För några veckor sedan presenterades Middlesbroughs första svensk någonsin. Han är östgöte men är mest känd för att vara bajare. Han heter Kim Alexander Hellberg. Nästa år kommer han att träna i Premier League.
Jag har aldrig varit särskilt intresserad av fotbollsstaktik, formationer eller trianglar. Jag har däremot lyckats förstå att det Kim Hellberg håller på med i omklädningsrummet inte går av för hackor. Men det som händer i ett omklädningsrum och på träningsanläggningen är inte bara taktiskt snack, det är också byggandet av relationer. Hellberg tycks vara en ytterst gemytlig tränare, och det såg vi inte minst när flera Hammarbyspelare tackade honom på sociala medier när han lämnade Stockholm. Bara förra veckan rapporterade dessutom Teesside Live att Boros mittfältare Morgan Whittaker hade sagt att ”alla i laget älskar Kim Hellberg”. Han verkar ha övertygat alla i Middlesbrough, både spelare och supportrar. Mig inräknat.
Kim Hellberg kramar om Nahir Besara.
Något som är oerhört viktigt för att lyckas på en arbetsplats är trivseln. Hellberg menar själv att han alltid har drömt om England. Ett tränarjobb i Championship där det inte ställs alldeles för höga krav på den svenske tränaren (med tanke på att Middlesbrough låg tvåa i ligan när han tog över) låter som ett vinnande koncept. Att han dessutom får ta med sig sin kompis David Selini från Hammarby stärker den tesen. Hellberg har sagt att det kommer ta en stund innan frun och barnen kommer kunna flytta till England, men i nuläget bor han granne med Selini och har således, i alla fall, en vän med sig hemifrån. Det är av stort värde för hans trivsel, (gissar jag). När jag bodde i England tyckte jag det var jätteroligt att kunna prata i telefon på svenska utan att någon omkring mig förstod vad jag sade. Snart kommer nog Hellberg och Selini inse detsamma. Det kommer förmodligen komma dem till nytta på träningarna också: på svenska kan de öppet diskutera känslig information eller nåt pinsamt som hänt dem, utan att någon förstår dem. Selini kommer vara en bit av Sverige i England för Hellberg och det kan stävja en av de värsta känslorna som finns: hemlängtan. Ännu bättre ska det bli när vännen Anes Mravac ansluter i januari från Malmö.
Kim Hellberg presenteras för supportrarna på The Riverside för första gången.
”Hellball” är här för att stanna
Efter tre matcher vid rodret vet Hellberg fortfarande inte hur en engelsk förlust smakar. Förmodligen smakar en sådan inte lika gott som hans tre vinster har gjort, och ännu tror jag inte att han är mätt. Det har varit ett tårtkalas av possession-fotboll, publikfrieri och målgörande som heter duga. I första Hellbergmatchen vände Boro och vann mot Derby trots att Hellberg bara varit anställd i några dagar. Sedan gjorde hans lag fyra mål på en halvlek borta mot Hull. Idag ordnade man en fin insats mot Charlton på bortaplan och vann även den matchen.
Kim Hellberg i matchen mot Hull.
Morgan Whittaker, som enligt egen utsago älskar Kim Hellberg, har dessutom förvandlats till en riktig målspruta under svenskens korta sejour på Teesside; under Hellbergs uppsyn har han gjort tre mål och en assist på tre matcher. Innan Hellberg anlände hade Whittaker bara gjort fyra mål under hela sin tid i klubben.
I Middlesbrough har de redan ett namn för Kim Hellbergs träningsfilosofi: Hellball. En portmanteau av helvetet och football helt enkelt. Fotbollen Middlesbrough spelar just nu är dock allt annat än helvetisk; den känns snarare som en skänk från ovan.
Allt det här räcker för att övertyga mig. Nästa säsong tränar Kim Hellberg i Premier League, och det är jag säker på. Jag hoppas att det kommer att vara med Middlesbrough. Han tar Boro upp till Premier League, den saken är säker, men det hade inte förvånat mig om någon rikare klubb i högstaligan erbjuder honom ett mer lukrativt kontrakt nästa säsong. Och lyckas han ta Middlesbrough till Premier League för första gången sedan 2016 så är han väl det värd.
