Nu blickar vi tillbaka på händelserna kring trade deadline och lyfter fram vinnarna och förlorarna samt två frågetecken.
VINNARE:
Florida Panthers
In: Claude Giroux, Ben Chiarot, Robert Hägg
Ut: Frank Vatrano, picks, prospects
För första gången sedan inträdet i ligan 1993 är Florida relevanta – finalframträdandet 1996 känns mest som något slumpartat – och måste ses som seriösa cup-utmanare. I skrivande stund är det enbart Colorado som har en större poängskörd än Panthers, men det är Florida som har ligans bästa offensiv.
Faktum är att Floridas 4,06 mål per match är den bästa noteringen sedan Pittsburghs 4,41 säsongen 95/96. Håller man sig kvar på den historiska nivån säsongen ut är det onekligen något som ska hyllas till skyarna.
Och nu har detta power house adderat ytterligare fire power. Claude Giroux är fortfarande en väldigt effektiv forward som nu väntas gå in med Aleksander Barkov och Carter Verhaeghe i Floridas förstakedja. Utöver Flyers-kaptenen har Florida även plockat in Ben Chiarot och Robert Hägg.
Chiarot-värvningen blev en dyr sådan – en 1st rounder som huvuddel är i överkant – men kan också kompenseras med att man fick in Giroux utan att behöva ge upp någon attraktiv prospect. Noterbart dock att Florida nu saknar 1st rounder under de kommande tre drafterna – det kan bli dyrköpt om den här satsningen kommer av sig.
---
Colorado Avalanche

In: Josh Manson, Nico Sturm, Artturi Lehkonen, Andrew Cogliano
Ut: Drew Helleson, Justin Barron, Tyson Jost, picks
Colorado jagar cupen. Man kanske inte ska slå fast att Avalanche gick all-in med fullskalig kraft eftersom den där riktigt stora forwardsvärvningen uteblev – men nog har man boostat upp rostern rejält.
Den stora värvningen är så klart Josh Manson. Den tidigare Anaheim-backen har varit något av en analytics darling i många år, men på senare tid har siffrorna svajat något – och det ska bli intressant att se om siffrorna kan stabiliseras i Colorado. Manson ger också Colorado vad som sannolikt måste beskrivas som den bästa försvarsbesättningen under lönetakseran, i synnerhet om Bowen Byram kan komma tillbaka i gott slag.
Det blev alltså ingen Claude Giroux, JT Miller eller Tomas Hertl, men väl en Artturi Lehkonen. Finländaren blev nog däremot i dyraste laget. En 2nd rounder och Justin Barron är kort och gott väldigt bra betalt för Montreal. Men Colorado får trots allt in en högst användbar middle-6-forward som dessutom har RFA-status till sommaren.
Vidare kan det vara värt att notera att Avalanche nu har gett upp tre fina prospects i form av Barron, Drew Helleson och Connor Timmins under de senaste åtta månaderna. Det tunnar onekligen ut återväxten bakom Cale Makar och kanske blir Colorado därmed lite mer intresserade av att också förlänga med Manson?
Utöver Lehkonen adderade Colorado även Andrew Cogliano och bytte ut Tyson Jost mot Nico Sturm. Man spetsade alltså till försvaret rejält och gav sig själva nyttigt djup i forwardsbesättningen. Det kostade sin lilla slant, men Colorado går sannolikt in i slutspelet som the team to beat.
---
Boston Bruins
In: Hampus Lindholm, Josh Brown
Ut: John Moore, Urho Vaakanainen, picks
Boston är inte längre bland ligans mest uppenbara contenders, men väl i regionen strax bakom toppskiktet. Det är lite svårt att bedöma hur stort deras fönster att utmana faktiskt är, ty mycket hänger givetvis på hur länge Patrice Bergeron spelar.
36-åringen är alltjämt en utomordentligt fin center och kan nog ta hem sin femte Selke Trophy till sommaren. Men då går också hans kontrakt ut och det har både spekulerats och ryktats om hur hans framtid ser ut. Så länge man har tillgång till Bergeron och möjligheten att boosta upp laget med The Perfection Line är det nog värt att försöka gå för det.
Och det får nog Boston sägas ha gjort. Man fick hosta upp för Hampus Lindholm – en 1st rounder och två 2nd rounders är alltid kännbart att skiljas från – men i honom får man en av de mer underskattade backarna de senaste åren. Det kommer givetvis med en risk att signa upp en 28-åring på ett åttaårskontrakt och nog är man skeptisk till om Lindholm kommer hålla samma höga klass fram till 2030.
Men här och nu står Bruins starkt rustade och Hampus Lindholm/Charlie McAvoy känns som ett tämligen kompetent förstapar redo att käka tunga och många minuter i ett slutspel. Boston kan bli en obehaglig motståndare i slutspelet.
---
Bubblare:
Montreal Canadiens
Kent Hughes har imponerat sedan han kom in som GM i Montreal och nu fick han bra betalt för Ben Chiarot, Artturi Lehkonen och Brett Kulak. Canadiens har nu mängder av draftval inför sommarens draft – som ju ska hållas i just Montreal.
Chicago Blackhawks
Chicago har en uppförsbacke framför sig, men de senaste dagarna gav bra förutsättningar när man nu ska påbörja sin rebuild. Taylor Raddysh och Boris Katchouk borde vara hyggligt användbara roster players – men det är framför allt två 1st rounders och en conditional 2nd rounder (som kan bli en 1st rounder) som står ut.
###
FÖRLORARE:
Philadelphia Flyers

In: Owen Tippett, picks
Ut: Claude Giroux, Justin Braun, Derick Brassard
Chuck Fletcher är föga förvånande starkt ifrågasatt i Philadelphia och måndagens trade deadline gjorde inte situationen bättre. Den stora grejen är givetvis Claude Giroux-traden och hur man hanterade sin kapten. Rykten cirkulerar om att Giroux vill få indikationer på att han kunde komma tillbaka till sommaren – men att Fletcher inte kunde gå några sådana garantier.
Kombinera det med det faktum att själva utbytet i traden sedan känns halvdant och man har den perfekta stormen. Owen Tippett är en 23-årig winger som inte har kunnat etablera sig i NHL och inte ens kunde göra några större avtryck med Jonathan Huberdeau som sin vanligaste kedjekamrat. Utöver det fick man en halvdan 1st rounder, som sannolikt har mer värde som trade chip än som faktiskt draftval.
Även Justin Braun och Derick Brassard skeppades ut – och återigen känns utbytet lite avslaget. Med tanke på vilka priser som marknaden satte är framför allt en 3rd rounder för Braun i underkant.
Det som smärtar mest är väl däremot beslutet att förlänga med Rasmus Ristolainen någon vecka innan deadline. Med tanke på hur priserna trissades upp kunde man kanske ha fått tillbaka vad man faktiskt betalade för honom i somras. Istället slösar man $5,1 miljoner på honom i ytterligare fem år – ett slöseri som sannolikt bidrar till att Fletcher inte kunde ge det där löftet till Giroux.
---
Vancouver Canucks
In: Travis Dermott, picks
Ut: Travis Hamonic, Tyler Motte, picks
Att Vancouver får ses som förlorare beror inte nödvändigtvis på vad man faktiskt gjorde, utan vad man inte gjorde. Att skaka loss Travis Hamonic för en 3d rounder och sedan ta in Travis Dermott för samma pris är en uppgradering. Att släppa Tyler Motte gör varken till eller från och ytterligare en 4th rounder i 2023-draften kan vara nyttigt.
Så det man faktiskt gjorde förtjänar man visst beröm för, men frågan är om inte Jim Rutherford och Patrik Allvin missade en möjlighet när man vill sätta sin prägel på lagbygget?
Marknaden satte höga prislappar och såväl Brock Boeser som Conor Garland och JT Miller har cirkulerat i rykten de senaste veckorna. Nu har ju Vancouver fortfarande lite slutspelskontakt och det är förmodligen det som gör att man inte vill, eller få, sälja av. Det går däremot inte att bortse från en eventuellt missad möjlighet.
Millers värde har väl rimligtvis aldrig varit högre med tanke på hans fina säsong. Både Boeser och Garland sitter på fullt hanterbara kontrakt. Det ska väl mycket till för att Canucks ska vara så värst mycket mer relevanta under grundseriens avslutning och kommande säsong. Kanske är priserna fortsatt höga till sommaren, men det är trots allt en risk som firma Rutherford/Allvin tar.
---
St. Louis Blues

In: Nick Leddy
Ut: Oskar Sundqvist, Jake Walman, pick
St. Louis kopplades ihop med en del av de större namnen under veckorna som ledde upp till trade deadline, men när det kom till kritan lyckades inte Doug Armstrong ro hem något stort.
Istället fick man nöja sig med Nick Leddy till ett förhållandevis stort pris. Den numera 31-årige Leddy var länge en något underskattad back, men har dippat av nu. Blues skulle ha mått bra av något mer än bara hygglig utfyllnad och både Marco Scandella och Leddy på vänstersidan känns nog inte överdrivet tryggt.
Oskar Sundqvist kan undvaras – det är några år sedan han var användbar nu – och Jake Walman är inget speciellt. Man ska inte heller övervärdera betydelsen av att tappa en 2nd rounder, men nog borde St. Louis ha haft ambitionen att göra något större än Leddy?
---
Bubblare:
New York Islanders
Lou Lamoriello satt på en del uppmärksammade namn inför trade deadline, men i slutändan gjorde han inte en enda trade. Cal Clutterbuck, Zach Parise, Zdeno Chara och Andy Greene blev alla kvar – och de två förstnämnda kritade dessutom på varsin kontraktsförlängning.
Vegas Golden Knights
Man får väl gissa att Evgeni Dadonov-traden inte kommer att kunna genomföras, vilket kan bli ett hårt slag för Vegas. Man behövde skaka loss lite lönekostnader om samtliga skadade spelare skulle kunna återvända, men vare sig Vegas, Anaheim eller ens ligan verkar ha varit medvetna om ryssens no trade-klausul. Ett riktigt clusterfuck för ett Vegas som ligger lite illa till i slutspelsjakten.
###
FRÅGETECKNEN:
Tampa Bay Lightning
In: Brandon Hagel, Nic Paul, Riley Nash, picks
Ut: Taylor Raddysh, Boris Katchouk, Mathieu Joseph, picks
Som vanligt fascinerar Tampa Bay, men den här gången kan vi inte bara iskallt konstatera att Julien BriseBois drog upp kaninen ur hatten.
Att slänga iväg två 1st rounders samt Taylor Raddysh och Boris Katchouk för Brandon Hagel och två 4th rounders är antingen genialiskt eller dårskap – och vi vet inte vilket förrän senare.
Hagel har exploderat för Chicago den här säsongen och är signad på ytterligare två år för den nätta summan $1,5 miljoner per säsong. Det är onekligen fyndpotential om Hagel ”är på riktigt”, men det är givetvis långt ifrån garanterat. Lightning tar en dyr chansning – en spännande sådan – och frågan är om det är rätt eller fel att strö 1st rounders runt omkring sig när man redan har vunnit dubbla cuper?
Riskerar man för mycket framåt? Eller är det självklart att försöka gå för det när man har chans på en historisk trippel? Och gör verkligen Hagel och Nic Paul så värst stor skillnad för hur slagkraftiga Tampa kan vara?
---
Anaheim Ducks

In: Drew Helleson, Urho Vaakanainen, Calle Clang, veteraner, picks
Ut: Josh Manson, Hampus Lindholm, Rickard Rakell, Nicolas Deslauriers
När Pat Verbeek kom in som ny GM i Anaheim kom han till ett spännande scenario. Ducks har en spännande ung core på plats – med Trevor Zegras och Jamie Drysdale i spetsen – och satt på flera namnstarka pending UFA:s.
Under en period av säsongen visade man framfötterna och nog kunde man sälja in till sig själva att försöka förlänga med veteranerna. Kanske var det något att bygga vidare på? Men man satt också på attraktiva trade-tillgångar och kan ge sig själva en bra skjuts in i en rebuild om man spelade sina kort rätt.
Verbeek & Co valde i alla fall att sälja av – och det rejält. Josh Manson, Hampus Lindholm, Rickard Rakell och Nicolas Deslauriers försvann alla. För det fick man exempelvis Drew Helleson, Calle Clang, en 1st rounder och fyra 2nd rounders.
Det är alltid vanskligt att sälja av så pass mycket som man faktiskt gjorde, men det är odiskutabelt så att Anaheim samlade på sig många och bra tillgångar. Nu ska man bara förvalta allt – och det återstår att se hur det går.