Det var inte kul i onsdags. Jag ska vara ärlig med att jag stängde av efter 4-2-målet, luften gick helt enkelt ur mig.
Ett Chelsea som är så bra som vi vill vara ska inte släppa in tre mål sista tjugo. Jag tycker det är tämligen lätt att tillskriva det orutin – något vi känner igen – men att veta var det beror på löser inte problemet.
Förlusten tynger, och därför vore det på alla sätt kul och skönt att studsa tillbaka imorgon och stärka självförtroendet en smula, när vi tar emot Newcastle. Om vår förlust i veckan var kass var Magpies kryss mot Barcelona desto mer moralstärkande. Samtidigt ligger man inte bättre än tolva i Premier League, i det där ingenmanslandet där ganska lite spelar roll. (Snabb sido-grej: måste det inte vara konstigt att stötta ett mittenlag? Varje säsong kan du typ checka ut sista sex matcherna, ingenting kan hända åt något håll. Vi är bortskämda att alltid ha något att spela för, jag minns ju hur tråkig 22/23-säsongen var). Det är definitivt matematiskt möjligt för Newcastle att åka ur, men det ska nog mycket till för det.
Vi däremot har desto mer att spela för, på en femteplats, bara målskillnad som separerar oss och Liverpool. Sedan kommer Brentford fyra poäng bakom, och Everton ett till. För att koppla ett starkare grepp om femteplatsen behöver vi vinna imorgon, och fortsätta vinna efter det.
På skadelistan kan vi notera, förutom de vanliga – Levi Colwill, Jamie Gittens – att Estevao är fortsatt borta. Lavia är tillbaka men lär inte vara matchredo.
Vad gäller Newcastles skadelista proklamerade Eddie Howe under fredagens presskonferens att han har en ”hälsosam” trupp, bland annat på grund av återkomsten av Tino Livramento (Från Cobham).
Jag tänker så här: Hade vi varit ett ”vanligt” Chelsealag, ett sådant vi är vana vid från innan Boehly tog över klubben, med världsklasspelare och bra backup på alla positioner, hade den här typen av match, när båda lagen spelat i Europa under veckan, gynnat oss. Skillnaden i truppstyrka hade märkts, vi hade varit piggare. Nu är jag inte ens säker på att vi har en bredare trupp än Newcastle.
Därför är jag lite orolig. Bristande självförtroende och rutin har varit ett återkommande problem för oss, och jag skulle inte bli förvånad om PSG-förlusten satt sig i spelarnas skallar. Samtidigt kan Newcastle ha fått motsatt effekt från sitt Barcelona-kryss.
Vi vet att Newcastle är fartfyllda och bra på kontringar, precis som vi. Av tidigare möten att döma – framför allt 2 - 2-krysset i december – har jag därför anledning att tänka att det kommer bli en sjöslagsliknande drabbning imorgon. Fördelen med sjöslagsliknande drabbningar är att de är spännande, nackdelen att de är dåliga för psyket. Förhoppningsvis kan Joao Pedros fina form hålla i sig och vi lämna matchen som vinnare.
Tips: 3-2
Snackis: Det är så smärtsamt att se Lewis Hall briljera hos Newcastle. Av alla ”the one that got-away”-situationer på senare år är försäljningen av honom en av de som gör mest ont.
