Utsedd till matchens bästa spelare tre gånger, fem mål på lika många matcher och skyttedrottning under VM 2023 i Australien och Nya Zeeland. För Japan tog mästerskapet slut mot Sverige, i kvartsfinal, men Hinata Miyazawa hade presenterat sig på den största scenen.
En knapp månad senare var pappren påskrivna, Miyazawa presenterades för Manchester United.
Om man inte har stenkoll på den japanska damliga – är man förlåten – var det lite av ett blankt papper, och landslagsprestationerna det enda reella empiriska att ta fasta vid – bredvid den kvantitativa undersökningen av statistiken. En något motstridig bild målades upp.
Å ena sidan VM:s skyttedrottning, å andra sidan måltotaler i japanska högstaligan som inte på långa vägar motsvarade det som visades upp på världsscenen.
Så, vad var det egentligen Manchester United hade värvat?
Det trevade lite, letades och söktes. Som bäst i det japanska landslaget hade hon varit med utgångspunkt från en kant, en form av blandning mellan ytter och tia. Men tidigt fick vi klart för oss att målen är en bonus, Hinata Miyazawa är inte den som avgör matcherna i målprotokollet – det skulle visa sig att hon är oljan som får allting att flyta, ja, faktiskt är hon hela motorn som styr matchernas utgång. Det var dock långt ifrån självklart att det skulle bli så, att hon skulle användas på det viset.
Motorn hade sedan 2018 hetat Katie Zelem. Hon var lagkapten, ansiktet utåt och centralfigur både i laget och på planen. Nu gick hon in på sitt sista kontraktsår, och ju längre säsongen gick – även om Zelem spelade mer eller mindre varenda minut – fick Miyazawa tid på sig att skolas in i den engelska fotbollen och sin nya roll i laget.
Att det ens skulle vara en fråga om var japanskan är som bäst, och hur hon skulle användas, kan tyckas märklig idag. Nu är hon navet som får laget att fungera, som Maya Le Tissier beskrivit henne: she’s magic, a mini Modric .
En inte alls dum jämförelse, och jag har svårt att tänka mig bättre lovord än så. Tänkt Luka Modric sätt att flyta fram, att kontrollera bollen, att placera sig rätt och bryta upp anfall och därefter styra både tempo och spelvägar. Exakt det är Hinata Miyazawa.
Hon har nu hunnit bli 26 år gammal, och fotbollen har funnits med i princip hela livet. Redan som treåring introducerades hon till sporten av hennes bror, Keita, och därefter har blicken inte vänts bakåt. Men det har långt ifrån varit allt i livet. Damfotbollen – och möjligheten att bli proffs och leva på att spela – har inte alltid haft den position den har idag. Därför var hon fast besluten om att inte tumma något på skolgången.
Född ungefär en timme från Tokyo, i staden Minamiashigara, började hon allt eftersom röra sig in mot huvudstaden. 2018 skrev hon på för Tokyo Verdy Beleza – med ett viktigt villkor, hon ville studera på universitet samtidigt. Sagt och gjort, hon studerade och började samtidigt göra ett namn för sig inom fotbollen som en offensivt skicklig spelare. Resultaten och titlarna kom. När andra valde att leta sig ut i världen och söka större klubbar stannade Miyazawa i hemlandet. Hon flyttade norrut till MyNavi Sendai, i en japansk ligan som blivit fullt professionell, och kunde nu leva på att spela fotboll. Likväl fullföljde hon sina studier på distans.
Därefter kom då världsmästerskapen 2023, internationellt genombrott och stora drakar som knackade på. Japan hade på något vis blivit för litet, det var dags att testa vingarna i de största ligorna. Valet föll till slut på Women’s Super League och Manchester United.
Så är vi tillbaka – och framme – vid den där trevan och sökandet efter position. Nytt land, språkbarriär, nytt lag och nytt spelsätt. Var skulle hon användas bäst, göra mest nytta och maximera sina kvaliteter? Marc Skinner visste inte säkert och testade sig fram under första hösten, när Miyazawa sedan gick sönder och missade fyra månaders spel blev den första säsongen mer en tid av att bli bekvämt i en ny omgivning.
Katie Zelem lämnade United under sommaren 2024, ett hål på centralt mittfält öppnades. Dominique Janssen värvades för att ge stabilitet, men snabbt stod det klart att den andra platsen centralt i plan var vigd åt Hinata Miyazawa. Visst, det testades med lite andra spelare, men United var aldrig så bra och flytande som när japanskan spelade.
Kläderna blev varmare och varmare. Nu är de så varma att de glöder.
Att beskriva Hinata Miyazawa som hjärnan och Julia Zigiotti Olme som musklerna kan tyckas nedsättande om svenskan, men så är det inte alls – det skrivs med de mest positiva fingrar. När Zigiotti Olme i somras anlände från FC Bayern och Dominique Janssen kunde ta klivet ned till sin mer bekanta mittbacksposition låstes något upp.
Zigiotti Olme är så mycket mer än musklerna – det har hon inte minst visat nu med flera betydelsefulla mål – men på något vis har hennes direkta och kraftfulla spelstil bildat ett partnerskap som låst upp nya vägar för Miyazawa. När Zigiotti Olme använder sin fysik för att springa över motståndare läser Miyazawa händelserna och är både ett och två steg före för att plocka upp bollen. När Zigiotti Olme drar i väg på sina offensiva löpningar skapas yta för Miyazawa att lirka in passningar ingen annan ser. De kompletterar helt enkelt varandra lysande, Sickan. Charles-Ingvar.
Det är tajmat och klart in i minsta detalj.
Åt andra hållet ger japanskan Zigiotti Olme möjligheter att gå in i dueller och fara fram i offensiva löpningar. Den finns ingen i laget som besitter ett sådant lugn med bollen vid fötterna, som har en så mjuk touch och som kan läsa spelet på samma vis. I den mer tillbakadragna rollen på centralt mittfält kan viss offensiv kreativitet försvinna, men tänkt så här – Real Madrid hade inte vunnit alla de där Champions League-titlarna utan Luka Modric centralt i plan, han gjorde inte målen men skapade dem. Summan av beståndsdelarna blir helt enkelt större när Miyazawa spelar exakt precis där hon nu spelar.
Hjärnan och musklerna. Modric och Casemiro. Miyazawa och Zigiotti Olme.
Det Hinny erbjuder laget är en otrolig nivå av fotbollsintelligens, hon verkar alltid vara på rätt plats , säger Marc Skinner. Precis så är det verkligen. Det är svårt att begripa ibland, en boll som rensas ut från straffområdet – både offensivt och defensivt – bara råkar landa precis där Miyazawa står.
Givetvis är det ingen slump.
Kombinationen av spelförståelsen och de kvicka fötterna gör att hon kan kompensera avsaknaden av fysik i duellspel, istället kliver hon in och plockar bollen och tar sig ifrån situationen innan motståndaren hunnit reagera. När hon väl gjort det har hon också klart för sig vad nästa steg är, och steget därefter. Hennes förmåga att vrida med sig bollen eller på ett tillslag direkt hitta vägar fram som sårar motståndarlaget öppnar upp planen, skapar tid och trygghet och knuffar oddsen i Uniteds favör.
Under januari förstärkte Manchester United med några tunga värvningar, men frågan är – egentligen ingen fråga, i så fall en retorisk sådan, det är ett stenhårt faktum – om inte Hinata Miyazawas kontraktsförlängning var det viktigaste som skedde. Nu blir hon kvar i United till sommaren 2029, och förhoppningsvis längre efter det.
Vill du se något vacker? Titta på Hinata Miyazawa spela fotboll.
Vill du se något ännu vackrare? Titta på Hinata Miyazawa och Julia Zigiotti Olme spela mittfältsspel tillsammans, så olika men så perfekt.
Tills sist…
… efter att ha varit tillbakatryckta mer eller mindre hela matchen, trots en spelare mer sista halvtimmen, lyckades United vinna borta mot Arsenal och ta sig till första finalen i ligacupen. Elisabeth Terland blev enda målskytt. Terland fortsatte göra mål, när så även Julia Zigiotti Olme, Hanna Lundkvist och Jess Park också nätade blev det 4-1-seger mot Aston Villa . Mot Liverpool gjorde Lisa Naalsund två och Fridolina Rolfö ett och det blev ny seger, 3-1 . Därefter besegrades Leicester med 2-0 , återigen Terland och Zigiotti Olme i målprotokollet. Atletico Madrid avfärdades i första mötet i åttondelen i Champions League, Terland, Melvine Malard och Zigiotti Olme fixade 3-0 i Spanien. Segerraden skrevs ytterligare längre när underläge vändes till seger mot London City Lionesses , Park och Millie Turner såg till att det blev 2-1-seger.
… sedan de tunga offensiva värvningarna i januari, Lea Schüller och Ellen Wangerheim, har Elisabeth Terland verkligen höjt sig. Arbetsinsatsen finns alltid där, men nu har hon varit så där klinisk i avsluten som vi vet att hon kan vara. Fortsätter hon så här ska nog nytt kontraktsförslag läggas fram.
… rättelse: Emma Watson blev inte såld till mexikanska Tigres. Utlånad blev hon, och mål har hon hunnit göra.
… vad händer i Chelsea? Resultaten övertygar inte som förr, och Paul Green – som under 13 år byggt detta Chelsea – har fått gå. Det blir ingen ligatitel denna säsong, och kanske att United till och med kan peta bort dem från nästa säsongs Champions League. Just nu har United på andraplatsen en poängs försprång till Chelsea, ytterligare fyra poäng ned finns Arsenal med två matcher färre spelade.
… Phallon Tullis-Joyce, hur många gånger har hon inte räddat United med direkt matchavgörande insatser?
… tecken på ett vinnande lag är att de vinner när spelet inte ser toppen ut. Om så är fallet ser det finemang ut för United. Elva matcher utan förlust, sju raka segrar. Ändå har det inte riktigt övertygat. Främst är det väl avsaknaden av att på riktigt kunna kontrollera matcher och behålla initiativ. Men med ett ramstarkt försvar och offensiv briljans kommer man ganska långt.
… inte mindre än tio mål har under WSL-säsongen gjorts eller assisterats av inhoppare. Fint att kunna skriva, efter alla orosmoln kring truppbredd.
… att Ellen Wangerheim inte är ytter vet vi, hon är bäst centralt. Nu får hon ändå spela ytter när Fridolina Rolfö, Leah Galton och Ella Toone går skadade. Inledningen har inte direkt övertygat, men så är hon också helt ny på denna nivå. Det kommer bli bra, vi behöver bara ge det lite tid.
… skadeläget ja, Galton och Toone ser ut att vara borta en bra stund till. Förhoppningsvis är Rolfö snart tillbaka, men istället går nu Anna Sandberg och Jayde Riviere skadad och väntar på utvärdering. Absolut nödvändigt att detta inte visar sig vara något allvarligt.
… i slutet av transferfönstret lämnade Mared Griffiths på lån till Sunderland. Efter avbrutna låneperioder lämnade både Keira Barry och Evie Rabjohn permanent. Säkert bäst för deras fortsatta utveckling, men frågetecken för Uniteds förmåga att utveckla och slussa fram unga spelare.
… under det senaste ett och ett halvt åren har Uniteds damer vunnit fem matcher eller fler i rad inte mindre än tre gånger.
… den första mars inleds asiatiska mästerskapen, och finalen spelas den 21 mars. Om Japan skulle ta sig hela vägen får United klara sig utan Hinata Miyazawa i tre matcher. Mest notabelt, hon kommer missa ligacupfinalen mot Chelsea. Inte bra, inte bra…
… härnäst är det fullt ut cup-fokus. Först väntar returmötet mot Atletico Madrid, där United har 3-0 med sig för avancemang till kvartsfinal i Champions League. Sedan är det Chelsea borta i FA-cupens åttondelsfinal, och därefter landslagspaus. Återsamling igen i mars, och direkt är det titelmöjlighet, final i ligacupen mot Chelsea – 15 mars.
Månadens spelare: Julia Zigiotti Olme
Månadens mål: Jess Parks 1-1 mot London City Lionesses . Under en första halvlek där inte mycket fungerade stack Jess Park fram och bjöd på individuell briljans. Mottagning, medtagning, löpning, skott – briljant.
United går - resultatmässigt - som tåget på alla håll och kanter, vad tänker du om det som komma skall? Och, visst är väl Hinata Miyazawa en fröjd att se?! Dela med dig här under!
