De flesta hade förväntat sig en matchbild där Milan skulle dominera bollinnehavet och pressa högt. Att det skulle vara så brutalt som det var igår kväll hade man nog dock inte väntat sig. Romas enda intention att skapa några chanser var genom att skicka upp bollen långt på en frustrerad trio längst fram. Det dröjde inte länge heller innan dom bara blev två längst fram då Dybala började hjälpa till mer och mer defensivt i mittfältet. Efter en halvtimme så fick Milan en hörna. Efter ett halvhjärtat markeringsförsök från Roger Ibanez kunde Pierre Kalulu komma loss och ostört nicka in första målet. Då trodde man att matchen skulle öppna upp sig lite mer och att Roma skulle börja flytta upp laget. Nej, så blev det inte. Roma har egentligen inte en enda chans efter öppet spel på hela matchen. Zalewski fick bollen, vek inåt och sköt någon meter utanför bortre stolpen. Förutom det så finns det inget att plocka fram ur highlights-paketet. I den 78:de minuten brytet Leao in från vänsterkanten. Giroud tar en löpning i djupled för att ta med sig Smalling vilket öppnar upp för nyss inbytte Tommaso Pobega som finns på bortre ytan och kan placera in bollen i bortre. Det var först då man började se lite desperation från Romas håll. Reduceringen kommer i den 87:de minuten då Roger Ibanez nickar in en hörna slagen av Pellegrini. Sedan 5 minuter senar var det dags för ännu en fast situation. Dybala kliver in framför en Milanförsvarare som är alldeles för het i ryggen och Dybala lägger sig. Ännu en precis frispark som till slut hittar Matic huvud. Räddning från Tatarusanu men Abraham är där och sätter dit returen. Det blir det sista som händer i matchen som slutar 2-2. Första gången Milan tappar poäng på San Siro sedan September då man förlorade mot Napoli.


Dybala och Giroud i kamp om bollen

Jag är långt ifrån den första eller sista som säger att det är frustrerande att man kan ha så mycket offensiv kvalitet i laget men ändå välja att spela på det sättet man gör. Det finns så olika parametrar att väga in som åtminstone jag har enormt svårt att förhålla mig till just nu. Om vi börjar rent taktiskt och sportsligt. Roma är aldrig, oavsett om det är Bodö Glimt på Olimpico eller Milan på San Siro det lag som ‘’styr’’ spelet. Det är ett destruktivt lag försöker släppa till så lite som möjligt och hoppas på individuell skicklighet eller motståndarmisstag få något mål framåt. Jag vägrar tro att det bara finns ett sätt att vinna fotbollsmatcher på och rent resultatmässigt så har Mourinho gjort ett väl godkänt arbete sedan han kom till klubben. Man får ställa sig själv frågan. Är det viktigt att mitt lag spelar en konstruktiv och sevärd fotboll? Sedan finns den sista parametern som också ska hållas högt. Känslan runt klubben just nu är bättre än på flera flera år. Olimpico är nästan alltid näst intill slutsåld och igår till exempel var det 5000 romanisti på San Siro. Det är existentiella frågor man kämpar med som Romanista.

Spelarbetyg:
Rui Patricio 5 - Bör ta på sig Kalulus mål, billig retur. Gör ingen stormatch överlag.
Mancini 6 - Ingen stor match men håller bra koll på Leao och Giroud 
Smalling 6 - Vinner mycket dueller defensivt. Vinner sin match i matchen mot Giroud.
Ibanez 6,5 - Är sämst av de tre där bak i spelet. I och med målet höjs betyget.
Celik 6,5 - Med tanke på att han möter Hernandez och Leao så får man ge honom beröm för hur lite chanser dom hade.
Pellegrini 6,5 - Är inte lika bra som sexa jämfört med när han spelar fantasista. En fin assist till Ibanez.
Cristante 5 - Vet inte vad han hade för position. Var överallt och ingenstans. 
Zalewski 7 - Matchen igenom är han nog bästa Roma-spelare. Lyckas ofta göra sin gubbe och överglänser Leao över 90 minuter.
Dybala 6 - Får inte bollen på fötterna så ofta som han borde. När han får det händer det dock ofta något.
Zaniolo 5 - Lyckas inte med något offensivt. Försöker kompensera med att jobba defensivt men kommer ofta sent och snett där.
Abraham 6,5 - Blixtrar till ibland men förutom kvitteringsmålet är han ganska blek.