Det var en härlig blandning av spelare som fick dra på sig Citytröjan i ligacupens kvartsfinal mot namnen från Leicester. Kun Aguero och Kevin De Bruyne var tillbaka i startelvan efter skadeuppehåll och stod för rutinen tillsammans med Otamendi och Walker som hade ordinarie platser i backlinjen. Stones fick plats även han men i den mindre vana defensiva mittfältsrollen och Mahrez fick självklart starta med förhoppningen att släkten är värst. I mål fick Muric välbehövd speltid och på plan vädrades Foden och Diaz från start. Intressantast var dock blott sjuttonåriga Eric Garcia i backlinjen men mer om honom senare.

Som oftast när det luftas många spelare saknas det där naturliga flytet i Citys spel men det är ändå City som håller i taktpinnen från början. Leicesters säsong har ju haltat betänkligt men de besitter ändå en hel del kvalitet, speciellt defensivt, och City har inte helt lätt att skapa riktigt vassa målchanser. Mahrez kommer inte upp i kvalitet på sin kant, Diaz är ett yrväder med bättre intentioner än genomförande och Foden har svårt att komma in i matchen i första halvlek. Det mesta av kvalitet händer istället runt KDB som också är den som ger City ledningen med ett välplacerat långskott efter en halvtimme.

Efter Citys ledningsmål är det Leicester som börjar styra spelet allt mer och även skapa chanserna även om Citys ledning inte känns direkt hotad. City jämnar ut spelet igen men känns så där loja och slarviga som de kan ibland och det straffar sig till slut när Leicester med kvarten kvar lägger en boll bakom Zinchenko och Otamendi som resolut trycks in bakom Muric i målet till 1-1 av en framrusande Leicesterspelare. Pep svarar med att kasta in Jesus, Gundugan och Sterling vilket ger City det spelmässiga övertaget ännu en gång men precis som förra året måste straffar avgöra mötet mellan de två Citylagen i ligacupen efter 1-1 vid full tid. Förlängning är inget man slösar tid på här inte.

Straffar är ju alltid lite äckligt spännande men jag gillar dom trots allt och speciellt när det går så här. City har nämligen inga som helst problem att vinna straffläggningen efter att Leicester blåst en straff över och lagt två lama rakt på Muric. Om det inte varit för Sterlings slarviga chip över hela målet hade straffläggningen varit över nästan direkt men nu blir det Zinchenko som får dunka in det avgörande straffmålet.

Behållningen från den här matchen är ändå unge Garcia i backlinjen. Att som sjuttonåring gå in och vara den stabile mittbacken när man har en spelare med Otamendis rutin bredvid sig verkar mycket lovande. Foden och Diaz  gör en bra match de med även om Diaz byts ut i andra halvlek. Med tanke på att flera av de ordinarie spelarna är riktigt unga de med känns framtiden riktigt ljus, och blå.

Semifinal nästa!