VM 2025
2025-03-25 09:43
Topp 5 Playmakers
Slutspelet är igång, och vi på SvenskaFans fortsätter att leverera våra topp 5-listor. Den här gången riktar vi blickarna mot ligans främsta playmakers – spelarna som får anfallsspelet att klicka, tempot att höjas och motståndarnas försvar att se ut som statister. Märk väll playmakers, inte m9or!
Rasmus Andersson
@RasmusAhandboll
5. Nicola Roganovic
Han är egentligen ganska komplett, men jag tror att många missar hans fantastiska förmåga att utmana, dra på sig bevakning och ändå få iväg bollen med både kvalitet och precision. Nicola har en rytm och ett flyt i sitt spel som få andra kan bemästra. Det gör att när han är på banan får du direkt ett helt annat flyt i ditt anfallsspel.
Med Nicola i laget blir hela anfallsspelet mer dynamiskt. Han skapar ytor för andra och har förmågan att växla tempo på ett sätt som tvingar motståndarna att tänka snabbt. Det är inte många som kan göra det, och det är just därför han kommer att vara en av de största om några år. Och för att inte glömma: han är född 2006, så vi har knappt sett vad han kan ännu.
4. Pontus Zetterman
Jag fattar, att kalla en H9a för en av seriens bästa playmakers kan låta som en dålig idé. Men hör mig nu. Zetterman har den där splitvisionen som de bästa M9:orna har, plus ett lugn i sitt spel som får honom att se ut som om han har all tid i världen. Det känns nästan som att hela matchen går i slow motion för honom, medan han i lugn och ro löser varje situation med precision. Och om förutsättningarna är rätt, känns samarbetet mellan Z och Stycket som en perfekt erotisk roman – där vi bara kan hoppas att både vi och dem får uppleva de där magiska ögonblicken tillsammans nästa säsong. Den här säsongen för önnered har mer liknat avslutningen på Romeo och Julia. DÖD
Han är egentligen ganska komplett, men jag tror att många missar hans fantastiska förmåga att utmana, dra på sig bevakning och ändå få iväg bollen med både kvalitet och precision. Nicola har en rytm och ett flyt i sitt spel som få andra kan bemästra. Det gör att när han är på banan får du direkt ett helt annat flyt i ditt anfallsspel.
Med Nicola i laget blir hela anfallsspelet mer dynamiskt. Han skapar ytor för andra och har förmågan att växla tempo på ett sätt som tvingar motståndarna att tänka snabbt. Det är inte många som kan göra det, och det är just därför han kommer att vara en av de största om några år. Och för att inte glömma: han är född 2006, så vi har knappt sett vad han kan ännu.
4. Pontus Zetterman
Jag fattar, att kalla en H9a för en av seriens bästa playmakers kan låta som en dålig idé. Men hör mig nu. Zetterman har den där splitvisionen som de bästa M9:orna har, plus ett lugn i sitt spel som får honom att se ut som om han har all tid i världen. Det känns nästan som att hela matchen går i slow motion för honom, medan han i lugn och ro löser varje situation med precision. Och om förutsättningarna är rätt, känns samarbetet mellan Z och Stycket som en perfekt erotisk roman – där vi bara kan hoppas att både vi och dem får uppleva de där magiska ögonblicken tillsammans nästa säsong. Den här säsongen för önnered har mer liknat avslutningen på Romeo och Julia. DÖD
3. Axel Månsson
Axel Månsson är inte bara en talang, han är ett unikum. Han är den typen av spelare som kommer att definiera svensk handboll under det kommande decenniet. Som son till en av landets mest framgångsrika handbollstränare har han haft förmånen att växa upp i en miljö få andra kan drömma om. En miljö där det inte handlar om att bara spela handboll, utan om att förstå spelet på en nivå som få i hans ålder kan uppnå.
Axel spelar handboll på ett sätt som känns som en naturlig förlängning av hans barndom – han styr, han ställer och han hittar lösningar som får äldre spelare att häpna. Hans förmåga att ständigt välja rätt är inget mindre än anmärkningsvärt, särskilt när man tänker på att han är blott 20 år gammal. Det är som att han är en schackspelare som ser tio drag framåt, medan de flesta andra fortfarande funderar på sitt nästa drag.
Om Axel får hålla sig skadefri, kommer han utan tvekan att vara en av de mest spännande spelarna att följa de kommande åren.
2. Truls Grötta
En förening som egentligen är på väg nedåt, men har en sak som håller dem uppe – åtminstone några månader till. En norsk viking som ser till att leda sitt lag i varje anfall, varje match. Det är sällan man ser HK Malmö ställa upp i ett enda anfall där Truls Grötta inte är den som antingen initierar, styr eller till och med avslutar det själv. Hans betydelse för detta HK Malmö kan inte underskattas, hans närvaro på planen är inget mindre än monumental.
Det är en svår sanning att acceptera för alla som följer laget. Men det är också omöjligt att blunda för Gröttas centrala roll, som gång på gång ser till att HK Malmö har något att bygga på i varje match. Det är han som håller ihop laget när andra delar inte riktigt klickar. För de som inte sett honom på nära håll är det lätt att underskatta hans inverkan, men han är ryggraden i det offensiva spelet, den spelare som gång på gång sätter upp sina lagkamrater i lägen för att leverera – eller själv går för avslutet när det behövs.
Stenbäcken och Sävehof kan ge sig själva ett gratulerande leende, för till nästa säsong får de tillbaka en stabilitet som har saknats för IK Sävehof denna säsong. När Grötta lämnar kommer det vara som att ta bort lejonet från savannen – visst, resten av flocken kan fortfarande röra sig framåt, men utan honom kommer det vara svårt att upprätthålla samma majestätiska kraft och jaga på samma sätt.
1. Julius Andersson Lindskog
Sommaren 2021 skrev Julius Lindskog Andersson på för Ystads IF. En smart värvning, absolut – men knappast en som fick marken att skälva under mina fötter. Då, för fyra år sedan, var Ystad ett lag som just fått respass ur slutspelet efter 3–1 i matcher mot Lugi. Ett lag på jakt efter något mer, men utan en tydlig identitet.
Fyra år senare är det omöjligt att inte se storheten i den rekryteringen. Hur många anfall under dessa år har Julius inte styrt upp? Hur ofta har han inte varit den spelare som fått allt att klicka? Ystad har gått från att vara ett lag med potential till att bli en självklar maktfaktor i Handbollsligan – en klubb som på allvar kan mäta sig med Kristianstad och Sävehof. Och bredvid Oscar Carlén har Julius Lindskog Andersson varit den kanske största arkitekten bakom den förvandlingen.
Ystads IF har alltid varit synonymt med kraft, skytte och fysik. Men för att bygga ett lag i den absoluta toppen krävs mer än bara råstyrka. Julius har blivit länken som knutit samman lagets offensiva pussel – spelaren som adderat tempo, bollsläpp och kreativitet till en uppställning där ingen annan har samma egenskaper. Utan honom hade Ystads anfallsspel varit en annan historia. Med honom har det blivit en symfoni.
Om Jonatan Svensson idag lever Bundesligadrömmen borde han, rent krasst, skicka en del av sin lön till Julius som tack. Hade han utvecklats lika brutalt utan en dirigent av den här kalibern vid sin sida? Jag tvivlar.
Det är dags att säga det rakt ut: Julius Lindskog Andersson är Handbollsligans bästa playmaker. Inte bara för att han ser lösningar innan de uppstår. Inte bara för att han får sina medspelare att glänsa. Utan för att han på egen hand har förändrat ett helt lag – och med det, en hel era av Ystads IF:s historia.
Axel Månsson är inte bara en talang, han är ett unikum. Han är den typen av spelare som kommer att definiera svensk handboll under det kommande decenniet. Som son till en av landets mest framgångsrika handbollstränare har han haft förmånen att växa upp i en miljö få andra kan drömma om. En miljö där det inte handlar om att bara spela handboll, utan om att förstå spelet på en nivå som få i hans ålder kan uppnå.
Axel spelar handboll på ett sätt som känns som en naturlig förlängning av hans barndom – han styr, han ställer och han hittar lösningar som får äldre spelare att häpna. Hans förmåga att ständigt välja rätt är inget mindre än anmärkningsvärt, särskilt när man tänker på att han är blott 20 år gammal. Det är som att han är en schackspelare som ser tio drag framåt, medan de flesta andra fortfarande funderar på sitt nästa drag.
Om Axel får hålla sig skadefri, kommer han utan tvekan att vara en av de mest spännande spelarna att följa de kommande åren.
2. Truls Grötta
En förening som egentligen är på väg nedåt, men har en sak som håller dem uppe – åtminstone några månader till. En norsk viking som ser till att leda sitt lag i varje anfall, varje match. Det är sällan man ser HK Malmö ställa upp i ett enda anfall där Truls Grötta inte är den som antingen initierar, styr eller till och med avslutar det själv. Hans betydelse för detta HK Malmö kan inte underskattas, hans närvaro på planen är inget mindre än monumental.
Det är en svår sanning att acceptera för alla som följer laget. Men det är också omöjligt att blunda för Gröttas centrala roll, som gång på gång ser till att HK Malmö har något att bygga på i varje match. Det är han som håller ihop laget när andra delar inte riktigt klickar. För de som inte sett honom på nära håll är det lätt att underskatta hans inverkan, men han är ryggraden i det offensiva spelet, den spelare som gång på gång sätter upp sina lagkamrater i lägen för att leverera – eller själv går för avslutet när det behövs.
Stenbäcken och Sävehof kan ge sig själva ett gratulerande leende, för till nästa säsong får de tillbaka en stabilitet som har saknats för IK Sävehof denna säsong. När Grötta lämnar kommer det vara som att ta bort lejonet från savannen – visst, resten av flocken kan fortfarande röra sig framåt, men utan honom kommer det vara svårt att upprätthålla samma majestätiska kraft och jaga på samma sätt.
1. Julius Andersson Lindskog
Sommaren 2021 skrev Julius Lindskog Andersson på för Ystads IF. En smart värvning, absolut – men knappast en som fick marken att skälva under mina fötter. Då, för fyra år sedan, var Ystad ett lag som just fått respass ur slutspelet efter 3–1 i matcher mot Lugi. Ett lag på jakt efter något mer, men utan en tydlig identitet.
Fyra år senare är det omöjligt att inte se storheten i den rekryteringen. Hur många anfall under dessa år har Julius inte styrt upp? Hur ofta har han inte varit den spelare som fått allt att klicka? Ystad har gått från att vara ett lag med potential till att bli en självklar maktfaktor i Handbollsligan – en klubb som på allvar kan mäta sig med Kristianstad och Sävehof. Och bredvid Oscar Carlén har Julius Lindskog Andersson varit den kanske största arkitekten bakom den förvandlingen.
Ystads IF har alltid varit synonymt med kraft, skytte och fysik. Men för att bygga ett lag i den absoluta toppen krävs mer än bara råstyrka. Julius har blivit länken som knutit samman lagets offensiva pussel – spelaren som adderat tempo, bollsläpp och kreativitet till en uppställning där ingen annan har samma egenskaper. Utan honom hade Ystads anfallsspel varit en annan historia. Med honom har det blivit en symfoni.
Om Jonatan Svensson idag lever Bundesligadrömmen borde han, rent krasst, skicka en del av sin lön till Julius som tack. Hade han utvecklats lika brutalt utan en dirigent av den här kalibern vid sin sida? Jag tvivlar.
Det är dags att säga det rakt ut: Julius Lindskog Andersson är Handbollsligans bästa playmaker. Inte bara för att han ser lösningar innan de uppstår. Inte bara för att han får sina medspelare att glänsa. Utan för att han på egen hand har förändrat ett helt lag – och med det, en hel era av Ystads IF:s historia.
Ligans bästa Playmaker
22 registrerade röster.
