Hornets såg ut att kunna plocka hem tre poäng i bortamatchen mot Hull City. Vid två tillfällen var bortalaget före i målprotokollet innan slovaken Koren avgjorde i den fjärde tilläggsminuten. Det var många huvuden som hängde på KC Stadium den här lördagskvällen.
 Besökarna kom på besök med risken att bli det första Watford laget , sedan april 97, som misslyckats med att göra mål i fyra ligamatcher på raken. Åtminstone förvisades det spöket redan i den 36:e minuten när James Chester styrde Mark Yeates frispark i eget mål.
Även om  Matty Fryatt kvitterade sex minuter in i andra halvlek var Hornets snart tillbaka i ledningen när Chris Iwelumo äntligen fick sätta dit sitt första mål för klubben.
 Watford slogs dock tillbaka, ännu en gång, när Aaron Mclean satte dit kvitteringen från när håll. Allting tydde på att Watford skulle kunna komma hem med en poäng men Robert Koren ville annorlunda.

Sean Dyche gjorde två ändringar i det laget som drabbades av ett tredje raka nederlag mot Leicester City i mitt i veckan. Efter att ha lämnats utanför startelvan för första gången den här säsongen, var Marvin Sordell åter tillbaka på bekostnad av Joe Garner, medan Yeates också kom tillbaka in i startelvan i stället för skadade lånet Michael Kightly.

De öppnande 20 minuterna var rejält tråkiga. Det märktes att det var två lag som hade fått en ryckig start på säsongen och i ett oerhört behov av poäng. Inget av lagen vågade sig fram utan slog istället vakt om sina straffområden.

Värdarna hade bollen i nätet fyra minuter senare när Corry Evans satte bollen efter att Scott Loach hade misslyckats med att hålla fast ett skott från Liam Rosenior. Domaren noterade dock att Loach blev trängd av McLean och dömde, helt riktigt, bort målet.
I 31:a minuten hade Hornets en ypperlig chans att ta ledningen men Adrian Mariappas nick, på Jonathan Hoggs snäva inlägg, gick strax över. Strax efter flög Carl Dickinson och hemmalagets Robert Brady ihopa i ett, närmast regelrätt slagsmål. Tack och lov så renderade detta enbart i var sitt gult kort. Matchen svängde dock fram och tillbaka och man märkte, både på nerver och spel, att det var viktiga poäng som stod på spel.
Minuten efter jublade bortalaget för , vad de trodde, var ledningsmålet. Ett stenhårt skott av Troy Deeney blev för svårt för målvakten Adriano Basso att hålla. Returen trycktes in från nära håll av John Eustace. Men offsiden var solklar och målet dömdes bort. Watford behövde dock inte vänta så länge på att få jubla.
 I den 36: e minut de tilldelades de en frispark till vänster, som utmärkt lyftes  in av Yeates och bollen stöttes förbi Basso och avslutade Watfords tre matcher långa måltorka. Även om speakern ville ge målet till Troy Deeney så visade bilderna klart att det var ett självmål.
Trots ett massivt bollinnehav av Hull så kunde Watford gå till pausvila med en 1-0 ledning. Tyvärr så han man bara spela fyra minuter av den andra halvleken innan hemmalaget kvitterade.
Chansen uppstod efter Sordell hade förlorat bollen en bit in på Hulls planhalva. Yttermittfältaren Tom Cairney drog upp en snabb kontring längs vänsterkanten och fick till en flackt inlägg mot Watfords mål. Eustace lyckades blockera bollen men returen gick fram till en ren Fryatt och Loach hade ingen chans i världen att stoppa bollen. Kvitteringen var ett faktum.
Watford lät sig dock inte nedslås av detta utan tog omgående tag i bollen och började peppra Hull målet med ett antal bollar. Marvin Sordell tvingade Basso till en klassräddning med en efterföljande hörna som resultat. Själva hörnan mynnade inte ut i mycket mer än ett inkast men det var på just detta som nästa mål kom.
Watford kastade in bollen från höger och där mötte Yeates upp. Mittfältare snurrade upp två försvarare innan han serverade Iwelumo bollen vid den bortre stolpen. Den skottske anfallaren satte pannan till och fick äntligen gjort sitt första mål i Watford tröjan. I detta läget kände det som att Watford var på väg att ta över matchen och tre poäng kändes inte alls långt borta.

Tyvärr var det en ledning som bara skulle stå sig i 10 minuter. Bortaförsvaret var alldeles för passiva när Rosenior skar in med bollen från högerkanten. Efter lite väggspelande och bökande så var det Mclean som var den som fick sätta dit bollen. Kvitterat till 2-2.
Strax efter var Watfor på väg att noteras för sitt tredje mål för kvällen. En snabb spelvändning innebar att man helt plötsligt hamnade i ett fyra mot tre anfall. Tyvärr så var Yeates för het på gröten och valde att skjuta istället för att spela. Skottet var, i och för sig riktigt bra men tog i ribban och över.

Båda lagen vill nu helt plötsligt avgöra och ett antal byten gjordes för att stärka offensiven. Craig Forsyth kom in på bekostnad av Deeney, medan Dele Adebola kom på för Brady.

Watford hade en annan bra möjlighet i den 79: e minut, åter igen var Yeates inblandad, men,  tyvärr för besökarna, lyckades  Eustace sätta Yeates inlägg rakt på Basso.

Sordell banade väg för Garner med ett par minuter kvar, allt för att kunna skapa mer framåt, men istället var det  värdarna  som fick avgöra matchen i den fjärde minuten av tilläggstiden.

Det verkade inte vara någon större fara på taket när Koren fick bollen ca  35 meter från målet, men han fick god tid på sig att sikta och skottet var både hårt och välplacerat. 3-2 och ridå ner för ett väl kämpande bortalag.

Hull City: Basso, Rosenior, Chester, Hobbs, Dudgeon, Brady (Adebola 76), Evans (McKenna 86), Koren, Cairney, McLean, Fryatt. Används ej: McShane, Harper och Gulacsi.

Watford: Loach, Doyley, Mariappa, Mirfin, Dickinson, Yeates, Eustace, Hogg, Deeney (Forsyth 76), Iwelumo, Sordell (Garner 88). Används ej: Hodson, Gilmartin och Buaben.

Bokning: Dickinson för ett handgemäng med Brady (34), Brady för ett handgemäng med Dickinson (34), Deeney för en foul på Rosenior (45), Mclean för en foul på Eustace (70), Eustace för en foul på Dudgeon (90 ).

Publik: 18.324.