Inför AS Roma - FC Basel: Viktiga poäng står på spel

Då är Romaredaktionen äntligen tillbaka i etern!  Det har varit en tålamodsprövande tid med kroniskt kliande fingrar, men i min mening var en Silenzio Stampa en effektiv åtgärd som förhoppningsvis aldrig mer behöver upprepas.
 
Under den stora tystnaden  har ganska mycket hänt kring klubben.  Totti  har gått ut och förklarat att han är beredd att omedelbart lägga skorna på hyllan om det är så att han upplevs som problemet i klubben, varefter fansen slöt upp bakom honom och visade sin uppskattning. Kaptenen fick sedan gå ut och förklara att han stod bakom  Ranieri  och aldrig hade menat att skapa några problem med sitt uttalande.  Luciano Moggi  har utpekat Ranieri som Romas största problem, medan Ranieri själv har hävdat att han är en vinnare (trots den närmast kliniska frånvaron av empiriska bevis som stöder honom på den punkten, kan man tillägga om man vill vara lite elak. Men det vill inte jag.) President  Sensi  har i sin tur tagit själva klubben Roma in i en Silenzio Stampa, men tydligen glömt bort att informera Totti - vars röst hela tiden har gjort sig hörd från hans hemsida - om saken.
 
På fotbollsplanen då?  Det har faktiskt bara hunnit spelas tre matcher under den långa tystnaden. Den första var en relativt stabil seger i just Champions League mot  CFR Cluj , där  Mexes  och  Borriello  stod för Romas mål. Många hoppades på att säsongen skulle vända där och då, men några dagar senare var det dags att möta  Napoli  i Neapel. Efter två sena mål av först  Marek Hamsik  och sedan försvarsgeneralen  Juan  i fel bur, så var ännu en förlust ett faktum. Själv har jag fortfarande inte riktigt bestämt mig för om Ranieris oväntade 3-5-2, eller vad det skulle föreställa, var modigt eller korkat. Roma spelade en ganska fin fotboll men kändes både trubbigt framåt och skakigt bakåt, vilket ju aldrig är en vinnande kombination. Ändå lutar jag åt att Ranieri var mer modig än korkad.
 
Sedan kom ett landslagsuppehåll  som tyvärr endast kommer att bli ihågkommet genom matchen som Gud glömde. Men så, i lördags, var det dags för Romas blott tredje seger.  Genoa  kvällsgästade Olimpico och  Totti  gjorde sin bästa match för säsongen, symptomatiskt nog gjorde därför också laget Roma sin bästa match för säsongen. Offensiven fungerade äntligen. Farten fanns, fantasin fanns och de två målen hade kunnat vara fler. I defensiven hade Juan full koll på Luca Toni och Burdisso spelade lika bra med som utan sin vita bandageluva. Detta till trots så blev avslutningen av matchen skakig och Ranieri måste hitta ett bättre sätt att stänga matcherna på. Dock är problemet knappast nytt för klubben som under de senaste fem säsongerna har haft svårt att knyta till säcken när grisen är fångad… ungefär.
 
Läget i AS Roma
Den urusla starten gör att det fortfarande känns svårt att veta var man har laget, men av de fyra senaste matcherna har trots allt tre slutat med seger. Kanske är det därför inte så konstigt att Ranieri gav ett något tvetydigt intryck på presskonferensen tidigare idag. Han tycktes vilja ingjuta både mod och försiktighet i spelarna. Han efterlyste samma tåga som i mötet med Genoa men varnade också för Basel som med sitt farliga kontringsspel besegrade Roma förra året. ”De är bra på att stänga ytor och på att kontra, vi måste leta efter deras svagheter,” menade Mister som också bekräftade att varken  Vucinic ,  De Rossi  eller  Ménez  är tillgängliga för spel: ”Anledningen till att jag inte tog ut dem i truppen är att de inte är redo ännu. Men jag hoppas att alla tre är tillgängliga i nästa match, även om de kanske får starta på bänken. Jag har tagit det säkra före det osäkra inför den här matchen.” Adriano saknas även han, lite mer oklart varför. Möjligen fetma? 
 
Truppen ser därför ut som följer:  Baptista, Borriello, Brighi, Burdisso, N., Cassetti, Castellini, Cicinho, Doni, Greco, Juan, Lobont, Mexès, Okaka, Perrotta, Pizarro, Riise, Rosi, Simplício, Taddei och Totti. Jag har inte hittat några trovärdiga uppgifter angående startelvan, så jag skjuter helt enkelt från höften, ni får ta det för vad det är:
 
Målvakt:  Lobont
Backar:  Cassetti, Juan, Burdisso, Riise
Mittfält:  Taddei, Brighi, Pizarro, Perrotta
Anfall:  Totti, Borriello
 
Kommentar:  En ganska stabil och tråkig elva med hög medelålder. Också en påminnelse om att Romas trupp inte direkt är proppfull av kreativitet från mittfältet. Särskilt när det kommer till kantspringare som kan slå sin försvarare. Den bör dock räcka för att besegra FC Basel, som vi nu tar en närmare titt på.
 
Läget i Fussball Club Basel 1893
Det ska villigt erkännas: Jag har inte sett Basel spela på mer än ett år och har ingen aning om hur läget kan tänkas vara i klubben. Konstateras kan dock att de ligger tvåa i tabellen efter att ha tagit 19 poäng på de inledande elva matcherna, vilket inte kan anses överdrivet imponerande i den Schweiziska ligan. De har bara två vinster på de senaste fem tävlingsmatcherna och har förlorat mot både Bayern München och CFR Cluj med 2-1 i årets Champions League, varför de ligger sist i gruppen. Jag låter möjligen något raljant, det är alls inte min mening. Men då jag bara har statistiken att förhålla mig till så drar jag slutsatsen att allt inte är på topp i klubben och att morgondagens match kan visa sig bli ännu ett gruskorn i det schweiziska urverkets maskineri.
 
Trolig startelva:
Målvakt:  Costanzo
Backar:  Inkoom, Abraham, Ferati, Safari
Mittfält:  Shaqiri, Huggel, Yapi, Stocker
Anfall:  Frei, Streller
 
Kommentar:  Två spelare sticker ut, det ena för att han är bra, den andra för att han är svensk:  Frei  och  Safari . Alexander Frei har nu hunnit bli 31 år gammal och har återvänt till sin första proffsklubb. Han har väl aldrig riktigt räknats till en av världens främsta anfallare, men han har i stort sett gjort ett mål i varannan match rakt igenom hela sin karriär. Det är värt respekt, och sedan återkomsten till Basel har han spelat 29 matcher och gjort otroliga 23 mål! Här har vi en uppgift att ta på största allvar för Juan och kamrater. Vad gäller Safari så sitter fortfarande den plötsliga hjärnblödningen, som resulterade i ett av svensk landslagsfotbolls sämsta inkast någonsin, kvar på näthinnan; han får gärna bjuda på en liknande uppvisning imorgon.
 
Men med eller utan bjudningar  så ska Roma helt enkelt vinna morgondagens match och ta ett grepp om andraplatsen i grupp E. Att Totti fortfarande inte har gjort något mål tror jag kan vara positivt så länge laget ändå vinner, det motiverar honom att fortfarande försöka förbättra sin knackiga form. Imorgon vill jag dock gärna se Borriellos målproduktion fortsätta.
 
Slutligen känns det underbart att vara tillbaka och jag hoppas att alla forumbesökare också återvänder från sin dvala samman med redaktionen. Forza Roma!   Nu åker vi!