Förutsättningar inför matchen
I princip utsålt på Hovet. Igen. Djurgården parkerade på en 10:e plats i SHL:s tabell och Malmö på en 5:e plats. Djurgården var i behov av att ta fler poäng, med flera förluster på rad och nu senast 1 poäng via förlust på övertid, mot Brynäs.
Malmö har blandat och gett på sistone, med en storseger mot Rögle med 6-4, senast. Dessförrinnan förlust mot Skellefteå med 4-1, förlust mot Örebro och vinst mot Färjestad. Malmö vårdar pucken väldigt bra. Precis som under alla matcher måste man vara på tårna och med i deras tempo. Något vi inte lyckats med inför denna fight. Hårt arbete måste man vara införstådd med, för att lyckas.
Oliver Kylington tränade inte med Djurgården senast och var inte uttagningsbar. Håvard Salsten var avstängd i en match till. Även Jacob Josefson och Charles Hudon har frångått spel i några matcher. En glädjande nyhet för alla djurgårdare var att Linus Klasen äntligen var tillbaka efter en långtidsskada.
Matchen
Det var en väldigt jämn tillställning vi fick se på Hovet. Djurgården inledde med ett farligt skott från blålinjen i minut 17. I minut 16 snubblar Malmö, som tur är, precis framför vårt mål på en fint serverad assist. Djurgården fick in några fler farliga skott kort därefter. Vi hade bra rörlighet i offensiv zon. I mitten av perioden fick Malmö igång lite offensiv press men spelade fort offside. Suck av lättnad. Men de tog sig tillbaka ner några gånger, för nervositetens skull. Tur att Hellberg är en av de bästa målvakterna i ligan. Skärpan var med och Djurgården var påkopplade ännu lite mer än mot Brynäs. Man tar tyvärr vad man får just nu som supporter. Matchen var bitvis grinig och det blev en del spel 4 mot 4. Matchen fördes mycket fram och tillbaka ju längre den gick. När Malmö började lyckas sätta intensiv press, rensade vi en del men samtidigt oskadliggjorde spelövertaget. Inte bara panikartat försvar. Djurgården hade flest skott på mål i den första och Malmö började slarva och spelade ut sig själva ur vår zon. Med en minut kvar av perioden inträffade vad som borde ha blivit utvisning, Kalle Hemström kapade Hellberg så att han föll, helt oprovocerat. Båda lagen hade marginalerna mot sig trots att de sköt vasst.
Andra perioden bjöd på bra djurgårdsskott efter två minuter. Pressen lades på Malmö men pucken ville fortfarande inte in. Malmö hade ett par kontringslägen men stod för en överlag blek insats. Djurgården satsade och skapade mest. Linus Öberg gjorde 1-0 lite oväntat och plötsligt för Malmö i minut 16. Därefter fortsätter Djurgården att spela offensivt men något slarvigare. Och åter igen, tur att Hellberg storspelade i djurgårdsmålet. Malmös självförtroende syntes efter 1-0, i deras spel.
Den tredje perioden inleddes med ett par långskott mot oss, för att försöka skapa chanser. Våra juniorer spelade åter igen bra, med bra tempo och puckskicklighet. Dessvärre spelade Malmö bra defensivt och täckte skott. I matchens sista minut begärde Djurgården time-out och Hellberg togs ut. När spelet återupptogs fastnade man i sarghörnet. Typiskt. Med 35 sekunder kvar såg det ut som att vi grisade till oss ett mål, men efter repris var den bevisligen på målstrecket. Under de återstående sekunderna kunde Malmö spela av matchen ganska enkelt.
Djurgården går från klarhet till klarhet, hur ironiskt det än låter, men det räcker inte just nu. Tabellen är fortfarande jämn och med ett par vinster innan grundseriens slut kan vi vara betydligt närmare säker mark. Järnkaminer ger aldrig upp…
