DAG 1.
Började min resa tidigt från Linköpings flygplats fredagen 17:e mot Amsterdam och några timmar senare vidare mot Birmingham.
I Amsterdam träffade jag Victor Zenkert och hans pappa för en öl o lite snack. Även Aron och Morgan med dottern Selma dök upp. När vi kom fram till Birmingham så följde vi tacksamt med Morgan som blev lite av en reseledare då han har mest rutin. Vi intog en bit mat o öl på en närliggande pub innan det blev incheckning på hotellet. Nu var planen att ta sig ut till Villashoppen för lite inköp, så det blev snabbt in med väskan på rummet och hälsa på rumskamraten Andreas. Väl tillbaka så samlades vi alla i foajen för information och utdelning av biljetter. En trerätters middag med gamla Villa profiler där Andy Blair styrde upp det på ett snyggt sätt. Bra ordnat av styrelsen!
DAG 2.
På lördagen så hakade jag på gänget som skulle till Black Country Museum. Är mitt inne i serien Peaky Blinders så det lockade lite extra. Det blev en fantastisk dag med intressant historia och ett underbart sällskap!
DAG 3.
Matchdagen är kommen!
Att man ska gå promenaden till arenan hade jag hört sen tidigare. Med det fina vädret och sällskapet kunde det inte bli fel. Öl och mat på Aston Tavern i den härliga miljön hade jag bara sett på bilder från andras medlemsresor, Nu var jag själv på plats! Underbart!
Aron och jag slog följe till arenan och stämningen höjdes rejält! Känslan att få höra Crazy Train med Ozzy samtidigt som laget tågar in på planen var något i hästväg!
Matchen hade knappt börjat då vi gör mål. Glädjen blev ganska kortvarig då Sunderland kvitterade rätt omgående. Onana har en nick i ribban och man tänker att det va chansen. Men strax före paus så gör Watkins sitt andra och vi leder igen! Andra halvlek startar ungefär som första, det smäller igen och 3-1!
Det vi fick uppleva på Villa Park efter det kommer jag aldrig att glömma! Från att ha den goa känslan där vi kontrollerar match till kollaps. På ca en minut gör Sunderland 2 mål. Ridå!
Inte nog med det, vi släpper till ett friläge på övertid och man hinner tänka att det blir en tung tid som man ska vara kvar i Brum. MEN vi har en av världens bästa målvakter i Martinez! Han räddar på magisk nivå och startar ett anfall där vi tillslut gör 4-3! Eufori uppstår på arenan!!!
Vi som var på plats förstår! Men att förklara för kollegor och vänner som är måttligt intresserade av fotboll, är som att tanka blyfri bensin i en Cheva 57:a! DET GÅR INTE!
DAG 4.
Måndagen hade jag tänkt att bara gå o kolla lite på stan då det skrivs i gruppen att några ska samlas i foajen före en tur på stan. Passar perfekt tänker jag o hakar på. Det blev besök på typ 7-8 pubar med mycket skratt och någon öl. 
Vi avlutade dagen med Indisk mat som jag tyckte va lite smaklös. Nä vars! (Läs Elins reseberättelse)
Hon beskriver det oerhört bra!
DAG 5.
Då blev det dags för hemresa. Det blir mest en massa väntan då planet gick först på eftermiddagen.
Vi var några tappra gubbar som hängde kvar och åkte gemensamt till flygplatsen för avfärd till Amsterdam. Därifrån hade vi olika flyg så vi tog avsked till varandra med tanken på att vi syns igen, när det vankas medlemsresa.
Som det skrivits förut så måste styrelsen ha ett hjärtligt tack för att ha ordnat med allt så resan blev så bra som man önskade sig!
Tack ALLA underbara människor som jag fick dela vistelsen i Birmingham med!
/Johnny
