Men nu står jag här igen. Övertygad om att, nej, ta mig fan bergsäker på att Roma kommer sno med sig alla tre poäng från ett Champions League-törstande San Siro på lördag och ta ytterligare kliv mot den icke uppgivna tredjeplatsen. Kalla mig överoptimistisk, gärna, men är det inte det här som Roma handlar om? Att först sätta sig själva i skiten, men att sen bygga upp en förväntan, en tro, en övertygelse om att vi faktiskt tillhör och kan slåss med de riktigt stora? Att laget ibland till och med överträffar våra förväntningar, men minst lika ofta raserar dem till fullständig nonsens?
AS Roma – en av världens högsta toppar.
AS Roma – en av världens lägsta dalar.
Nu väntar knappa fem dygn av intalning att lördagskvällen kommer bli en av de där allra högsta topparna i vår repertoar.
Ta er dit, pojkar. Och plantera vår rödgula flagga högst upp.
För övrigt:
- Kickade Gabriel Heinzes klausul om en förlängning in igår mot Genoa. Det känns… Underbart!
- Verkar relationen mellan Bojan och Osvaldo inte vara på topp. Blickarna den sistnämnde kastade mot den lille spanjoren vid flertalet tillfällen igår var inga snälla sådana. Har Osvaldos tuppkam vuxit sig lite för hög månne?
- Tycker jag Fernando Gago verkligen har höjt sig. Hans första halvlek igår är mycket, mycket bra. Nu ser man verkligen vad kontinuerlig speltid gör för en spelare av hans kaliber. Forsätt så!
- Kan jag inte ha varit den enda som lekt med tanken på hur det skulle vara att dra allt vad man orkar i Palacios lilla stråfläta.
- Leandro Greco!
- Get well soon, Muamba.
