Liverpool - Crystal Palace 0-1: ”Hur är det möjligt?”
Liverpool släppte återigen ett tidigt baklängesmål. Den här gången kom dock aldrig den sedvanliga vändningen. Trots flera jättemöjligheter fick de rödtröjade aldrig in bollen och känslan är att Liverpool inte bara förlorade matchen här, de förlorade förmodligen kampen om titeln också.
Efter den ruskigt svaga insatsen i torsdags mot Atalanta utlovade Klopp en reaktion från spelarna på presskonferensen inför matchen mot Crystal Palace. Robertson, Bradley, Diaz, Salah och - allra mest noterbart - Alisson, tillbaka från skada, var de fem förändringar Klopp valde att göra i startelvan för att försöka studsa tillbaka.
Någon reaktion blev det överhuvudtaget inte. Det såg i stort likadant ut som det gjorde mot Atalanta i den första halvleken. Som så många gånger tidigare den här säsongen var Liverpool inte påkopplade från start och det tog bara en knapp kvart innan Eze rullat in ledningsmålet för bortalaget. Ett vackert anfall från Crystal Palace, men samtidigt ett så fruktansvärt uselt försvarsspel av samtliga i Liverpool. Ingen plockade upp Eze i straffområdet, faktum är att ingen ens var i närheten av att överhuvudtaget kunna störa honom i skottögonblicket.
Bara några minuter senare försökte Palace hitta upp med en boll mot Mateta, en boll som stack iväg för fransmannen och van Dijk såg ut att enkelt kunna ta hand om den, men icke. Han halkade vilket gav Mateta fri gata fram mot mål och med en läcker chipp överlistade han Alisson och 2-0 var väl ett faktum trodde jag. Men ett exemplariskt hemjobb från Robertson såg skotten precis hinna upp bollen i grevens tid och rensa undan den på mållinjen. Puh.
Liverpool vaknade så sakteliga till liv fram mot halvtimmen. Efter en tilltrasslad situation i samband lyckades Endo få iväg ett avslut som tog i ribbans underkant och ut.
Strax efter var det ett fint anfall och ett patenterat inlägg från Robertson som letade sig fram till Diaz som avslutade på volley, men Henderson fick upp en handske och kunde styra ut till hörna.
I övrigt hade Liverpool, som väntat, väldigt mycket boll men några chanser värda att notera, mer än de två ovanstående, var det inte. En svag första halvlek från de rödtröjade som fortsatte att vara ihåliga bakåt, och när väl chanserna dök upp så var avslutsförmågan inte på topp, vilket tyvärr varit fallet i allt för många matcher den senaste tiden.
Klopp valde att agera direkt i paus. Szoboszlai ersatte Endo, som hade det kämpigt hela halvleken igenom. Japanen stod för flera bolltapp och var framför allt väldigt långsam i passningsspelet när Liverpool skulle gå till anfall.
Andra halvlek hann knappt börja innan Klopp var tvungen att göra ytterligare en förändring. Efter en kollision landade Bradley olyckligt och tvingades kliva av. In kom comebackande Trent Alexander-Arnold.
Bytena skulle ge viss effekt. Liverpool tryckte ner Palace och började skapa lite chanser. Inledningsvis mest halvchanser men tio minuter in i den andra halvleken föll bollen perfekt i straffområdet för Nunez som vände upp och bombade bollen från nära håll rakt på Henderson. En situation där det bara MÅSTE vara mål.
Uruguyanen ersattes sedan av Jota, som även han skulle få en gyllene möjlighet. Efter ett fint kombinationsspel mellan Jones och Szoboszlai spelade den sistnämnda in bollen snett inåt bakåt till Jota, och med Henderson helt överspelad bara skulle det väl vara mål. Nej, inte den gången heller. Jotas avslut gick rakt på Clyne som blev räddande ängel för Palace i det läget.
Strax efter kunde bortalaget, i en av få attacker efter paus, stänga matchen. Bollen föll till Mateta som från nära håll trodde han skickat upp Palace i en tvåmålsledning. Men på något sätt lyckades Alisson flaxa till med handsken och styra undan bollen.
På den efterföljande hörnan dök en ny jättemöjlighet upp, men inte för Palace. Liverpool fick undan bollen och kunde ställa om i ett blixtrande tempo. Jones frispelades och skulle bara placera dit kvitteringen, men misslyckades med det och fick se sitt avslut gå en bit utanför.
Liverpool öste på framåt och precis när tilläggstiden annonserades var det Salah som hade chansen från kort avstånd. Han fick en tå på bollen och trodde han hade kvitterat, men i sista stund hann Mitchell fram och räddade. HUR ÄR DET MÖJLIGT?
Trots flera jättemöjligheter ville bollen inte in och Liverpool inkasserade sin första förlust i ligan på Anfield på drygt 17 månader, och den andra raka förlusten på hemmaplan på tre dagar.
Två förluster som innebär att hela säsongen kan vara förstörd nu. Med 3-0 att hämta upp i returen mot Atalanta i Europa League blir det troligtvis uttåg där, och med ett Arsenal som inte kan förlora för tillfället, och med ett Manchester City som växlat upp de senaste veckorna så kommer det med allra största sannolikhet att sluta med ”bara” en ligacuptitel för Klopp under hans sista säsong. En säsong som såg ut att kunna bli något alldeles extra kan nu ha rämnat helt inom loppet av bara några dagar. Bedrövligt.
Skulle det mot förmodan vara så att både Arsenal och City står för ett par poängtapp vardera i avslutningen så måste Liverpool fortfarande göra jobbet själva. Alla matcher måste vinnas ända fram till maj och som det ser ut just nu så gör vi inte det.
Och det är bara att acceptera. Liverpool har släppt in det första målet i 13 av 32 Premier League-matcher den här säsongen. Sätt det i kombination till den sanslösa mängd brända målchanser, något som inte bara varit ett problem den senaste tiden utan i stort sett hela säsongen så vinner man ingen ligatitel, så är det bara.