Vad ska vi tro om detta? Är det en mycket sannolik ”hedersam förlust” som väntar oss? GIF inledde som bekant ytterst illa efter uppehållet, med svajande försvar, villrådighet och tendenser till håglöshet. Den isländske pådrivarens frånvaro gapade som en krater i lagets mitt. Mot DIF vände det och resultatet blev synnerligen angenämt. Men det återstår att se om det var en lyckosam vändning mot ett lag i kris eller om vändningen speglade att laget hittat ett nytt jämviktsläge. Norrköping är, sett över denna säsong, inte omänskliga på bortaplan. Tre vinster, två oavgjorda och två förluster så här långt. Hemmaplan verkar å andra sidan inte längre vara en fördel för GIF längre, vi har faktiskt bättre statistik i våra bortamatcher. Den här matchen är en viktig indikation på om GIF kan fungera rimligt väl utan Runar eller om vi inte längre kommer att förmå matcha seriens bättre lag.
Tre avgörande moment mot IFK Norrköping:
- Norrköpings anfallsspel byggs upp längs kanterna, de spelar arketypiskt svenskt 4-4-2. Särskilt vår vänstersida måste vakna till liv och vara alerta i försvarsspelet.
- Våra mittbackar måste vara som plåster på Sebastian Andersson. Han är ingen spektakulär spelare men en synnerligen vass i boxen, helt i linje med lagets klassiska anfallsidé med konsekvent inläggsspel.
- GIF måste våga anfalla men utan att tappa huvudet. Säkring bakåt och inga slarviga bolltapp som öppnar för Norrköpings sylvassa omställningar.
Trolig startelva för GIF Sundsvall:
Tommy Naurin
Erik Larsson – Markus Danielsson – Mauricio Albornoz – Dennis Olsson
Robbin Sellin – Lars Gerson – Smajl Suljevic - Sebastian Rajalakso
Stefan Silva – Pa Dibba