kanske inte så konstigt att det blir en annorlunda uppladdning. ”Nu skall vi visa dem” och så låser det sig fullkomligt.
Arsenal -ett av Europas bästa lag - mot Mansfield Town i League One.. det måste väl vara överkörning? Jo, man kan tro det men Artéta nykomponerade elva där Salmon startade med Gabriel Magalhaés, Dowman som central mittfältare och Madueke på en kant..ja de höll i bollen, spelade runt och skapade egentligen ingenting. Det var Max Dowman som ville något.En ”gambeta” i första halvleken satte målvakten Liam Roberts på prov. Sedan ville Mansfield visa upp sig inför nästan tiotusen åskådare. Namnen Akins, Oates och Tyler Roberts var inte kända för en Gunners publik, men satte nu Kepa under press. Inlägg, skott och han fick boxa undan någon boll. ”Stags” fans vädrade en sensation. Dowman. Försökte igen med en ny ”Gambeta” och återigen var Liam Roberts där och tog undan bollen.
1-0 kom dock. Madueke försökte, fick tillbaka bollen av Martinelli och lobbade bort den i krysset. Snygg individuell övning av ett Gunners, som var långt ifrån självsäkra och dominanta. Snarare som rådjur som skall passera en väg Försiktiga och eftertänksamma.
Andra halvleken kom med någon ändring för Mansfield. Will Evans kom in och han fick tag på en för lös pass av Marli Salmon, utmanade och gjorde mål bakom Kepa. Det är ett mål som det kommer att talas om, skrivas böcker om och för evigt vara en del av Mansfield Towns historia. Kvittering mot Gunners.
Uppstod ängslan hos Gunners. Nja. Inte direkt. Det var ändå 30 minuter kvar och gott om tid. Dowman var piggast av alla och försökte några gånger, men gick inte in bollen. Sedan gjorde Artéta byte och Eze kom in centralt. Det gav susen. HavertZ ut och Eze in. Den sistnämnde fick bollen vid straffområdet, gick in till höger och vräkte in 2-1. Snyggt.
Med tjugo minuter kvar så bevakade Gunners resultatet. Mansfield hade boll, skapade en del halv-chanser, men bortsett från Irows nick på extratid, så var det inte farligt. Gunners höll undan och vinner med 2-1. Med viss kramp och ängslighet. Man noterar att Jaden Dixon fick debutera i Arsenal och att Marli Salmon byttes ut och togs om hand av sina kollegor. Jo, han gjorde ett misstag, men det gör alla.
All heder åt Mansfield Town som skapade en kul match inför nästan 10,000 åskådare. Det var spännande och minnesvärt. Will Evans är som sagt inskriven i historieböckerna.
Bäste Goonern -Max Dowman
