Dag ett, lördag
Vi påbörjar resan med ett sent flyg till Milano under lördagen från Göteborg. Milano är känt för ett brett utbud av restauranger, godheter och fina sevärdheter. Med tanke på att samtliga i sällskapet tiotal gånger valde vi att hålla resan kort sett till antalet dagar. Mycket skulle vi dock hinna med.
Vi började med det viktigaste, att se till att få grepp om matchbiljetter som inhandlades enkelt genom Milans officiella hemsida, smidigt utan några som helst problem. Lördag omkring 18-tiden landar vi i flygplatsen Linate som ligger drygt 20-25 minuter från stadskärnan. Därifrån tog vi en taxi till Porta Venezia dtill vårat hotell. 33€ hamnade taxin på, mycket smidigt.
Vi åker vidare till Javier Zanettis restaurang ”Botinero” för att äta lite argentinsk steak som är bland de mest populära alternativen för dig som älskar att äta rött kött. Notan för tre och lite smårätter till hamnar på under 200 euro, vilket är ganska dyrt men värt när man väl befinner sig i Milano. Extra kul med väggen precis intill entrén där det är uppradat med massvis av skor från tidigare legender. Maldini, Kaka, Maradona, Totti, Inzaghi m.fl. När vi är mätta och belåtna är klockan drygt 23:15 och vi väljer att vända hemåt till hotellet för att vara pigga till den långa matchdagen.
Dag två, söndag - matchdagen
Vi vaknar upp till ett mulet och stundtals regnigt Milano och bestämmer oss för att ta en promenad på fem minuter till ett café som rekommenderades av ett italienskt par från närområdet. Väl på plats erbjöds det ett brett urval av kaffe, espresso och bakelser, mycket trevligt och fullsatt, som ett café ska vara i Italien omkring 09-tiden.
När espresson väl är svept och bakelserna är uppättna bestämmer oss för att åka tunnelbana från Porta Venezia till Duomon med vår 24h tunnelbanebiljett. Duomon ligger tre hållplatser bort vilket är en resa som inte varar längr än 6-7 minuter. En stark rekommendation från mig till alla är att hitta ett hotell nära tunnelbanan då det genast blir mycket lättare att ta sig omkring, i princip oavsett i Milano du hamnar. Enkelbiljett kostar runt 2 euro och 24h biljett ligger på omkring 6-7 euro.
Vi strosar runt i butiker ett antal timmar och ser till att besöka bägge Milan Store som båda ligger i närheten av Duomon. Ytterligare en espresso doppio (dubbel espresso) sveps ner på café Lavazza. Hungern slår till och vi tar oss till Pizzeria Sorbillo, som är en italiensk pizzakedja med massvis av napoletanska pizzor, saftig Buffalo mozzarella och annat på menyn. Pizzan ser inte ut att vara mycket för världen men inte mindre god för det. ”Senza Olio, per favore” om du vill ha pizzan utan olivolja som jag föredrar att äta den.
Klockan är drygt 17 och vi tar tunnelbanan tillbaka från Duomon till Porta Venezia för att vila oss upp inför matchen. Klockan slår 18:45 och vi är utvilade. Vi tar tunnelbana från Porta Venezia till station Lotto, där vi byter linje och åker hela vägen till San Siro vilket är drygt ett dussin stopp däremellan. Ju närmare San Siro vi närmar oss blir det trängre och trängre på folk i tunnelbanan och de flesta har på sig något av rödsvart-karaktär, mycket härlig upplevelse för vilken Milanista som helst. Pulsen ökar.
Att kliva ur tunnelbanestationen och med egna ögon få bevittna San Siro på distans är verkligen en mäktig känsla som växer för varje meter jag närmar mig San Siro. De som varit på plats vet vad jag pratar om.
Klockan är drygt 19:40 och vi har hunnit få i oss en bit mat och köpa någon halsduk i ett av alla stånd som säljer milanprodukter och mat. Väldigt trevligt. Efter ett par biljettkontroller, drygt tre stycken, samt ett antal trappsteg till Secondo Anello Anello Rosso ”andra etage” är vi äntligen framme. Vi sitter precis intill pressläktaren och efter ett tiotal matcher på San Siro kan jag säga att det är mycket bra platser för den som vill ha bäst vy över planen. Är man mer ute efter att få känna den elektriska känslan nära plan skulle jag rekommendera för primo anello, dvs första sektionen bakom spelarbänkarna vilket ger en otrolig upplevelse och närhet till spelarna. Secondo Anello kostade oss drygt 130 per biljett och jag vill minnas att det inte skiljer många euro alls mellan Primo Anello och Secondo Anello.
Matchen mellan Milan och Roma som har en chans på ligaledning drar igång med 75.000 supertaggade fans på arenan. Vi fick bevittna en tuff första halvlek där vi ändå lyckades trycka in 1-0 genom Strahinja Pavlovic. I minut 81 får Milan en straff emot sig i en match där Milan har haft fler än en bra chans att trycka in 2-0. Mike Maignan ställ mot självaste Paulo Dybala som lägger upp bollen 11 meter från mållinjen. En Dybala som inte bränt en straff utav de 19 senaste, samtidigt som Mike Maignan endast räddat en av sina 16 senaste straffar. Trots statistiken och känslan av att det inte blir mer än en poäng denna afton lyckas Mike Maignan efter en snällare straff av Dybala rädda bollen. En otrolig eufori uppstår på läktaren och vi alla visste trots nio minuter kvar plus tilläggstid att detta är vår afton, världens vackraste klubbs afton.
Jag har varit på San Siro när vi vunnit, spelat oavgjort på insläppt mål i minut 90 och förlorat. Men oavsett matchbild slår inget en säker 1-0 vinst kan jag säga. Spänning hela vägen till domaren Marco Guida blåser av matchen och över 70-tusen glada milanisti tömmer arenan och sjunger ramsor utanför San Siro. Vi ler hela vägen i tunnelbanan till vårat hotell vid Porta Venezia.
Dag tre, sista dagen
Dags att åka hem och vi inhandlar en Gazzetta dello Sport vilket är extra trevligt att titta i och inte läsa även för den som inte behärskar att italienska språket. Spelarbetygen presenteras och Mike Maignan får rättvist utmärkelsen ”Il Migliore” dvs. ”Man of the match” fullt rättvist, efter sin straffräddning. Vi tar en frukost på en mysig restaurang som ligger strax över gatan från hotellet. I Italien erbjuds det mycket sött till frukost, vilket man vänjer sig vid ganska snabbt. Därefter har vi inte många timmar kvar till flyget lyfter och väljer därför att bege oss till Malpensa med taxi som kostar 113 euro. Vi tar direktflyget tillbaka till Göteborg och pratar redan om vilken nästa match att se på San Siro blir. Kanske mot Juve eller möjligtvis stadsrivalen Inter. Den som lever får se. Tack för denna gång.
FORZA MILAN! //Milad Kazeroni
