Fiorentinas säsong är allt annat än över

Den viktigaste veckan på hela säsongen är över för Fiorentina. Den slutade i två förluster borta mot Betis och Roma, samt ett uttåg ur Conference League efter att Betis gjort mål i förlängningen. Jag vill börja med att jag inte tycker det går att klaga på Fiorentinas fotbollsmässiga insats i någon av de tre matcherna. Det som har avgjort i samtliga tre matcher har varit små marginaler, vilket är en del av toppfotbollen. Att marginalerna inte var på Fiorentinas sida i någon av matcherna blir såklart förödande för resultatet. Det innebär ett tufft läge i kampen om europaplatserna i ligan samt ett uttåg ur Conference League. Samtidigt vill jag ge lite perspektiv och försöka blicka framåt, för säsongen är allt annat än över och framtiden allt annat än mörk.

Vi börjar i maj 2024. Känslan då var helt annan än den är nu. Då var Fiorentina i slutet av Italiano-cykeln. Ligan var redan över i februari, det fanns knappt något att spela för och Italiano hade meddelat ledningen att han skulle lämna i slutet av säsongen. Samtidigt tog sig Fiorentina till sin andra final i Conference League på två år. En final man sedermera skulle förlora efter en usel insats mot ett underdog-tippat Olympiacos. Där och då var framtidsutsikterna mörka. Italiano skulle lämna med en eftersmak av att man hade kunnat uträtta något mer. Tre säsonger av ojämna och tröttsamma säsonger i ligan i kombination med europaresor som slutade i finalförluster. Italiano lämnade också en trupp fylld av mediokra och gamla spelare där en tredjedel var på lån och en tredjedel vars kontrakt var på väg att gå ut. Vi Fiorentini stod där utan tränare, i princip utan trupp och dessutom utan någon trofé att njuta av. Allt var inte Italianos fel men det var ändå en känsla av att stå och stampa i samma spår utan att ta sig någonstans.
Jämför man det med läget vi har nu är det ett helt annat Fiorentina som åker ur en europaturnering. Även om det är i semifinal istället för finalen. Det finns en ung trupp med spelare som kan spela på en hög nivå, många säsonger till. Och framförallt är det ett läge i ligan där allt fortfarande finns att spela för. Det hände inte under någon säsong under Italiano att Fiorentina var 4 poäng från Champions League platserna i maj. I somras startade ett nytt, långsiktigt projekt med en ung tränare som inte gjort mer än två säsonger som huvudtränare. Förväntningarna kan inte vara att han ska utföra några mirakel under sin första säsong. För att nå till en högre nivå, dit Fiorentina vill nå måste det också finnas utrymme för utveckling. Detta är en ung trupp som tillsammans med en ung tränare måste få tiden att arbeta tillsammans och utvecklas. Laget har i princip inte haft någon försäsong tillsammans då den stora transferrevolutionen genomfördes i slutet av augusti. Sedan gjordes en till revolution i januari vilket såklart påverkar. Truppen behöver tid att hitta varandra och den nya tränaren, något man i princip inte fått denna säsongen. Detta är ytterligare något som talar för ännu bättre resultat kommande säsong, då hela truppen kan arbeta tillsammans under en försäsong. Samtidigt har Palladino visat otrolig taktisk flexibilitet och ändrat spelsystem flera gånger under säsongen. Något vi aldrig fick se under den tidigare tränaren och något som ger positiva signaler för en tränare som inte är låst i dina idéer utan är villig att anpassa sig för att få ut det bästa av laget.

Tittar man tillbaka på den här mardrömsveckan finns det fog att vara kritisk mot resultaten, men inte mot insatserna. Fiorentina spelade jämnt med ett av La Ligas bästa lag under våren, både på hemma- och bortaplan. Samtidigt var man det bättre laget i Rom borta mot Serie As mest formstarka lag under 2025. Betydelsen av lagets utveckling de senaste månaderna bör tas i beaktning inför nästa säsong, eftersom det pekar på ett lag och en tränare som fortfarande är under utveckling och kan nå högre nivåer. 
Nu går vi in i de avslutande tre matcherna i Serie A med allt att spela om. Fiorentina är enligt mig ett av de lagen som sett bäst ut de senaste månaderna av alla konkurrenter och kan göra en bra avslutning på säsongen. Detta kan betyda att man löser en europaplats till nästa säsong. Tar Fiorentina en plats till Europa League, något jag ser som mycket möjligt, har man enligt mig överträffat de förväntningar jag hade inför säsongen. Det skulle vara en otroligt fin säsong av en tränare som visat förmåga trots att det stormat rejält kring hans namn de senaste månaderna.
Oavsett om man slutar fyra eller nia i tabellen känner jag hopp inför framtiden. Och det grundar sig i det jag har sett både från klubben, laget och tränaren de senaste månaderna. Klubben har äntligen börjat identifiera bra spelare, att man sedan kan värva dem beror förmodligen på att man kan erbjuda ett bra och seriöst projekt. Något man inte kunde tidigare. Palladino har visat att han kan utveckla spelare, att han kan skapa ett stabilt lag med ett tydligt spel och framförallt att han kan bygga en stark grupp. För detta lag har verkligen satts på prov på fler än ett sätt under säsongen. Klubben visade även styrka genom att förlänga Palladinos kontrakt till 2027, innan den avgörande semifinalen mot Betis. Något som visar att man tänker längre än resultaten denna säsongen och att man tror på den grund Palladino har byggt. Även detta är en lovande signal inför nästa säsong. 

Efter denna mörka vecka känner jag trots allt ett hopp inför framtiden. Förklaringen till det har flera delar men den bottnar trots allt i att jag ser ett Fiorentina som har en tydlig plan. Det är många frågor i truppen som kommer behöva lösas i sommar, men nu finns det äntligen en ledning, tränare och trupp som ror åt samma håll. Jag tycker också curvans applåder till laget efter förlusten mot Betis visar på just denna enighet finns inom hela klubben. En turbulent säsong avslutas med enighet och förtroende från fansen till klubben och laget, något som absolut inte fanns om vi spolar tillbaka till bara ett år sedan.