Swansea valde att ställa upp med ett lag som var en blandning av ordinarie och bänkspelare.
Vorm
Richards – Bartley – Chico Flores – Tiendalli
Dyer – De Guzman – Britton – Agustien - Routledge
Graham
 
Williams och Rangel vilades helt och hållet medan Michu fanns på bänken. Richards och Bartley gick in i försvaret och på mittfältet fick De Guzman starta. Graham startade återigen efter att ha vilats i matchen mot Everton.
 
Arsenal tog på en gång tag i matchen och hade det mesta av spelet. Swansea hade svårt att få igång passningsspelet och det var många felpassningar. Tack vare bra försvarsspel kunde Swansea freda sitt mål, och man stack då och då upp i kortvariga anfall. Trots Arsenals dominans var Swansea nära att ta ledningen när Bartley nickade i ribban efter ett inlägg av De Guzman. I halvlekens sista minut fick Arsenal en jättemöjlighet att ta ledningen efter en kaosartad situation i Swanseas straffområde, men en fin räddning av Vorm såg till att halvleken slutade 0-0.
 
I andra halvlek blev Arsenal ännu mera dominerande, och till skillnad från första halvlek där Swansea trots allt kunde ha lite spel på Arsenals planhalva så var andra halvlek i princip bara runtomkring Swansea straffområde. Trots att Ki, Hernadez och lite senare Michu byttes in kunde inte Swansea förändra matchbilden, utan Arsenal radade upp chanserna. Räddningar på mållinjen och stolpar såg dock länge till att inga mål gjordes. Med fyra minuter av ordinarie matchtid så kom matchens enda mål. Wilshere, en av de bästa på plan, fick bollen av Giroud och sköt ett skott som var otagbart för Vorm i målet. Efter detta så satsade Arsenal på att behålla ledningen och Swansea hade inte orken eller förmågan att göra något seriöst anfallsförsök.
 
Vinsten för Arsenal var rättvis, Swansea hade inte mycket att sätta emot Arsenals anfallsspel utan det var snarare tur att det inte blev fler mål för Arsenal. Antagligen var Swanseas dåliga spel en kombination av trötthet på grund av för många matcher och en brist på motivation då fokus ligger på annat än FA-cupen. Arsenal visade i sin tur upp en vilja och kämpaanda som i alla fall jag tycker ha saknats i många matcher som jag sett under säsongen.
 
Nu glömmer vi den här matchen och fokuserar på ligacupen och ligaspelet!