Wolves
2025-03-24 09:10
I Backspegeln - del 4
Welo berättar om gamla Wolvestider
Welo33
För 75 år sedan
…eller, tja, för 76 år sedan nu. Artikeln är en försenad men kompletterande del av mini-serien (”I Backspegeln”) som publicerades på SwedeWolves sida på Svenska Fans 2024 med tillbakablickar 100, 50 och 25 år. Säsongen 1948/49 var en så viktig säsong för Wolves, så vi behöver återvända till den också. Bättre sent än aldrig!
Åren efter andra världskriget präglades av stora omvälvningar i världen. Världskartan ritades om, både politiskt och geografiskt. Nya stater bildades, inte minst blev ett antal kolonier nu självständiga. Det Brittiska Imperiets områden i det som skulle bli Indien och Pakistan, Burma och Ceylon bland flera andra. 1947 hade staten Israel bildats i det av britterna styrda territoriet Palestina.
I USA sjösatte president Truman sin Marshallplan som ett stöd för återuppbyggnad av krigshärjade länder i Västeuropa. I det nyligen bildade FN skapades deklarationen om Mänskliga Rättigheter och i Tyskland pågick Nürnbergprocesserna mot nazistledarna.
I England fick den kungliga familjen 1948 tillökning då nuvarande King Charles III föddes på Buckingham Palace. I en annan del av riket – det rätt mycket mindre snofsiga West Bromwich - föddes en annan ”kunglighet”, nämligen Robert Plant som blev sångare i Led Zeppelin och som idag är både ”Sir Robert” och president i Wolves. I Dartford, söder om London spelade två små femåriga gossar fotboll på skolgården, iklädda skoluniform med vit skjorta, slips, pullover, kortbyxor och knästrumpor. De skulle också bli berömda rockidoler. Jodå, Mick Jagger och Keith Richards, alltså.
Priset för vissa ölsorter på puben hade tredubblats (!) sedan krigsutbrottet 1939. Staten tog in mycket pengar till krigskassan via ölskatten. Ett glas ale kostade nu ”hela” 12d (pence) som motsvarade en shilling (20 shillings = 1 pund).
The Black Country var en viktig region i efterkrigstidens återuppbyggnad av Storbritannien, inte minst tack vare de många industrierna i området. Kol- & stålbranschen (som gett området sitt namn på mitten av 1800-talet) tappade fart på första halvan av 1900-talet men nya industrier etablerades, tex Goodyear, Lockheed och Sunbeam - företag som haft stor del i krigsmaterielproduktionen.
De nya arbetstillfällena i Wolverhampton lockade till sig många arbetssökande ifrån de brittiska besittningarna i Karibien och Indien. Den stora invandringen ledde till en hel del rasrelaterade bråk och incidenter i området men idag utgör ättlingarna till dessa migranter en stor och uppskattad del av kulturen och livet i Wolverhampton. SwedeWolves’ resenärer brukar tex inte gärna missa att äta en ”curry” under våra besök i staden.
I sportvärlden 1948 noterar vi, att Storbritanniens första Grand Prix kördes på Silverstone där Maserati tog en dubbelseger och med helt andra hästkrafter vann den legendariske galoppjockeyn Lester Piggott sin första seger, endast tolv (!) år gammal.
Annars var förstås den stora idrottshändelsen det här året OS i London, de första spelen efter krigsuppehållet, sedan Berlin 1936. Sverige ”profiterade” på att ha sluppit mycket av krigsproblemen genom neutraliteten och blev näst bästa nation, efter USA. Sverige tog tex en massa medaljer i brottning, friidrott och kanot men man vann också guldet i fotbollsturneringen. Bröderna Nordahl mfl slog Jugoslavien 3-1. Hemmalaget England blev fyra, slagna i bronsmatchen av Danmark.
I fotbolls-England spelades 1948/49 den tredje säsongen efter krigsuppehållet. Många klubbar hade förlorat spelare i striderna och började först nu kunna formera starka lag igen. Publiken strömmade till och ett nytt publikrekord för ligaspel sattes när Manchester United mötte Arsenal. Eftersom Old Trafford var bombskadat spelades matchen på Maine Road, Manchester Citys (!) arena och hela 83.260 åskådare räknades in! Portsmouth vann ligan medan FA-cupen vanns av…. ja, det ska vi återkomma till.
Wolves
Före världskriget hade Wolves visat en uppåtgående trend. Under Major Frank Buckley hade Wolves gått upp i First Division 1932. Sedan följde placeringarna 20, 15, 17, 15 innan det tog ordentlig fart med en femteplats 1936/37 och de båda fina andraplatserna 1937/38 och 1938/39 lovade mer. Men den fina trenden bröts när krigsutbrottet innebar att toppfotbollen pausades.
Unge centerforwarden Dennis Westcott hade satt klubbrekord och sprutat in 43 mål på 43 matcher den sista säsongen före kriget och man måste fråga sig hur många mål han hade kunnat göra i Wolves-tröjan om han inte missat sju (!) säsonger på grund av kriget. Totalt gjorde han 105 mål på 128 matcher.
1938/39 var också säsongen då en viss William Ambrose Wright skrevs in i klubbens böcker. En småväxt och klen lintott på 14 år från Ironbridge som sedan skulle utvecklas till klubbens störste genom tiderna. ”Billy” står staty utanför stadion, framför huvudläktaren som nu bär hans namn.
I den första säsongen efter kriget (1946/47) tog Wolves upp tråden där man lämnat den och ledde serien inför den allra sista omgången. Man avslutade med en äkta seriefinal hemma på Molineux mot Liverpool. Tyvärr förlorades matchen (1-2) och därmed också ligatiteln. Detta blev Stan Cullis sista match som spelare. Även Dennis Westcott fortsatte som före kriget och blev hela ligans bäste målskytt med sina 38 mål.
Före nypremiären 1946 hade Wolves också rest på försäsongsturné till Sverige och spelat matcher i Göteborg, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Malmö.
Manager
Säsongen 1948/49 var den första med Stan Cullis som manager. Efter att The Major byggt upp klubben och tagit upp Wolves från en position nära hotande nedflyttning till Division III till andraplatserna i förstadivisionen hade Ted Vizard tagit över 1944 och trots fina placeringar fick han lämna jobbet inför höstsäsongen 1948.
Säsongen 1948/49
Höstsäsongen får betecknas som ”ojämn” med blandade resultat. Några vinster som sticker ut var 5-0 borta mot Bolton, hela 7-1 hemma mot Huddersfield och 3-0 hemma mot blivande seriesegrarna Portsmouth. Under julhelgen var det dubbelmöte med Aston Villa och 4-0 hemma på juldagen följdes två dagar senare av förlust 1-5 på Villa Park. Nyåret 1949 ”firades in” på nionde plats i tabellen.
Vårsäsongen innebar en fortsättning av blandade resultat i seriespelet. Borta mot Portsmouth blev det stryk med 5-0 medan det hemma på Molineux blev vinst med 6-0 mot seriens jumbo, Sheffield United. Till slut landade Wolves på en sjätte plats. En besvikelse med tanke på förhoppningarna.
I FA-cupen gick det däremot bra. Riktigt bra. Efter att ha slagit ut Chesterfield, Sheffield U, Liverpool och West Bromwich blev det omspel i semifinalen mot serietvåan Manchester United. I första matchen på neutral plan (Hillsborough) spelade Wolves en stor del av matchen med bara nio friska spelare. På den här tiden tilläts inga avbytare och när Wolves vänsterback Pritchard skadades i nionde minuten fick han resten av matchen linka omkring på kanten och ”markera närvaro” som vänsterytter. Strax efter tog Wolves ledningen genom nordirländaren Sammy Smyth men United kvitterade bara elva minuter senare. I 65:e minuten bars så Wolves högerback Kelly ut på bår. Kelly återkom dock efter en kvart och tog då liksom Pritchard upp motsvarande ”position” som högerytter. Trots detta stod Wolves pall genom förlängningen och fick till ett omspel.
Omspelet på Goodison i Liverpool var en hård och jämn match, Mållöst ända till 85:e minuten då Sammy Smyth med matchens enda mål tog Wolves till FA-cupfinalen.
I finalen väntade Leicester City. Dessa höll den här säsongen till i bottenstriden i Division II och hade haft flera tuffa omspel på vägen fram till finalen. I tredje omgången krävdes tre matcher mot Birmingham och i femte omgången bjöd de på målkalas då de spelade 5-5 borta mot Luton för att sedan vinna omspelet med 5-3. Hela 10-8 på två matcher alltså. I England 1949 behövde man inte ”gå på hockey” för att få se mål…
I semifinalen chockade Leicester så blivande ligamästarna Portsmouth och vann med 3-1 och bokade sin plats på Wembley. Intresset för finalen var enormt och det sägs att fansen ställde sig i kö fyrtio timmar innan biljettsläppet! Nära nittionio tusen blev den officiella publiksiffran.
Wolves var såklart stora favoriter i finalen mot division två-laget och tog också hem sin tredje FA- cuptitel. Jesse Pye gjorde två mål i första halvlek och trots en reducering i början av den andra och ett bortdömt andra mål för Leicester så var segern aldrig i fara. Semifinal-hjälten Smyth satte 3-1 i 66:e minuten och Wolves kunde fira som mästare inför jublande och ”harskramlande” (harskramlan var den tidens vuvuzelor) supportrar. Pokalen delades ut till Billy Wright av dåvarande kronprinsessan, den blivande drottningen, Elizabeth. Ett klipp från matchen går att finna på youtube. Kolla in de sköna brallorna och Bert Williams tjocka stickade målvaktströja med ”turtle-neck”!
Laguppställningarna den här säsongen innehöll en hel radda legendariska spelare. Landslagskeepern Bert ”Katten” Williams, halvbackslinjen Crooks – Shorthouse – Wright (alla med förnamnet Bill/Billy) och målskyttarna Jesse Pye och Sammy Smyth mellan klubbens genom tiderna bästa ytterpar; Johnny Hancocks (hö) och Jimmy Mullen (vä).
Stats och kuriosa
Ligapremiären hemma på Molineux mot nykomlingarna Birmingham City (2-2) sågs av hela 54.361 åskådare. Det lär ha varit trångt på gamla South Bank!
Fina publiksiffror överlag – ett flertal över femtio tusen - bidrog till att klubben kunde redovisa ett överskott på £20.750. En försvarlig summa den här tiden.
I matchen i FA-cupens femte omgång mot Liverpool (3-1) spelade i motståndarlaget en viss Bob Paisley. Paisley blev långt senare manager under klubbens mest framgångsrika år 1974-1983 och ledde Liverpool till tre Europacuper, en UEFA-cup, sex ligasegrar och tre ligacuper. Under Paisley dominerade Liverpool engelsk fotboll och klubben slutade etta eller tvåa i ligan samtliga dessa år utom ett!
Den 160 cm korte Johnny Hancocks sköt 158 mål i högsta divisionen vilket är bäst genom tiderna i Wolves. Han sköt ”två-siffrigt” i hela 10 säsonger i rad från sin högerytterposition och vann interna skytteligan två år som 36- respektive 37-åring! Han är också känd för sina mycket små fötter. Det förekommer olika uppgifter om faktisk skostorlek men ett par av hans kängor finns att beskåda i Wolves Museum på Molineux. De ser ut att vara storlek 37 eller 38. Apropå ”de tre Billys” - den här säsongen spelade en fjärde Bill fem matcher i ligan. William Baxter blev sedan pappa till Sverigebekante tränaren Stuart Baxter som föddes i Wolverhampton 1953.
Resultat 1948/49
Ligaplacering: 6:a First Division
Tabellrad: 42 17-12-13 79-66 46p
FA CUP: Vinnare. Vinst mot Leicester City 3-1 (Pye 2, Smyth)
Billy & “Lizzie”:
https://www.bbc.com/news/uk-england-birmingham-62851200
Billy & Alf Crooks
https://www.mediastorehouse.com/colorsport-images/football/william-alf-crook-wolves-7660007.html
Vill du läsa de andra artiklarna i serien ”I backspegeln” hittar du dem på SwedeWolves sida på Svenska Fans. Där hittar du artiklar (2024) om säsongerna för 100, 50 respektive 25 år sedan.
…eller, tja, för 76 år sedan nu. Artikeln är en försenad men kompletterande del av mini-serien (”I Backspegeln”) som publicerades på SwedeWolves sida på Svenska Fans 2024 med tillbakablickar 100, 50 och 25 år. Säsongen 1948/49 var en så viktig säsong för Wolves, så vi behöver återvända till den också. Bättre sent än aldrig!
Åren efter andra världskriget präglades av stora omvälvningar i världen. Världskartan ritades om, både politiskt och geografiskt. Nya stater bildades, inte minst blev ett antal kolonier nu självständiga. Det Brittiska Imperiets områden i det som skulle bli Indien och Pakistan, Burma och Ceylon bland flera andra. 1947 hade staten Israel bildats i det av britterna styrda territoriet Palestina.
I USA sjösatte president Truman sin Marshallplan som ett stöd för återuppbyggnad av krigshärjade länder i Västeuropa. I det nyligen bildade FN skapades deklarationen om Mänskliga Rättigheter och i Tyskland pågick Nürnbergprocesserna mot nazistledarna.
I England fick den kungliga familjen 1948 tillökning då nuvarande King Charles III föddes på Buckingham Palace. I en annan del av riket – det rätt mycket mindre snofsiga West Bromwich - föddes en annan ”kunglighet”, nämligen Robert Plant som blev sångare i Led Zeppelin och som idag är både ”Sir Robert” och president i Wolves. I Dartford, söder om London spelade två små femåriga gossar fotboll på skolgården, iklädda skoluniform med vit skjorta, slips, pullover, kortbyxor och knästrumpor. De skulle också bli berömda rockidoler. Jodå, Mick Jagger och Keith Richards, alltså.
Priset för vissa ölsorter på puben hade tredubblats (!) sedan krigsutbrottet 1939. Staten tog in mycket pengar till krigskassan via ölskatten. Ett glas ale kostade nu ”hela” 12d (pence) som motsvarade en shilling (20 shillings = 1 pund).
The Black Country var en viktig region i efterkrigstidens återuppbyggnad av Storbritannien, inte minst tack vare de många industrierna i området. Kol- & stålbranschen (som gett området sitt namn på mitten av 1800-talet) tappade fart på första halvan av 1900-talet men nya industrier etablerades, tex Goodyear, Lockheed och Sunbeam - företag som haft stor del i krigsmaterielproduktionen.
De nya arbetstillfällena i Wolverhampton lockade till sig många arbetssökande ifrån de brittiska besittningarna i Karibien och Indien. Den stora invandringen ledde till en hel del rasrelaterade bråk och incidenter i området men idag utgör ättlingarna till dessa migranter en stor och uppskattad del av kulturen och livet i Wolverhampton. SwedeWolves’ resenärer brukar tex inte gärna missa att äta en ”curry” under våra besök i staden.
I sportvärlden 1948 noterar vi, att Storbritanniens första Grand Prix kördes på Silverstone där Maserati tog en dubbelseger och med helt andra hästkrafter vann den legendariske galoppjockeyn Lester Piggott sin första seger, endast tolv (!) år gammal.
Annars var förstås den stora idrottshändelsen det här året OS i London, de första spelen efter krigsuppehållet, sedan Berlin 1936. Sverige ”profiterade” på att ha sluppit mycket av krigsproblemen genom neutraliteten och blev näst bästa nation, efter USA. Sverige tog tex en massa medaljer i brottning, friidrott och kanot men man vann också guldet i fotbollsturneringen. Bröderna Nordahl mfl slog Jugoslavien 3-1. Hemmalaget England blev fyra, slagna i bronsmatchen av Danmark.
I fotbolls-England spelades 1948/49 den tredje säsongen efter krigsuppehållet. Många klubbar hade förlorat spelare i striderna och började först nu kunna formera starka lag igen. Publiken strömmade till och ett nytt publikrekord för ligaspel sattes när Manchester United mötte Arsenal. Eftersom Old Trafford var bombskadat spelades matchen på Maine Road, Manchester Citys (!) arena och hela 83.260 åskådare räknades in! Portsmouth vann ligan medan FA-cupen vanns av…. ja, det ska vi återkomma till.
Wolves
Före världskriget hade Wolves visat en uppåtgående trend. Under Major Frank Buckley hade Wolves gått upp i First Division 1932. Sedan följde placeringarna 20, 15, 17, 15 innan det tog ordentlig fart med en femteplats 1936/37 och de båda fina andraplatserna 1937/38 och 1938/39 lovade mer. Men den fina trenden bröts när krigsutbrottet innebar att toppfotbollen pausades.
Unge centerforwarden Dennis Westcott hade satt klubbrekord och sprutat in 43 mål på 43 matcher den sista säsongen före kriget och man måste fråga sig hur många mål han hade kunnat göra i Wolves-tröjan om han inte missat sju (!) säsonger på grund av kriget. Totalt gjorde han 105 mål på 128 matcher.
1938/39 var också säsongen då en viss William Ambrose Wright skrevs in i klubbens böcker. En småväxt och klen lintott på 14 år från Ironbridge som sedan skulle utvecklas till klubbens störste genom tiderna. ”Billy” står staty utanför stadion, framför huvudläktaren som nu bär hans namn.
I den första säsongen efter kriget (1946/47) tog Wolves upp tråden där man lämnat den och ledde serien inför den allra sista omgången. Man avslutade med en äkta seriefinal hemma på Molineux mot Liverpool. Tyvärr förlorades matchen (1-2) och därmed också ligatiteln. Detta blev Stan Cullis sista match som spelare. Även Dennis Westcott fortsatte som före kriget och blev hela ligans bäste målskytt med sina 38 mål.
Före nypremiären 1946 hade Wolves också rest på försäsongsturné till Sverige och spelat matcher i Göteborg, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Malmö.
Manager
Säsongen 1948/49 var den första med Stan Cullis som manager. Efter att The Major byggt upp klubben och tagit upp Wolves från en position nära hotande nedflyttning till Division III till andraplatserna i förstadivisionen hade Ted Vizard tagit över 1944 och trots fina placeringar fick han lämna jobbet inför höstsäsongen 1948.
Säsongen 1948/49
Höstsäsongen får betecknas som ”ojämn” med blandade resultat. Några vinster som sticker ut var 5-0 borta mot Bolton, hela 7-1 hemma mot Huddersfield och 3-0 hemma mot blivande seriesegrarna Portsmouth. Under julhelgen var det dubbelmöte med Aston Villa och 4-0 hemma på juldagen följdes två dagar senare av förlust 1-5 på Villa Park. Nyåret 1949 ”firades in” på nionde plats i tabellen.
Vårsäsongen innebar en fortsättning av blandade resultat i seriespelet. Borta mot Portsmouth blev det stryk med 5-0 medan det hemma på Molineux blev vinst med 6-0 mot seriens jumbo, Sheffield United. Till slut landade Wolves på en sjätte plats. En besvikelse med tanke på förhoppningarna.
I FA-cupen gick det däremot bra. Riktigt bra. Efter att ha slagit ut Chesterfield, Sheffield U, Liverpool och West Bromwich blev det omspel i semifinalen mot serietvåan Manchester United. I första matchen på neutral plan (Hillsborough) spelade Wolves en stor del av matchen med bara nio friska spelare. På den här tiden tilläts inga avbytare och när Wolves vänsterback Pritchard skadades i nionde minuten fick han resten av matchen linka omkring på kanten och ”markera närvaro” som vänsterytter. Strax efter tog Wolves ledningen genom nordirländaren Sammy Smyth men United kvitterade bara elva minuter senare. I 65:e minuten bars så Wolves högerback Kelly ut på bår. Kelly återkom dock efter en kvart och tog då liksom Pritchard upp motsvarande ”position” som högerytter. Trots detta stod Wolves pall genom förlängningen och fick till ett omspel.
Omspelet på Goodison i Liverpool var en hård och jämn match, Mållöst ända till 85:e minuten då Sammy Smyth med matchens enda mål tog Wolves till FA-cupfinalen.
I finalen väntade Leicester City. Dessa höll den här säsongen till i bottenstriden i Division II och hade haft flera tuffa omspel på vägen fram till finalen. I tredje omgången krävdes tre matcher mot Birmingham och i femte omgången bjöd de på målkalas då de spelade 5-5 borta mot Luton för att sedan vinna omspelet med 5-3. Hela 10-8 på två matcher alltså. I England 1949 behövde man inte ”gå på hockey” för att få se mål…
I semifinalen chockade Leicester så blivande ligamästarna Portsmouth och vann med 3-1 och bokade sin plats på Wembley. Intresset för finalen var enormt och det sägs att fansen ställde sig i kö fyrtio timmar innan biljettsläppet! Nära nittionio tusen blev den officiella publiksiffran.
Wolves var såklart stora favoriter i finalen mot division två-laget och tog också hem sin tredje FA- cuptitel. Jesse Pye gjorde två mål i första halvlek och trots en reducering i början av den andra och ett bortdömt andra mål för Leicester så var segern aldrig i fara. Semifinal-hjälten Smyth satte 3-1 i 66:e minuten och Wolves kunde fira som mästare inför jublande och ”harskramlande” (harskramlan var den tidens vuvuzelor) supportrar. Pokalen delades ut till Billy Wright av dåvarande kronprinsessan, den blivande drottningen, Elizabeth. Ett klipp från matchen går att finna på youtube. Kolla in de sköna brallorna och Bert Williams tjocka stickade målvaktströja med ”turtle-neck”!
Laguppställningarna den här säsongen innehöll en hel radda legendariska spelare. Landslagskeepern Bert ”Katten” Williams, halvbackslinjen Crooks – Shorthouse – Wright (alla med förnamnet Bill/Billy) och målskyttarna Jesse Pye och Sammy Smyth mellan klubbens genom tiderna bästa ytterpar; Johnny Hancocks (hö) och Jimmy Mullen (vä).
Stats och kuriosa
Ligapremiären hemma på Molineux mot nykomlingarna Birmingham City (2-2) sågs av hela 54.361 åskådare. Det lär ha varit trångt på gamla South Bank!
Fina publiksiffror överlag – ett flertal över femtio tusen - bidrog till att klubben kunde redovisa ett överskott på £20.750. En försvarlig summa den här tiden.
I matchen i FA-cupens femte omgång mot Liverpool (3-1) spelade i motståndarlaget en viss Bob Paisley. Paisley blev långt senare manager under klubbens mest framgångsrika år 1974-1983 och ledde Liverpool till tre Europacuper, en UEFA-cup, sex ligasegrar och tre ligacuper. Under Paisley dominerade Liverpool engelsk fotboll och klubben slutade etta eller tvåa i ligan samtliga dessa år utom ett!
Den 160 cm korte Johnny Hancocks sköt 158 mål i högsta divisionen vilket är bäst genom tiderna i Wolves. Han sköt ”två-siffrigt” i hela 10 säsonger i rad från sin högerytterposition och vann interna skytteligan två år som 36- respektive 37-åring! Han är också känd för sina mycket små fötter. Det förekommer olika uppgifter om faktisk skostorlek men ett par av hans kängor finns att beskåda i Wolves Museum på Molineux. De ser ut att vara storlek 37 eller 38. Apropå ”de tre Billys” - den här säsongen spelade en fjärde Bill fem matcher i ligan. William Baxter blev sedan pappa till Sverigebekante tränaren Stuart Baxter som föddes i Wolverhampton 1953.
Resultat 1948/49
Ligaplacering: 6:a First Division
Tabellrad: 42 17-12-13 79-66 46p
FA CUP: Vinnare. Vinst mot Leicester City 3-1 (Pye 2, Smyth)
Billy & “Lizzie”:
https://www.bbc.com/news/uk-england-birmingham-62851200
Billy & Alf Crooks
https://www.mediastorehouse.com/colorsport-images/football/william-alf-crook-wolves-7660007.html
Vill du läsa de andra artiklarna i serien ”I backspegeln” hittar du dem på SwedeWolves sida på Svenska Fans. Där hittar du artiklar (2024) om säsongerna för 100, 50 respektive 25 år sedan.
