Efter 1-0-målet i 26:e minuten blev det en annan slags tillställning. Gefle kom på kontringsvåg efter kontringsvåg när ett stressat Kalmar tappade bollen gång efter annan i farliga lägen. Precis som i premiären var det ofta Jacob Ericsson som drev upp kontringarna (Precis som i premiären mattades Ericsson i andra halvlek sedan). Precis som i premiären var det ofta Jonas Lantto från sin innermittfältsposition som med smartness och sedvanlig kyla kunde hitta ut till framstormande lagkompisar.
När 2-0-målet kom var det logiskt. Johan Oremo knep skytteligaledningen framför Malmös Jo Inge Berget efter en tilltrasslad situation i Kalmars straffområde. Han verkar vara i den "zonen" nu, den gode Oremo, att bollen bara dimper ner framför honom. Rätt plats vid rätt tillfälle - utan att hans ens behöver tänka. Det ser lite ut som om det är 2007 igen.
I andra halvlek stängde Gefle ner matchen. Kalmar fick rulla lite som de ville och Kalmar fick mata in hörnor utan att det störde. Ok, en hörna slutade med en rensning från mållinjen men i övrigt hände inte mycket mer. Emil Hedvall fick göra en (1) kvalificerad räddning på hela matchen, vilket förstås är ett utmärkt betyg till den kollektiva defensiva insatsen - men kanske speciellt till mittbacksparet Fällman-Rauschenberg som för tillfället ser ut som om de kostat miljoner att signa.
Avslutningsvis:
- Var höll Viktor Elm hus? Robin Nilssons ficka kanske? Jag vet inte.
- Var höll Gävleborna hus? Väntar ni på att Gavlevallen ska öppna? Jag vet inte.
- Vad ska detta ta vägen för Gefle i år? Jag vet inte.
1–0 (26 str) Johan Oremo, 2–0 (36) Johan Oremo
Avslut: 7-13
Hörnor: 4-10
Domare: Kristoffer Karlsson.
Publik: 3 294
