För Gefle blir det viktigt att komma igång med målproduktionen. Det spelar ingen roll att försvarsspelet sitter där så länge som anfallspelet inte fungerar.

Fem önskemål inför kvällen med Gefleögon sett och ett tips:

1) Att Per Asp och Daniel Bernhardsson hittar vägar fram längs högerkanten. Mot Syrianska var Gefles högersida märkvärdigt svag. Men kapten Daniel har kvalitéer offensivt sett. Det gäller bara att Asp får spelet att stämma.

2) Att mittlåset Marcus Hansson/Alexander Faltsetas inte bara låser, utan också vågar fylla på framåt. Fler saker måste gå på instinkt. Om anfallspelet går i baklås hoppas jag att PelleOlsson i Halvtid låter Jonas Lantto flytta in centralt, och att Jonathan Hellström tar hand om vänsterkanten.

3) Fler snabba och djärva beslut: one touch, skott, den öppnande passningen och så vidare. Idag när alla lag vet hur de ska låsa varandra krävs det att omställningarna går snabbt. Det håller inte att behandla bollen före varje inlägg, det går inte att spela den öppnande passningen om ingen tar en avgörande löpning. Jakob Orlov skjuter inte längre. Varför? Är det någon som har ett snabbt, hårt, oannonserat skott är det han.

4) Fler spelare måste delta i anfallsspelet. Det är ingen mening med att Michael Dahlberg låser fast bollen högt upp på motståndarnas planhalva om det saknas passningsalternativ.

5) Blod, svett och tårar. Inga hängande huvuden om saker och ting inte fungerar, bara jobba, jobba, jobba. Spring på returen fast du tror att du inte hinner, gå upp i luftduellen även om motståndaren verkar nå högst.


Tipset:

När jag pratade med mentale tränaren och psykologen Ola Berggren för ett år sedan sa han att det är viktigt att man också i motgång har kul, håller huvudet högt och går ut till matcherna med känslan "vi är bäst". Då blir man det bättre laget.